Utbrändhet är ett aktuellt fenomen som kommit i blickfånget i Sverige. Det svenska arbetslivet är präglat av arbetsrelaterad ohälsa som stress och utbrändhet. Utbrändhet kostar samhället mycket pengar och därför har det också hamnat på politikernas bord. Samhällsutvecklingen går fort och samhällsorganisationen kräver anpassning och flexibilitet till nya ordningar. Människan förväntas ställa om sig till fördel för utveckling och framåtskridande inom såväl nationella som internationella marknadsförhållanden.

Olika undersökningar vittnar om att familjer inte äter tillsammans längre på grund av tidsbrist och olika aktiviteter på fritiden. Vi äter enklare måltider som inte är lagade och vi utför andra aktiviteter medan vi äter. Eller så äter vi snabbmat när vi är ?på språng? på väg till något annat. Dessa förändringar i måltidsstrukturen skulle kunna innebära att den hemlagade maten till viss del har ersatts av snabbmat.

Introduktion: Akut hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak. Viktigaste behandlingsinsatsen vid hjärtinfarkt är att snabbt öppna det ockluderade kranskärlet genom primär Perkutan Coronar Intervention (PCI). Viktigt är även att behandlingen förhindrar att kärlet åter ockluderar. Detta görs genom att behandla med det blodproppshämmande och kärlpåverkande läkemedlet Clopidogrel. Enligt en ny behandlingsrutin ges Clopidogrel redan i ambulansen vid konstaterande av hjärtinfarkt för att uppnå effekt så fort som möjligt.

Idag, 2014, är det vanligt förekommande att med hjälp av digital 3D teknik visualisera stadsmodeller och byggandsmodeller. Utvecklingen av tekniken inom 3D går fort och har bl.a. fått konsekvensen att enskilda medborgare, företagare och organisationer ställer högre krav på tillgång till information. För en kommun är det viktigt att tillgängliggöra information framförallt inom planprocessen där presentationer av planförslag i 3D modeller kan vara till stor hjälp inför samråd. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förutsättningar för 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i digital miljö i Sverige utifrån ett kommunalt perspektiv. Målsättningen är att försöka identifiera problem och möjligheter med 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i en digital miljö.

Idag tar ma?nniskan del av mer information a?n na?gonsin, inte minst den yngre generationen. Det konstanta flo?det som tas del av pa?verkar individen och fo?rsa?tter denne i ett beroende da?r det blir till ett behov att svara pa? meddelanden, att ha?nga med i sammanhanget och att vara delaktig. Till slut o?verbelastas ma?nniskan ba?de psykiskt och fysiskt av den informationen som ma?ste tolkas.Man skulle kunna pa?sta? att det a?r ett samha?llsproblem, det a?r en norm att ha ma?nga fler va?nner i den digitala va?rlden a?n i verkligheten.

Vårt arbete behandlar möjligheterna och hindren för att använda additiva tillverkningsmetoder (AM) med metall som bas för direkttillverkning vid batchproduktion. AM tillåter användaren att tillverka delar med komplicerade geometrier som är svåra, eller i vissa fall omöjliga, att tillverka för dagens konventionella tillverkningstekniker. Dessutom tillåter teknologin tillverkaren att skapa inre strukturer i ett material som exempelvis gitter- och bikakestrukturer. Metoderna för AM med metall skiljer sig bitvis ganska mycket åt, men grundprincipen är att man bygger upp en modell lager för lager utifrån en given digital fil, oftast CAD. Vårt arbete har därför behandlat området utifrån ett i första hand tekniskt men även kunskapsmässigt och ekonomiskt perspektiv då dessa har behövts analyseras i kombination med varandra för att på ett tillfredställande sätt kunna analysera området.

Transit Objects In the Master Essay I argue around two existing levels in the works presented at the graduation exhibition. On the one hand, it is about influence; on the other hand it is about the phenotypes of purpose-ness. In the introduction, I describe the relationship between the shapes that I have come to call Transit objects, and their on the one hand ideological superstructure; on the other hand, the different aspects of their shapes regarding the imitation I, in creating the objects, performed. In the case with the objects shape-aspects, I stand on the thoughts that I found during my bachelor's work, that is, to express the phenotypes of purpose-ness.When it comes to influence, I speculate about how linguistics, and particularly a branch called neuro-linguistics, illustrates how the arguments that make up our world can be transformed. I use a meta-model and a conversation model as a tool to illustrate this. When I, like that, illustrate the plasticity of meaning, and cognition, I note Catherine Malabous taught (in her book What Should we do with our brain?) on the plasticity of the brain in relation to the neo-liberal systems of capitalism. She argues for how the brain has come to stand model for the organization of different types of networks. I hint the link to a future scenario where the desire to influence takes new forms and uses the latest brain research challenges, more specifically the use of ultrasound for the treatment of pain and other similar conditions. This also can be used as generating various types of seizures, pleasant or unpleasant.

Såväl utgångspunkter som förutsättningar för arbetet med teologisk utbildning inom luthersk kyrkotradition i Tanzania har förändrats avsevärt de senaste hundra åren. Missionsinsatserna under förra seklets början inom utbildningsområdet understödde kyrkornas territoriella expansion. Att bedriva undervisning betraktades som en självklar del av missionsuppdraget och var ett sätt för kyrkan att etableras i det omkringliggande samhället. Det var genom ökad kunskap som Afrika skulle civiliseras och tanzaniern gå från ett obildat till ett bildat tillstånd. Denna utbildningsdiskurs, i vars kölvatten dagens teologiska utbildningssystem ännu befinner sig, innebar i flera stycken en ideologisk, ekonomisk, kulturell och teologisk import av västvärldens ideal.

