Sök:

Sökresultat:

192 Uppsatser om Hierarkisk tillstćndsmaskin - Sida 4 av 13

En femma i sundet klockan 12 : En uppgiftsanalys över navigering ombord pÄ stridsbÄt 90H

För att navigera sÀkert i höga hastigheter inom försvarsmaktens Amfibieförbund har ny navigeringsmetodik utvecklats. Den hÀr metodiken innebÀr att förare och navigatör fÄr mer bestÀmda roller och ansvarsomrÄden samt beskriver vilken information som ska för medlas mellan parterna.Studien som har utförts har skapat en Hierarkisk uppgiftsanalys för att beskriva uppgifterna ombord samt deras förhÄllanden pÄ en grundlÀggande nivÄ. Data har samlats in ombord pÄ StridsbÄt 90H med hjÀlp av kvalitativa datainsamling smetoder samt audiovisuella hjÀlpmedel har anvÀnts för att förenkla  insamlingen. En systemsyn har Àven tillÀmpats över navigatören, föraren och bÄten. Uppgiftsanalysen beskriver fyra olika delmÄl samt deras deluppgifter inom navigering som bör utföras för sÀker och effektiv navigering i hög hastighet ombord pÄ StridsbÄt 90H.

Ledarskap och motivation : BaskettrÀnares ageranden och ungdomsspelares motivation

 Relativt fÄ studier har undersökt trÀnarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att mÄnga Àr överens om att trÀnaren Àr en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var dÀrför att studera trÀnarens beteende och hur detta förhÄller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie Àr en enkÀtundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag. Hierarkisk multipel regressionsanalys anvÀndes för att undersöka sambandet mellan ledarskap frÄn trÀnaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt trÀnarens fokusering pÄ utveckling av idrottsliga fÀrdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.

Att ledas av vÀrderingar : Hur anstÀllda upplever Employer Branding som styrmedel

Under de senaste decennierna har allt fler företag gÄtt över frÄn en hierarkisk organisationsstruktur till att vara mer decentraliserade. Denna förÀndring krÀver en anpassning av styrmedel. Employer Branding anvÀnds som verktyg för att vara en attraktiv arbetsgivare för bÄde befintlig och potentiell personal och innebÀr ett slags vÀrdestyrning. Studiens syfte var att undersöka hur Employer Brandingarbetet uppfattas av de anstÀllda. En fallstudie genomfördes dÀr sju anstÀllda pÄ ett företag intervjuades genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.

Pre- och postoperativ radiologisk undersökning vid höftledsartros : en empirisk studie

HÀlso- och sjukvÄrden stÄr inför en stor utmaning, bÄde i Sverige och i vÀrlden. Kraven ökar pÄ bÄde kvalitet, sÀkerhet och effektivitet. Informatik Àr ett vÀrdefullt verktyg för att hantera dessa nya krav. Trots det nyttjas inte den tillgÀngliga informations- och kommunikationsteknologin fullt ut. Den hÀr systematiska litteraturstudien undersöker vilken betydelse informatik har för omvÄrdnadsarbetet, ur sjuksköterskor verksamma i svensk hÀlso- och sjukvÄrds perspektiv.

Ledarskap och motivation. : BaskettrÀnares ageranden och ungdomsspelares motivation.

Relativt fÄ studier har undersökt trÀnarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att mÄnga Àr överens om att trÀnaren Àr en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var dÀrför att studera trÀnarens beteende och hur detta förhÄller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie Àr en enkÀtundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag.  Hierarkisk multipel regressionsanalys anvÀndes för att undersöka sambandet mellan ledarskap frÄn trÀnaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt trÀnarens fokusering pÄ utveckling av idrottsliga fÀrdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.  Mindre sjÀlvbestÀmd motivation var dÀremot förknippad med lÄg tillfredsstÀllelse med sin egen prestation. Studien visade ocksÄ att amotivation var högre ju Àldre spelaren var, vilket Àr viktigt för trÀnare att kÀnna till och försöka motverka för att kunna behÄlla fler unga flickor inom idrotten..

