Syftet med denna komparativa undersökning är att se förändringar och likheter i synen på lärarinneidealet, så som det skildras i Tidning för lärarinnor, mellan de två perioderna 1898-1899 och 1910-1911. Denna syn ska sen ställas i relation till Hirdmans genuskontrakt. För att besvara min frågeställning använde jag mig av en kvalitativ textanalys för att analysera de två tidsperioderna separat. För att göra matieralet överblickbart valde jag att logiskt ordna in primärmaterialet i teman, och dessa teman analyseras sen komparativt mellan de två perioderna.Jag presenterar skolans och lärarinneyrkets utveckling i Sverige för att ge undersökningen en bakgrund och även dåtidens syn på kvinnan för att ge en samhällelig kontext. Sen ger jag en skildring av bilden som förmedlas genom tidningen i de två tidsperioderna och hur denna förhåller sig till genuskontraktet.

Syftet med uppsatsen i sin helhet a?r att diskutera och analysera ma?ns och kvinnors syn pa? religion och om de sja?lva ser sig som religio?sa. Arbetet syftar ocksa? att med hja?lp av genusteori fo?rso?ka fo?rsta? och diskutera ma?n och kvinnors bena?genhet till religiositet. Vidare diskuteras ocksa? individens bena?genhet att anva?nda religio?s coping i kris.

Syftet med studien är att undersöka gymnasielärares uppfattningar om varför det finns skillnader i betyg mellan flickor och pojkar, samt lärarnas uppfattningar om varför ämnet idrott och hälsa är enda ämnet pojkar har bättre betyg i än flickorna. För att ta reda på det här har en kvalitativ studie gjorts där insamlingen av information och empiri skett genom intervjuer av gymnasielärare. Det är en genusteori som genomsyrar arbetet. Lärarna säger att skolans system är mer gynnsamt för flickor och deras arbetssätt. Idrott och hälsa är pojkarnas ämne för att det intresserar dem mer, de har bättre närvaro där jämfört med skolans övriga ämnen och de tar för sig mer vilket gör att flickorna hamnar i skymundan. .

Denna uppsats handlar om en debatt, som fördes i en brytningstid, då den gifta kvinnans rätt till yrkesarbete ifrågasattes. Ett funktionalistiskt förslag om kollektivhus, där hushållsarbetet och en del av barnavården skulle skötas av kollektivt anställd personal, avsåg att underlätta kvinnans yrkesarbete. Den gällande normen förutsatte, att den gifta kvinnan var hemarbetande och mannen försörjare. Debatten kom att kretsa kring hustruns plikter mot familjen och barnens liv i det kollektiva huset. Här stod bevarare av traditionen mot anhängare av ett nytt familjemönster.Syftet har varit att fokusera anhängare och motståndare och analysera deras argument och strategier.

Genusperspektiv är en av flera variabler som kan påverka vården och bemötande. Ändå sker det dagligen fall av ojämlikhet inom den svenska vården. Syftet med denna studie var att beskriva om och hur bemötandet av patienter inom vården påverkas utifrån ett genusperspektiv. Vald teoretisk referensram för arbetet var Yvonne Hirdmans feministiska resonemang om genussystem. Metoden för vår systematiska litteraturstudie var att kvalitetsgranska åtta vetenskapliga artiklar.

Denna uppsats är en diskursanalytisk undersökning av ett antal texter (debattartiklar, riksdagsmotioner samt ett utdrag ur en riksdagsdebatt) rörande frågan om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Analysens fokus ligger på det sätt som texterna argumenterar mot en förändring av dagens äktenskapslag som skulle innebära att även ?enkönade? par inkluderas. Centralt för uppsatsen är hur föreställningar om genus och sexualitet skapas och återskapas i texterna som studeras. Uppsatsen präglas av ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt, vilket innebär att den utgår från den socialkonstruktivistiska premissen att världen, så som vi förstår den, är socialt konstruerad och att människor ständigt skapar och omskapar verkligheten i interaktion med varandra.

Syftet är att se om förändringar har skett, i så fall vilka, i rapporteringen kring de två politikermorden. Metoden vi använder oss av är i första hand kvalitativ, dock utesluter vi inte en kvantitativ ansats helt då vi använder begrepp som sällan, ofta, aldrig etcetera. Vi tillämpar genomgående ett hermeneutiskt perspektiv, närmre bestämt misstankens hermeneutik. Misstankens hermeneutik och kritisk diskursanalys är således våra verktyg och teorierna vi använder oss av är genusteori och medielogik. Fokus i denna uppsats ligger på genusanalysen.Det går att visa på skillnader i den journalistiska diskursen.

