Runt 5% av världens befolkning drabbas av bipolär sjukdom. Sjukdomen innebär att patientens stämningsläge pendlar mellan hypomani eller mani och depression med alla därtill hörande symptom och Hinder samt en livslång läkemedelsbehandling. Bipolär sjukdom innebär att i perioder befinna sig i depressionens djupaste mörker för att i andra perioder befinna sig i manins gränslöshet men också den osäkerhet och oförutsägbarhet som pendlingarna mellan de två tillstånden innebär. Bipolär sjukdom medför ett stort lidande och många Hinder i vardagen för patienten. Med denna litteraturstudie belyses hur patienten upplever livet med bipolär sjukdom.

Syftet med denna studie är att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur två förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen använder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar Hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frågeställningar är: Hur organiseras den pedagogiska miljön på två olika förskoleavdelningar? Hur använder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och på vilka sätt skapar detta Hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra då barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan på de båda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

Multiple Skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som drabbar kroppens egna immunförsvar. 75 % av de som drabbas av MS är mellan 20-40 år och majoriteten är kvinnor. Det vanligaste symtomet vid MS är fatigue. Den yttrar sig som en obeveklig trötthet som inte försvinner vid vila eller sömn. Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelser av att leva med MS-relaterad fatigue.

Sjustegsmodellen är väl känd inom beteendemedicinsk sjukgymnastik och kännetecknas av ett samarbete mellan sjukgymnast och patient för att uppnå högt prioriterade mål. Att dosera efter patientens förutsättningar är av stor vikt för att uppnå god behandlingsföljsamhet. Tilltro till den egna förmågan, Self-Efficacy (SE), är då en betydelsefull faktor att ta hänsyn till. Bedömningen av en annan individs hälsa antas vara komplex, då studier har visat att sjukgymnastens uppfattning om problematiken ofta skiljer sig från patientens. En studie visade att sjukgymnasten tenderade att överskatta patientens smärta, medan en annan visade att hon underskattade de interpersonella problemen.

I vår vardag utsätts vi hela tiden för bilder av olika slag, vissa påverkar oss på ett medvetet plan medan andra verkar gå oss obemärkt förbi. Vad är det som gör att vissa bilder påverkar oss mer än andra? Vad sätter bilderna igång inom oss? Vi tolkar allt vi ser utifrån våra egna referensramar vilket gör att en bild kan ha otaliga betydelser, allting ligger hos betraktaren. Jag vill undersöka detta och se hur olika människor kan tolka en och samma bild och försöka förstå varför den tolkas på så olika sätt. En bild kan väcka väldigt starka känslor hos en person samtidigt som någon annan inte ens reflekterar över motivet.Jag har använt mig av bilder som jag själv har valt ut av olika orsaker, vissa för att provocera fram starka känslor och vissa för att de helt enkelt tilltalar mig personligen.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face på raster där den bärbara datorn finns med. Syftet är att undersöka hur den bärbara datorn påverkar interaktionen mellan eleverna på raster. Mina frågeställningar är hur och när elever är socialt responsiva respektive asocialt responslösa på raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har använt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar. Jag intervjuade fem elever i årskurs ett på en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfällen. Studien visar att den egna datorn både kan ses som en tillgång och Hinder på raster för elever på gymnasiet vid interaktion.

Ekonomiskt bistånd även kallat socialbidrag, är det sista säkerhetsnätet för personer som behöver ekonomiskt stöd. Dessa biståndsberoende är i stor utsträckning bundna av sociala myndigheters regelverk, vilka förändras ständigt i takt med samhällsförändringen såsom konjunkturläget och antalet hjälpsökande. Det ekonomiska stödet är tänkt att vara en tillfällig lösning till dess att individen kan uppnå en självförsörjning. Vår studie som bygger på kvalitativa intervjuer syftar till att synliggöra hur ekonomisk biståndstagare upplever sina möjligheter att komma ifrån ett biståndsberoende till en självförsörjning. Detta måste förstås i förhållande till samhällskontexten som i dagsläget är en rådande lågkonjunktur.

Enligt Blekinge Polismyndighets mångfalds- och likabehandlingsplan är rekrytering av fler kvinnor till chefsfunktioner ett av målen för ökad jämställdhet. En åtgärd som vidtagits för att uppnå målsättningen inom myndigheten är Kvinnligt nätverk. I 10 år har nätverket bedrivits men Blekinge Polismyndighet har fortfarande det lägsta antalet kvinnliga chefer i landet. Vilken betydelse har Kvinnligt nätverk på individ- och organisationsnivå? Tidigare forskning pekar på flera olika faktorer till att kvinnor inte avancerar i samma utsträckning som män.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Delaktighet, vårdrelation och kommunikation är tre centrala begrepp inomhälso- och sjukvården. Detta med tanke på att det är tre faktorer som kan få patienten attpåverka dennes hälsoprocess samt att kunna trygghet. Syfte: Att belysa sjuksköterskansförutsättningar och Hinder för att skapa delaktighet i vårdrelationen med patienter närsamma verbala språk inte talas. Metod: Studien utgår från sjuksköterskans perspektiv ochbaseras på en kvalitativ analys utifrån Evans (2002) litteraturstudie. Resultat: Det somansågs vara förutsättningar för delaktighet kunde vara tolkens närvaro för skapandet avdelaktighet i vårdrelationen.

