Sammanfattning/abstract Vårt syfte med denna studie var att problematisera dokumentationsarbetet i förskolan och visa vilka dilemman pedagogerna kan hamna i. Frågeställningar vi utgick ifrån var: Hur beskrivs pojkar, respektive flickor i dokumentationerna ur ett genusperspektiv? Hur kan barns identitetsskapande påverkas av dokumentationerna? Vem är dokumentationen till för och hur används den? För att få svar på våra frågor samlade vi in dokumentationer som pedagoger i förskolan har gjort. Vi gjorde även intervjuer med pedagogerna som gjort dokumentationerna för att få en djupare förståelse av dokumentationerna. I dokumentationerna tittade vi efter vilka situationer barnen är dokumenterade i, pedagogernas ordval och sätt att beskriva barn och situation.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de möjligheter och hinder lärare på grundskolans senare del ser i att arbeta tematiskt. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare fördelade på två olika skolor. I intervjuerna definierade lärarna begreppet tematisk undervisning samt lyfte fram de möjligheter och hinder som de ser med arbetssättet. Resultaten bekräftar att de verksamma lärarna både ser möjligheter och hinder med tematisk undervisning. Möjligheterna ligger i den fördjupning och helhetssyn arbetssättet kan ge eleverna, den variation och frihet som läraren har i val av metod och material samt den elev- och verklighetsanknytning som präglar den tematiska undervisningen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Individer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) kämpar varje dag att undvika andfåddhet och andnöd. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka kroniskt obstruktiva lungsjuka patienters upplevelse av livskvalitet, med särskilt fokus på andfåddhet och social isolering. Metodavsnittet beskrivs genom Goodmans sju steg (1996). Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Andfåddhet och andnöd, livskvalitet och det dagliga livet, social isolering och miljön och stigmatisering och samhället. I resultatet framkommer det att andfåddhet är det mest besvärande symtomen, vädret och miljön påverkar individernas förmåga att röra sig utomhus.

Cronqvist, Lina och Elmas, Sibel (2013) Barns delaktighet i förskolans pedagogiska dokumentation Malmö högskola, Fakulteten för Lärande och Samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv. Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev.10:9) poängterar att ?verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld (?). Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter?.

Kraven på hälso- och sjukvården ökar ständigt, inte minst på sjuksköterskorna där en evidensbaserad omvårdnad eftersträvas. För att evidensbaserad omvårdnad ska kunna bedrivas krävs att nya forskningsrön ständigt förs in och omsätts i sjuksköterskans vardagsarbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka hinder och förutsättningar som finns för sjuksköterskor att införa och omsätta omvårdnadsforskning till praktiken. Relevant litteratur för studien söktes fram genom sökning i olika databaser. Litteraturstudien omfattar tolv artiklar som sammanställts och analyserats utifrån studiens syfte.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Det ökade inflödet på landets akutmottagningar ställer stora krav på sjukvårdspersonal att de ger patienterna ett snabbt och säkert omhändertagande. Sjuksköterskan har som uppgift att bedöma, prioritera alla vårdsökande samt dokumentera all viktig information. Bedömningen sker utifrån riktlinjer som är baserade på sökorsak. Dokumentationen av olika åtgärder har betydelse för det fortsatta vård- och behandlingsarbetet och kan vara helt avgörande för patientsäkerheten. Syftet med studien var att beskriva hur väl dokumentationen genomfördes i patientens journal vid besök på akutmottagning.

Detta är en fallstudie som handlar om arbetet med en sångelev som påstod sig inte kunna sjunga. Eleven hade byggt upp stora mentala hinder kring sin sångförmåga, och studien tar upp dessa hinder samt de processer som utlöstes vid försöken att komma runt dem.Syftet med studien är att undersöka tankegångarna kring undervisningen av eleven samt de övningar som användes. Studien belyser också de processer eleven och läraren gick igenom samt diskuterar deras betydelse och innebörd.Studien bygger på lärarens anteckningar från 30 lektionstillfällen, utspridda på ca två år, samt lärarens och elevens reflektioner efteråt.Resultatet visar några av de processer som bildades under arbetets gång, samt att eleven kunde klara av mer än hon trott var möjligt genom att utveckla rätt inställning och ha tillgång till bra verktyg..

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Pedagogisk dokumentation har fått en allt större del i förskolans läroplan, syftet är att tillämpa den som ett verktyg främst för att utveckla verksamheten. Det handlar också om att synliggöra barnens läroprocesser och skapa reflektion med syfte att utveckla barnens lärande. Syftet med den här studien var dels att lyfta viktiga delar inom arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Dels att lyfta konkreta exempel på hur pedagoger arbetar med verktyget pedagogisk dokumentationen i förskolan. Resultatet i studien visar att arbetet bör begränsas och att man bestämmer vad man ska reflektera kring, samt att reflektionen sker tillsammans med barn och kollegor.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med studien var att undersöka vad som fanns dokumenterat i omvårdnadsstatus samt Nortonpoäng relaterat till trycksår på en njurmedicinsk avdelning. Studien gjordes genom att granska avidentifierade patientjournaler (n=50) från en njurmedicinsk avdelning i Sverige. Studien är empirisk kvantitativ av deskriptiv karaktär. Författarna granskade graden av dokumentation i omvårdnadsstatus med hjälp av granskningsschemat Cat-ch-ing. Sökord som granskades var kommunikation, kunskap, nutrition, elimination, aktivitet, sömn, psykosocialt, smärta/sinnesintryck, hud/vävnad, andning/cirkulation och välbefinnande.

Eklind, Ann-kristin & Elvirsson, Lars (2007). Lärarrollens förändring genom Teknikcollege. Changes in role of the vocational teacher through technical college. Syftet med detta arbete har varit att studera förändringar av yrkeslärarrollen utifrån visioner av teknikcollegesamverkansformen. Näringslivet ställer krav på engagerade lärarteam med målbilden klar för eleven.

Title: Time to renovate ? The effect of communication on the relationship between company and customer in a change situationCourse/subject:Busniess administration, Leadership, 15hpAuthors:Fredrik Elghag, Ossian OlssonTutors:Ingemar WictorKeywords:The Million Programme, Communication, Relationship Marketing, Tentant, Landlord.Problem formulation:How does communication affect the relationship between company and customer in a change situation?Purpose:Examining how different parts of a communication process affects customers trust, commitment and loyalty to their company.Theoretical framework:The starting point for the study?s theoretical perspectives have been Morgan and Hunt?s (1994) previous studies on relationship marketing and Laswell?s (1948) communication model.Methodology:The paper is performed with a qualitative research approach and a deductive approach to answer the research question. Personal interviews were conducted with four employees in real estate companies and two tenants in each company stock.Conclusion:We have found that communication affects the relationship between company and customer. Tentants have experinced credibility of businesses is important for them to have a confidence and loyalty in the relationship. .