En skola för alla ? Pedagogers erfarande om lÀrande, utveckling och delaktighet för integrerade sÀrskoleelever i grundskoleklasser.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar, erfar integrerade sÀrskoleelevers lÀrande, utveckling och delaktighet i grundskoleklasser.I litteraturgenomgÄngen belyses vÄrt syfte utifrÄn olika aspekter som ska bidra till en ökad kunskap och förstÄelse för lÀsaren.I den empiriska undersökningen har sex pedagoger intervjuats utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats, vilken Àr en kvalitativ metod och ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt att studera uppfattningar.Resultatet av pedagogernas erfarande/uppfattningar visar pÄ olika betydelsefulla omrÄden som Àr viktiga för elevgruppens lÀrande, utveckling och delaktighet. Dessa omrÄden Àr tid, resurser/stöd, gruppen, sprÄk och kommunikation, individualisering och kunskaper om elevgruppen.

Aspers, A & Fuentes, P. LikvÀrdigt bemötande. En empirisk studie om sjuksköterskors upplevelser av hinder och möjligheter för att ge patienter ett likvÀrdigt bemötande. Examensarbete i omvÄrdnad V, 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, utbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2011.

Studiens syfte Àr att sammanstÀlla den svenska forskningen om formativ bedömning. De tre frÄgestÀllningarna syftar till att ta reda pÄ: vilka delar av formativ bedömning som forskningen lyfter fram, hur lÀrare och elever uppfattar arbetet med formativ bedömning och vilka möjligheter och hinder med formativ bedömning som forskningen ser. Detta har gjorts genom en systematisk litteraturstudie dÀr forskning pÄ omrÄdet systematiskt har sökts, vÀrderats och slutligen analyserats. Den tidigare forskningen visar pÄ oenighet om effekterna av formativ bedömning. Resultatet visar att formativ bedömning ger mÄnga möjligheter till utveckling i positiv riktning, bÄde vad gÀller elevernas lÀrande och lÀrarnas undervisning, men att det ocksÄ finns mÄnga, mindre och större, hinder pÄ vÀgen som Àr viktiga att lyfta fram.

Enlig SCB (2010) sÄ var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent Är 2008 vilket Àr en ökning med 6 procentenheter pÄ sju Är Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga ledare möter. Denna studie vill dÀremot förflytta fokus frÄn kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte Àr att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berÀttelser om vad de anser har lett till deras framgÄng i karriÀren. En kvalitativ metod anvÀndes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjÀlp av tematiskanalys. Fyra stycken teman Äterfanns i materialet och de representerar de framgÄngsfaktorer som kvinnorna la störst vikt vid.

SammanfattningSyftet med denna studie var att ta reda pÄ hur yttre och inre faktorer pÄverkar pedagogens arbete och hur det styrs frÄn huvudmannen ner till förskolan samt hur dessa ramar ger bÄde möjligheter och hinder i den pedagogiska verksamheten. Vi har anvÀnt oss av tvÄ kvalitativa metoder, intervju och observation, för att fÄ bÄde en uppfattning om hur faktorerna upplevs och hur det faktiskt pÄverkar pedagogernas val. En fenomenografisk forskningsansats har anvÀnts dÀr föresatsen var att fÄ se hur pedagogerna uppfattar sin omgivande miljö. Vi har utfört 9 intervjuer fördelade pÄ tre förskolechefer, tre förskollÀrare och tre barnskötare. 22 mindre observationer pÄ tvÄ förskolor har Àven utförts.

Eftersom en majoritet av befolkningen har viss erfarenhet av att anvÀnda modern teknologi Àr det oftast deras nivÄ som man utgÄr ifrÄn vid utveckling av applikationer. Det finns dock fortfarande personer som aldrig anvÀnder modern informationsteknologi dÄ de saknar bÄde kunskap och tillgÄng. MÄnga av dessa personer Àr Àldre vuxna som inte fÄtt en naturlig introduktion via skola eller arbetsliv. Denna studie undersöker vilka hinder dessa personer möter dÄ de anvÀnder teknik som för medelsvensken Àr vardaglig. Genom intervjuer och anvÀndartester belyser vi de problem som utgör hinder för gruppens anvÀndande av informationsteknologi.

Den hÀr uppsatsen stÀller frÄgan om sprÄkutvecklingen hos nyanlÀnda elever gynnas eller inte gynnas av att lÀsa engelska och moderna sprÄk samtidigt som de Àr nybörjare i svenska. FrÄgan besvaras utifrÄn Skolverkets allmÀnna rÄd, Skolinspektionens granskningsrapporter, kursplanerna för engelska och moderna sprÄk och forskning som stödjer kursplanerna. Forskningen visar att man kan lÀra sig flera sprÄk samtidigt, men resultatet visar pÄ flera hinder i skolan för att elevernas sprÄkutveckling ska gynnas av undervisningen i engelska och moderna sprÄk. För det första fÄr de nyanlÀnda eleverna vÀnta med att börja studera andra Àmnen Àn svenska vilket ger dem en sen start i sprÄkÀmnena engelska och moderna sprÄk, vilket betyder att innehÄllsnivÄn Àr för hög för elever som Àr nybörjare. För det andra krÀvs det kunskaper i svenska för att kunna följa undervisningen i dessa Àmnen, vilket ger de nyanlÀnda eleverna en dubbel uppgift: att lÀra sig ett nytt sprÄk pÄ ett nytt sprÄk.

Detta examensarbete behandlar utvÀrderingen av en testbana för excitering av vibrationer i fordonskupé. UtvÀrderingen fokuseras pÄ hindren i körbanan som ger upphov till de önskade excitationskrafterna. Konstruktionen av hindren genomförs med hjÀlp av CAD-programvaran Autodesk Inventor 2009. Simuleringarna genomförs med hjÀlp av programmet ADAMS/Car. En inbyggd fordonsmodell i ADAMS med tillhörande komponentmodeller anvÀnds och varieras under simuleringen för att analysera kraftimpulser för olika fordonsindividuella kombinationer.