Big Five dimensionerna möter arbetstillfredsstÀllelse

Tidigare forskning har gett stöd för att personlighet pÄverkar arbetstillfredsstÀllelse, och i denna studie undersöks om detta Àven gÀller inom socialpsykiatrin i Eskilstuna. Syftet med studien var att undersöka samband och varians mellan olika personlighetsdimensioner och arbetstillfredsstÀllelse. Big Five personlighetsdimensionerna mÀttes med Shafers personality scale och arbetstillfredsstÀllelse med Minnesota Satisfaction Questionnaire, och dessa mÀtningar skedde genom en enkÀtundersökning. De 78 deltagarna i denna studie var personal inom socialpsykiatrin, varav 23 var mÀn. Resultaten redovisades genom Pearsons korrelationer och en hierarkisk regressionsanalys som visade att det fanns samband mellan vissa av Big Five dimensionerna och arbetstillfredsstÀllelsefaktorerna.

Vad s?ger l?rarna p? twitter? En diskursanalys om anledningarna bakom och utsikterna f?r l?rares politiska aktivism

Studien unders?ker vad det ?r som f?r l?rarna att fr?ng? den traditionella tj?nstemannarollen f?r att bedriva aktivism p? Twitter. F?r att g? till botten med fr?gan kommer de senaste decenniernas skolreformer att utforskas s?v?l som hur l?rarens tj?nstemannaroll har p?verkats av dessa reformer. Med netnografi som metod kommer Carol Lee Bacchis problemanalys att anv?ndas f?r att med hj?lp av hur l?rarna upplever konsekvenserna av politikens implementering f?rst? de underliggande antaganden som motiverat reformerna och ?ven dess implikationer.

Upplevelse av digital sm?rtskola inom prim?rv?rden f?r patienter med l?ngvarig sm?rta : ? En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.

Socialt stöd ? en viktig komponent för engagemang i arbetslivet?

Forskning pekar pÄ att engagerad personal Àr mer produktiv, positiv och har bÀttre hÀlsa Àn oengagerad. Socialt stöd har i tidigare forskning visat sig ha en buffrande effekt pÄ bland annat stress samtidigt som chefers stöd har visat sig vara en viktig komponent för anstÀlldas hÀlsa och engagemang. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om det finns samband mellan socialt stöd och work engagement. En enkÀt delades ut till anstÀllda (N=561) pÄ ett revisionsföretag. Ett positivt signifikant samband mellan socialt stöd och work engagement pÄvisas.

Engagemang i skolan : Kan förbÀttringar i arbetsmiljön gynna lÀrarnas prestationer och hÀlsa?

 LÀrare tillhör den yrkesgrupp dÀr stressrelaterad ohÀlsa ökar som mest. Syftet Àr att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. UtifrÄn Job Demands-Resources (JD-R) modellen skapades frÄgestÀllningarna om hur arbetsmiljöfaktorer Àr relaterade till stress och engagemang och förhÄllandet dem emellan. GrundskolelÀrare (N=57) skattades genom frÄgeformulÀr. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys anvÀndes för att besvara frÄgestÀllningar.

Betydelsen av villkorlig sjÀlvkÀnsla för domÀnrelaterad stress

Individuella skillnader i strÀvan efter att öka sjÀlvkÀnslan genom yttre faktorer har visat sig ha olika betydelse för sÄrbarhet för stress. Denna studie fokuserar pÄ betydelsen av relationsbaserad (RBSE) och kompetensbaserad (CBSE; Johnson & Blom, 2007) sjÀlvkÀnsla för upplevd stress i hem/nÀra relationer respektive i arbetslivet. En enkÀtundersökning utfördes dÀr 105 deltagare frÄn olika arbetsplatser i Äldrarna 23-65 Är deltog. En hierarkisk regressionsanalys visade att RBSE och negativ affekt predicerade upplevd hemstress. RBSE och negativ affekt var Àven prediktorer medan CBSE inte hade nÄgon effekt pÄ upplevd arbetsstress.

