FrÄn misstro till möten. Hinder och möjligheter i kommunikationen mellan Lunds universitet och rikstÀckande dagspress.Lunds universitet Àr Sveriges största universitet med ca 6 000 anstÀllda och 40 000 studenter och bedriver utbildning pÄ flera olika orter. Man kommunicerar med en rad olika mÄlgrupper, varav en av de viktigaste externa mÄlgrupperna Àr journalister inom radio, tv och dagspress. Sammanfattningsvis stÀller detta mycket stora krav pÄ kommunikationsarbetet och det gÀller dÀrför att optimera sin publicitet.Under hösten planerar Lunds universitet att utveckla sin presskommunikation och vÄrt uppdrag Àr ett led i detta utvecklingsarbete. Rapporten syftar dÀrför till att fungera som ett beslutsunderlag för Informationsenheten vid Lunds universitet..

Dagens samhÀlle stÄr inför en stor utmaning med den snabbt ökande fordonsanvÀndningen, vilket bidrar till klimatbelastning samt skapar ett beroende av fossila brÀnslen. Ett alternativ för att minska problemet Àr att öka anvÀndningen av elbilar. Sveriges regering har satt upp mÄlet att fram till Är 2030 ska statens fordonsflotta vara oberoende av fossila brÀnslen. För att uppnÄ detta mÄl kommer stora insatser och ett engagemang att krÀvas. Syftet med studien Àr att undersöka hur Sveriges elbilsmarknad ser ut genom att studera kommersialiseringsprocessen, implementeringen samt kundpreferenserna för elbilar.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur lÀrarna i grundskolan 6-9 upplever utvecklingssamtal med förÀldrar med utlÀndsk bakgrund. Hur gÄr det att genomföra samtalet? Vilka hinder och möjligheter finns? Hur överbryggar man hindren? Teori: Empirismen Àr teori som ligger bakom denna studie. Det var en explorativ undersökning, med kvalitativ inriktningen.Metod: Sju lÀrare deltog i den kvalitativa studien. Undersökningsinstrumentet var semi-strukturerade intervjuer som spelades in pÄ band och transkriberades.

Cochleaimplantat möjliggör att döva kan uppfatta ljud och utveckla talsprÄk. BegrÀnsningar i den talsprÄkiga kommunikationen kvarstÄr Àven med ett cochleaimplantat. Inga hinder föreligger för utveckling av teckensprÄk. Delaktighet i det sociala samspelet Àr betydande för vÄrt vÀlbefinnande. Syftet var att undersöka upplevelsen av delaktighet i det sociala samspelet hos ungdomar med cochleaimplantat.

Syftet med studien Àr att undersöka samarbete i förskolans arbetslag utifrÄn arbetslagsledarens (förskolechefens) och de övriga pedagogernas (förskollÀrare och barnskötare) perspektiv, samt att lyfta fram eventuella skillnader och likheter mellan ledares och övriga pedagogers syn pÄ samarbete. Studien bygger pÄ tio kvalitativa intervjuer, tvÄ med förskolechefer pÄ tvÄ olika förskolor och Ätta med pedagoger, fyra frÄn varje förskola.Studien visar att samarbetet i arbetslaget Àr en viktig frÄga hos bÄda ledarna och pedagogerna för att skapa ett fungerande arbetslag. BÄde ledare och övriga pedagoger ser att det finns möjligheter och hinder i samarbetet, och att det Àr ett gemensamt ansvar mellan pedagoger och ledare. Dessa bÄda yrkesroller rymmer bÄde möjligheter och hinder som kan pÄverka eller förbÀttra samarbetet.Undersökningen har visat olika möjligheter som utifrÄn ledarnas och pedagogernas perspektiv kan leda till ett bÀttre samarbete, t.ex. att ha tydligt ledarskap, tydliga mÄl, öppen dialog, ömsesidig förstÄelse, gemensam reflektion och sÄ vidare.

Denna kvalitativa studie belyser hur socialarbetare inom missbruksvÄrden uttalade sig om evidensbaserad praktik. Syftet var Àven att fÄ en förstÄelse i vad som kan hindra eller frÀmja ett evidensbaserat arbetssÀtt. Studien utgick ifrÄn en socialkonstruktivistisk ansats genom Berger och Luckmanns tresidiga modell dÀr Àven studiens resultat Àr tolkat i samma anda. Studien gjordes utefter semistrukturerad utgÄngspunkt med fem socialarbetare inom missbruksvÄrden i sammanlagt tre kommuner. Resultatet visar att evidensbaserad praktik ses som nÄgot som Àr beforskat och beprövat.

Vid ett företags internationaliseringsprocess stÀlls det mot olika hinder, vilka kan vara svÄra att passera. I den hÀr studien undersöks ett svenskt smÄföretag för att besvara frÄgan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnÀtverk för att övervinna de barriÀrer de stÀlls mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser ocksÄ beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram anvÀnds ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnÀtverk sÄvÀl politiskt och affÀrsmÀssigt.