I denna uppsats undersöks översĂ€ttning av vous-tilltal i sex svenska undertextningar av franska filmer. Även översĂ€ttning av titlarna Mademoiselle, Monsieur och Madame undersöks, eftersom dessa titlar förekommer i samband med vous-tilltalet. Resultaten visar att kĂ€llsprĂ„kstrogenhet Ă€r den vanligaste övergripande strategin i materialet nĂ€r det gĂ€ller vous-tilltalets pronomenformer, men att strategin mĂ„lsprĂ„ks-anpassning Ă€ven förekommer. Titlar som Madame undertextas med en övergripande kĂ€llsprĂ„kstrogen strategi i alla materialets filmer. Den mĂ„lsprĂ„ksanpassade strategin Ă€r vanligare i materialets dokumentĂ€rer Ă€n i fiktionsfilmerna.

Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra den struktur som rÄder kring förÀldraförsÀkringen och granska varför mÀn inte tar ut lika mycket förÀldraledighet som kvinnor gör. Uppsatsen undersöker nÄgra av de faktorer och hinder som föreligger och som avgör vilken förÀlder som tar ut mest förÀldraledighet. Uppsatsen visar att uttaget av förÀldrapenning bÄde har sociala och ekonomiska förklaringar. Familjer vÀljer ofta den lösning som medför att familjen förlorar minst pengar. Samtidigt verkar mÀns lön, upp till socialförsÀkringstaket, positivt pÄ deras uttag av förÀldraledighet, vilket Àr förvÄnande med tanke pÄ Gary Beckers teori.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ en inblick i och problematisera fenomenet eget arbete. Vi har i vÄr undersökning fördjupat oss i tidigare forskning kring Àmnet och Àven gjort 10 intervjuer med utbildade lÀrare i grundskolans tidigare Är 1-3. En slutsats vi kan dra utifrÄn vÄr studie Àr att fenomenet eget arbete Àr tvetydigt och att betydelsen varierar beroende pÄ vem man frÄgar och i vilket sammanhang. NÄgot som blev tydlig i vÄrt resultat var ocksÄ att mÄlen i samband med planering av eget arbete ibland glöms bort och att genomförandet av eget arbete i princip bara förekommer i skolÀmnet svenska. En annan slutsats som framkommit Àr att utvÀrderingen av elevernas eget arbete skiljer sig bland de lÀrare som intervjuats och att flera av dem inte utvÀrderar alls.

Detta examensarbete handlar om hur ungdomar som har specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter, det vill sÀga dyslexi, ser pÄ sitt handikapp i förhÄllande till sina valmöjligheter nÀr det gÀller utbildning och yrken. Upplever dem dyslexin som ett hinder och kÀnner de sig begrÀnsade i sina val. Upplever ungdomarna att de fÄtt den hjÀlp de behöver av studie- och yrkesvÀgledaren pÄ sin skola. Den metod som har anvÀnts i undersökningen Àr djupintervjuer med sex ungdomar som har diagnosen dyslexi. För att tolka resultaten har jag anvÀnt mig av teorier som beskriver begrÀnsningar samt nÄgra vÀgledningsmodeller som anvÀnds i vÀgledningssammanhang i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av de ungdomar som intervjuats har kÀnt sig begrÀnsade i sina valmöjligheter nÀr det gÀller utbildning och yrken.

Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasielÀrares perspektiv pÄ ett Àmnesintegrerat arbete. Med hjÀlp av intervjuer undersöks sex gymnasielÀrares didaktiska uppfattning av möjligheter och hinder i den Àmnesintegrerade undervisningen. FörutsÀttningar, möjligheter och hinder tydliggör sedan bÀsta tÀnkbara situationen för Àmnesintegrering utifrÄn intervjumaterialet.Den didaktiska triangeln anvÀnds som analysredskap och illustrerar undervisningssituationen utifrÄn de tre viktiga grundpelarna lÀrare, elev och innehÄll. Tillsammans samspelar dessa grundpelare i dess kontext skolan. I kontexten finns ramarna för undervisningen.

Dewey och Piaget menade att undervisningen mÄste organiseras sÄ att eleven stÄr i centrum. Elevens intressen och behov mÄste fÄ styra innehÄllet i undervisningen. Problemlösning, individualisering, undersökande arbetssÀtt och medbestÀmmande var saker de föresprÄkade. Det tematiska arbetssÀttet Àr ett försök att organisera undervisningen utifrÄn en Àmnesövergripande rubrik istÀllet för att utgÄ frÄn de klassiska Àmnena. I mitt examensarbete har jag gjort ett försök att beskriva hur man inom ett arbetslag pÄ en skola arbetat med tema, vilka problem man haft, vilka de stora skillnaderna mellan tema och traditionell undervisning Àr och vilka kunskaper man nÄr.

Bakgrund: Enligt ?Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska? skall sjuksköterskan ?...ha förmÄga att utifrÄn patientens behov systematiskt leda, prioritera, fördela och samordna omvÄrdnadsarbetet i teamet utifrÄn medarbetarnas olika kompetens...?. Teamarbete gjorde arbetsgruppen effektivare genom bred samlad kompetens samt mindre sÄrbar vid förÀndringar. Syfte: Syftet var att fÄ kunskap om vad som skapar möjligheter samt hindrar sjuksköterskan att arbeta i team med fokus pÄ ledarskap. Metod: Studien var en litteraturöversikt bestÄende av tio vetenskapliga artiklar.