Avsikten med denna uppsats har varit att granska deltagarna i Paradise Hotel 2013/14 ur ett genus- och gestaltningsperspektiv och undersöka vilka stereotyper som gör sig synliga i programmet. Undersökningen har skett i form av en innehållsanalys med teorierna; bilder och tilltal, genusteori och gestaltningsteori som grund.Det utvalda materialet utgörs av ett strategiskt urval av åtta händelserika scener. I det första analyssteget granskades handlingen i scenerna, därefter gjordes en granskning av innehållet i scenerna utifrån tre olika teorier; bilder och tilltal, genusperspektivet och gestaltningsteorin.Resultaten visar att genusordningen i Paradise Hotel bekräftar bilden av dagens ojämställda samhälle. Alla scenerna reproducerar teorierna om ojämna könsförhållanden och stereotypskapandet..

Det finns en arbetsdelning mellan könen på dagens arbetsmarknad. Vissa yrken uppfattas som kvinnliga och andra som manliga. Men allt fler kvinnor arbetar idag i mansdominerade yrken. Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur kvinnor upplever att det är att arbeta i ett mansdominerat yrke. Denna studie belyser hur kvinnor anpassar sig, vilka svårigheter de möter och hur de hanterar dessa.

?Syftet med denna uppsats är att undersöka insändare till tidningen VeckoRevyns sex- och samlevnadsspalter 1949 ? 2009. Frågeställningen berör vilka ämnen som läsare av tidningen ställer frågor om, hur rådgivarna svarar och hur genusordningen ser ut i rådgivarnas svar. Med utgångspunkt i Yvonne Hirdmans teori om genusordningens två logiker samt genuskontrakt görs en kvalitativ textanalys. Undersökningen visar att det finns ämnen på temat sex, kärlek och relationer (exempelvis otrohet) som återkommer under alla 60 år men att det även finns ämnen som förändras i takt med tiden.

Syftet med denna studie är att utföra en kritisk diskursanalys av ett urval konstkritiska texter som behandlar utställningarna Paul McCarthy: Head Shop/Shop Head från 2006 och Nationalmuseums Lust & Last från 2011. Utställningarna exemplifierar det jag kallar för den provokativa konstens diskurs. Genom analyserna vill jag se hur ett urval kritiker mottagit utställningarna samt ge en bild av den provokativa konstens diskurs med dessa två utställningar som exempel..

I uppsatsen analyseras tre svenska ungdomsromaner från 2006 medan ytterligare sju romaner används parentetiskt som jämförelsematerial. Romanerna har valts ut genom sammanställning av enkäter. Det övergripande syftet är att studera vilken potential romaner som läses i grundskolans senare år samt i gymnasiet har för värdegrundsarbete med inriktning på jämställdhet. Fokus ligger på hur identitet och genus konstrueras hos föräldra- och eventuellt reproduceras hos huvudkaraktärerna. Utgångspunkt för analysen är ett intersektionellt perspektiv som innefattar social bakgrund, etnicitet och sexualitet.

The purpose of this study is to find out how the four teachers at the two preschools believe they are working with gender and how they actually work with it in practice. It also aims to show how they treat the children at the preschool based on their gender.What is the preschool teachers view on gender and equality?How do they consider that they work with gender and gender equality, and how do they really work with it in practice?The study is based on a qualitative study were I chose to both interview and observe four preschool teachers from two different preschools. My theoretical starting point is Yvonne Hirdmans theory of gender and also research on gender equality. The results show that the majority of respondents believed that gender and gender equality means almost the same thing or have the same meaning.

Denna uppsats handlar om en debatt, som fördes i en brytningstid, då den gifta kvinnans rätt till yrkesarbete ifrågasattes. Ett funktionalistiskt förslag om kollektivhus, där hushållsarbetet och en del av barnavården skulle skötas av kollektivt anställd personal, avsåg att underlätta kvinnans yrkesarbete. Den gällande normen förutsatte, att den gifta kvinnan var hemarbetande och mannen försörjare. Debatten kom att kretsa kring hustruns plikter mot familjen och barnens liv i det kollektiva huset. Här stod bevarare av traditionen mot anhängare av ett nytt familjemönster.Syftet har varit att fokusera anhängare och motståndare och analysera deras argument och strategier.

Media är en central aktör när det kommer till konstruktionen av hur kriminalitet ses på i samhället. Av den anledningen ville vi undersöka hur Aftonbladet rapporterar om händelser där föräldrar har mördat sitt/sina barn. Syftet har varit att undersöka hur män och kvinnor som dödat sitt/sina barn konstrueras. Vårt underlag har bestått av fyra stycken händelser som Aftonbladet har rapporterat om. Vår analytiska utgångspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och vi har använt oss av genusteori.