Syftet med detta arbete var att utvärdera möjligheten för Gruvbergets hematit (HGB) att nyttjas i Malmbergets anrikningskrets. För att besvara frågan om det är möjligt eller inte att anrika HGB på samma sätt som hematit från Malmberget (HMB), gjordes två parallella anrikningsförsök i laboratorieskala på respektive material under identiska förhållanden. Efter att laboratorieförsöken var slutförda och analysresultat erhållna, kunde följande slutsatser läggas fram. Den största skillnaden mellan HMB:s och HGB:s malmer är deras textur. HGB har en finkornig tätt struktur med ej distinkta korngränser.

Linde Material Handling AB har på kort tid gått från att vara ett litet familjeföretag till att bli en av Sveriges största truckleverantörer. Orderingången har vuxit fort men stora delar av företaget har inte riktigt följt med i utvecklingen vilket har resulterat i att de idag har problem att hålla utlovade leveranstider och att leverera produkter av rätt kvalitet.Utifrån en kartläggning av processen från det att en truck säljs till dess att allt material finns hemma identifieras de brister och kritiska punkter som är roten till problemen. Processkartan i kombination med en nulägesbeskrivning ska ge ett antal förbättringsförslag där lösningar på problemen tas upp och analyseras.Den största bristen som identifierats i processen var främst avsaknaden av ett för företaget gemensamt planeringssystem. I dag använder olika avdelningar olika system vilka ofta består av avancerade Excelfiler och i andra fall av att information lagras i huvudet hos någon anställd. Detta i sin tur resulterar i svårigheter med uppföljning av de sålda truckarna.

I det här arbetet har jag gjort en del av en underhållsplan för maskinhallarna PM 51, PM 52 och PM 53 på Bravikens pappersbruk för en ettårs-, femårs- och tioårsperiod. I underhållsplanen har jag tagit fram var skadan är, vad som är skadat, placeringen, omfattningen av skadan, åtgärderna och kostnadsförslag från NCC och Ivarsson&Brink Byggnads AB. Jag fick även möjligheten att studera Bravikens asfaltering och göra en preliminär underhållsplan för den. Tyvärr fanns inte tid att utarbeta den så den finns endast som en bilaga, se bilaga 3. Underhållsplanen för asfalteringen gjorde jag tillsammans med Peter Winterquist från Skanska Väg.

Syftet med arbetet har varit att försöka ta reda på elevers attityder och inställningar till matematik. Detta för att få en djupare förståelse för de faktorer som påverkar dem så att undervisningen kan ta sin utgångspunkt hos eleverna och därmed öka deras intresse för matematik. Frågeställningarna har varit: Vilka faktorer påverkar elevernas attityder till matematik? När är matematiken rolig och när upplevs den som tråkig? Hur överensstämmer elevernas bild med vad läraren har för syn på sina elevers attityder?För att söka svar på mina frågeställningar har jag dels gjort en litteraturgenomgång där jag tittat på tidigare forskning om elevers attityder till matematikämnet. Jag har också genomfört intervjuer med åtta elever i år 6 samt deras lärare i matematik.Det är många faktorer som påverkar elevernas attityder till matematiken.

Lärare och föräldrar har ett gemensamt ansvar för elevens skolgång. Därmed är det viktigt att parterna upprätthåller en god kontakt. Detta samarbete kan ske genom olika former såsom föräldramöten, telefonsamtal och utvecklingssamtal. Vi finner även att nya kontaktformer börjar ta fart i dagens skolor, som exempelvis e-post. Användningen av e-post är vanligast förekommande inom grundskolans senare år.

The municipality of Västervik, with support from Envipro Miljöteknik AB, is carrying out a main study of the minefields at Gladhammar. Mining of iron, copper and cobalt under different periods from the 16th century until the end of the 19th century has led to discharges of metals to the lakes situated downstream. The aim of the main study is to investigate the possibilities to reduce the environmental load on the surrounding ground and water caused by heavy metals from the mine. The present report is a part of the main study. The aim of the work is to investigate the geochemistry of the groundwater.

SammanfattningSyftet med studien är att få större kännedom och söka svar på vad som främst motiverar och driver grundskoleelever till att välja gymnasieskola och utbildning. Vi disktuterar även svar på hur elever upplever skolgången i gymnasiet med fokus på både skola och program och hur elevers framtidsplaner ser ut vad gäller vidare studer, arbete, boende, ekonomi och familj.Vår studie är genomförd på ett kvalitativt arbetssätt och bygger på fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, där två grupper med totalt åtta medverkande utgör vardera fokusgrupp som följer reflexiv intervjuform. Det som framkommer i studien är att skolors marknadsföring i form av gymnasiemässor och studievägledning i grundskolan inte påverkar eleverna nämnvärt i sina gymnasieval. Eleverna själva väljer helst gymnasieskola utefter familj och vänners referenser där föräldrarnas åsikter i både skol- och programval visar sig betyda mest och i vissa fall även är avgörande. Den geografiska närheten till skolan är också av stor betydelse då eleverna vill ha den komforten.