Denna studie handlar om ledarskap ur ett genusperspektiv. I Sverige finns av regeringen fastställda mål om en jämställd arbetsmarknad. Trots detta är andelen kvinnliga chefer låg. Det finns många olika påståenden om kvinnligt ledarskap i litteratur och media till varför andelen kvinnliga chefer är så liten. Det är dock inte ofta som de kvinnor som lyckats bli ledare får göra sina röster hörda och berätta om sina upplevelser av hur det är att vara chef.

Målet för handikappolitiken i Sverige är att alla människor med funktionsHinder i alla åldrar ska ha samma möjligheter som icke funktionshindrade människor att vara helt delaktiga i samhällslivet, vilket även omfattar arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att studera övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv. Ambitionen är även att lyfta fram hur elever inom särskolan ser på sin framtida arbetssituation samt belysa vilka Hinder och möjligheter som finns för särskoleelever att få ett arbete. Kvalitativa intervjuer har gjorts med gymnasiesärskoleelever, lärare, studie- och yrkesvägledare, rektor, Arbetsförmedling, kommunens arbetsanpassare som arbetar inom Handikappomsorgen samt arbetsgivare. Resultatet av dessa intervjuer visar bland annat att flertalet av eleverna önskar ett ?vanligt? jobb, möjligtvis med en handledare som stöd.

I Sverige finns minst 150 000 personer med demens och cirka 20 000 personer insjuknar årligen. Bemötandet av en demenssjuk person har visat sig vara helt avgörande för hur mycket den demenssjuke klarar av och en nära positiv relation mellan demenssjuka och vårdare kan få den sjuke att fungera bättre. Syftet med studien var att belysa vad omvårdnadspersonal på kommunala gruppboenden upplevde som förutsättningar och Hinder för att skapa bra bemötande av demenssjuka. Data samlades in via intervjuer och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. De kategorier som framkom var: Medvetenhet om kroppsspråkets betydelse för kommunikation, Viljan till gott samarbete och flexibelt arbetssätt, Stabil personalgrupp, Inställd på den andres behov, Känsla av otillräcklighet och Resursbrist.

Uppsatsens syfte är att undersöka intranätets förutsättningar att som informationssystem effektivisera arbetet och skapa delaktighet för medarbetare inom arbetsorganisationer. Fokus ligger på medarbetares upplevelser och meningsskapande av intranätet och varför arbetsorganisationers förväntningar på intranätet inte alltid blir förverkligade.Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod och materialet består av innehållet från tio intervjuer gjorda med medarbetare inom verksamheter där intranätet används. Materialet har tematiserats och analyserats utifrån ett makt- och meningsskapande perspektiv.Resultatet visar att meningsskapande av intranätet skiljer sig åt inom organisationer, både mellan medarbetare och mellan olika verksamhetsnivåer inom organisationen. Intranätet upplevs som ett arbetsverktyg och som sådant svårt att forma och anpassa efter medarbetarnas behov. Intranätet är även ett informationsverktyg och där både möjligheter och Hinder finns vad gäller utveckling.

Bakgrund: Sj?lvskadebeteende bland unga ?r ett nationellt s?v?l som globalt problem, d?r f?rsta och ibland enda v?rdkontakt ?r med akutmottagningen. Detta v?rdm?te ?r d?rf?r av yttersta vikt och har betydelse f?r den unga individens eventuella framtida sj?lvskadebeteende. Dock ?r v?rdkvaliteten som patientgruppen erh?llit p? akutmottagningar inte alltid optimal.

Den svenska integrationspolitiken har som mål att verka för ett samhälle där alla människor har samma villkor och möjligheter. Trots detta har Sverige blivit ett alltmer segregerat samhälle där en stor del av befolkningen lever i utanförskap. Orsaken till den här utvecklingen har inom integrationspolitiken i stor utsträckning debatterats av ?experter?, medan de som drabbas av utanförskapet sällan får göra sina röster hörda. Syftet med studien är att lyfta fram röster från människor som befinner sig långt ifrån den plats i samhället där integrationspolitiken utformas samt att reflektera kring det sociala arbetets möjligheter att motverka utanförskap och marginalisering.