Syftet med det hÀr arbetet var att skapa ett hÀfte med nÄgra tips och idéer pÄ hur matematik och lek kan kombineras, och att se om det finns nÄgra sidovinster med att kombinera matematik och lek.Lekarna i hÀftet ska vara genomförbara utan krav pÄ vare sig material eller miljö.Jag genomförde en enkÀt för att se om det fanns nÄgot liknande material ute pÄ förskolorna, och om ett sÄdant material anvÀnds eller om det fanns ett intresse för att anvÀnda ett sÄdant material.Det egentliga huvudresultatet för det hÀr arbetet Àr hÀftet som innehÄller nÄgra lekar som kombinerar matematik och leken, och visa pÄ nÄgra sidovinster det kan ge att kombinera matematik och lek.Det jag i stora drag kom fram till var att det egentligen inte finns nÄgra hinder pÄ hur matematik och lek kan kombineras. Det Àr i princip bara den egna fantasin som kan var ett hinder i hur matematik och lek kan kombineras. Med ett öppet sinne och med lite fantasi sÄ kan man leka nÀr som helst, och var som helst. Att kombinera matematik och lek Àr alltsÄ inte nÄgra som helst problem..

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur förskollÀrare upplever att barns utveckling och lÀrande frÀmjas, hur de upplever sin roll samt vilka fördelar och hinder de upplever i utomhusverksamheten. För att ta reda pÄ detta genomfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollÀrare med utgÄngspunkt frÄn en intervjuguide. Resultatet vi kom fram till var att alla förskollÀrarna hade en positiv instÀllning till utomhusverksamhet och att barns utveckling och lÀrande frÀmjas pÄ ett annat sÀtt utomhus Àn inomhus. FörskollÀrarna sÄg olika pÄ sin roll och nÀmnde flera olika egenskaper bl.a. att vara vÀgledande.

I mitt examensarbete har jag valt att undersöka matematikindividualisering lite nÀrmare. Mitt syfte var att ta reda pÄ hur tvÄ lÀrare ser pÄ detta och om individualiseringen kommer till uttryck i deras undervisning och i sÄ fall hur. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod, i det hÀr fallet observationer och intervjuer. Observationerna utfördes i tvÄ klasser och intervjuerna gjordes med lÀrarna för dessa klasser. Genom att anvÀnda mig av de hÀr metoderna sÄ hoppades jag fÄ en lite djupare kunskap om hur lÀrarna i min undersökning tÀnkte och arbetade.

Studien undersöker hur kvinnliga chefer inom offentlig sektor upplever sina möjligheter och hinder i karriÀren . Kvinnor i maktposition har motsÀgelsefulla roller vilket i sig kan upplevas som ett dilemma.Sex kvinnor pÄ höga chefspositioner inom en offentlig sektor i Sverige deltog. Intervjuer genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide baserad pÄ följande omrÄden: struktur, interaktion, individrelatering och symboler. Intervjuguidens struktur och analysen av intervjuerna baserades pÄ en könsteoretisk modell enligt doing gender perspektiv. Doing gender perspektivet anvÀndes för att beskriva de praktiker som var av betydelse för den maktstruktur som fanns i organisationen.Analysen av de könsskapande processer som pÄvisades i organisationen, visade att det frÀmst var vÀrdering av kunskap, vÀrdering av kvinnligt och manligt ledarskap och förutsÀttningarna för att utföra ledarskapet som utgjorde hinder eller möjligheter för kvinnornas karriÀr.

Enlig SCB (2010) sÄ var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent Är 2008 vilket Àr en ökning med 6 procentenheter pÄ sju Är Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga ledare möter. Denna studie vill dÀremot förflytta fokus frÄn kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte Àr att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berÀttelser om vad de anser har lett till deras framgÄng i karriÀren. En kvalitativ metod anvÀndes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjÀlp av tematiskanalys. Fyra stycken teman Äterfanns i materialet och de representerar de framgÄngsfaktorer som kvinnorna la störst vikt vid.

DÄ positiva hÀlsoeffekter av utevistelse pÄvisats inom forskning Àr det angelÀget att det skapas möjligheter för de Àldre att pÄ olika sÀtt dra nytta av sin utemiljö. Möjlighet till utevistelse vid Àldreboende Àr beroende av strukturer i den fysiska, sociala och kulturella miljön. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns, för att de boende ska tillgodogöra sig utomhusmiljön. Teoretiska utgÄngspunkter har varit miljöerbjudanden och kÀnsla av sammanhang. Ett Àldreboende med salutogen omsorgsprofil och tillgÄng till ute-miljö med mÄnga möjligheter har studerats.

Vid ett företags internationaliseringsprocess stÀlls det mot olika hinder, vilka kan vara svÄra att passera. I den hÀr studien undersöks ett svenskt smÄföretag för att besvara frÄgan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnÀtverk för att övervinna de barriÀrer de stÀlls mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser ocksÄ beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram anvÀnds ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnÀtverk sÄvÀl politiskt och affÀrsmÀssigt.

MÄnga elever i förskolan Àr flersprÄkiga och det Àr dÀrför viktigt att lÀrarna har sÄdana kunskaper sÄ att de kan arbeta för att sprÄket utvecklas pÄ bÀsta sÀtt. Avsikten med undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka metoder lÀrarna anvÀnder sig av och vilka hinder och möjligheter de ser i sitt arbete. Metoden har varit att intervjua lÀrare med mÄngÄrig erfarenhet av att arbeta med invandrarbarn för att ta reda pÄ vilka förkunskaper de har, om barnen fÄr modersmÄlsstöd samt hur förÀldrakontakt och attityder till tvÄsprÄkighet pÄverkar de metoder de anvÀnder i sitt arbete med att utveckla sprÄket hos barnen.Slutsatsen blev att lÀrarna skaffat sig vÀrdefulla erfarenheter genom lÄngvarigt arbete med invandrarbarn. De anvÀnder i stort sett samma metoder, men i de skolorna dÀr det finns mÄnga invandrarbarn betonar man vikten av att vara tydlig i kommunikationen med barnen och anvÀnda sig av sitt kroppssprÄk..