FunktionsnedsÀttning och delaktighet : En intervjustudie med vuxna

Idag saknas det en erkÀnd och accepterad grundkunskap om hur ÄskÄdaren bedömer konst. Denna undersökning syftade till att finna mönster ? bakomliggande faktorer ? i undersökningsdeltagares bedömning av tavlor i preferens (?tycker om?), ?modern? och ?intressant?. FÀrgutskrifter av fyrtiotvÄ tavlor, i A4-format, visades för 100 deltagare - en person i taget. Resultaten analyserades med faktoranalys samt med hierarkisk klusteranalys.

Dagens arbetsvillkor-Hot eller möjligheter?

SjukfrĂ„nvaron har sedan 1997 stadigt ökat i Sverige. ÖvergĂ„ngen frĂ„n ett produktion- till tjĂ€nstesamhĂ€lle har inneburit förĂ€ndrade arbetsvillkor för de anstĂ€llda. Undersökningar har visat pĂ„ att psykiska hĂ€lsoproblem sĂ„som utbrĂ€ndhet och depression antas ligga bakom det stigande antalet sjukskrivningar. Den utbredda psykiska ohĂ€lsan tros vara ett resultat av det nya arbetslivets stegrande villkor och krav. Syftet med föreliggande studie Ă€r sĂ„ledes att utröna vilka arbetsklimatsvillkor utifrĂ„n krav- kontroll- och stödmodellen som kan tĂ€nkas bidra till depression hos tjĂ€nstemĂ€n.

Migrationsprocessen : Begreppsutredande studie av nya migrationsprocessen utifrÄn ett styrningsperspektiv.

Genom att Sverige reformerat migrationsprocessen samt förnyat utlÀnningslagen 2006 skall denna studie genom en beskrivande begreppsanalys se pÄ hur man förhÄller sig till de gemensamma mÄl EU satt upp utifrÄn Haagprogrammet. Studien behandlar regeringens proposition samt utvÀrderingen vilka belyses frÄn det hierarkiska styrningsperspektivet. Materialet Àr avgrÀnsat till begreppen ?TvÄpartsprocessen?, ?Effektivt förfarande? samt ?Gemensamt asylomrÄde?, utifrÄn Haagprogrammets tredje av de tio viktigaste vÀgledande direktiven för en harmoniserad migrationspolitik. Resultaten pÄvisar att propositionens förhÄllningssÀtt till programmet Àr god medan utvÀrderingen fÄtt i tillÀggsdirektiv att skjuta behandlingen av relationen till överordnade EG-instrument pÄ framtiden, vilket gör att det har en vÀldigt begrÀnsad hantering.

Mosaikens RosengÄrd

Har de modernistiska principerna med industriellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyggelsekaraktĂ€r, brist pĂ„ mötesplatser och brist pĂ„ lokal kommers? Mitt antagande Ă€r att detta Ă€r fallet och frĂ„gan blir dĂ„ hur vi kan utveckla möjligheterna för att skapa fler mötesplatser och en dynamisk lokal kommersiell verksamhet? PĂ„ vilket sĂ€tt gĂ„r det att öka variationen av bebyggelse och lĂ€genheter? Är det önskvĂ€rt att överhuvudtaget Ă€ndra i en redan befintlig miljö med strikt hierarkisk struktur? Examensarbetet kan ses som en pusselbit i det kreativa och lĂ„ngsiktiga arbetet med att skapa en vision för stadsdelen RosengĂ„rd i Malmö. Jag vill redan frĂ„n början slĂ„ fast att jag inte syftar till att skapa ett universellt verktyg för att lösa brister i miljonprogrammets bostadsomrĂ„den. Jag utgĂ„r frĂ„n projektomrĂ„dets speciella förutsĂ€ttningar och relationen till övriga Malmö. Syftet blir att föreslĂ„ en framtida stadsutvecklingen som innebĂ€r skapandet av nya strukturer och förtĂ€tning av bebyggelse för att göra RosengĂ„rd till en funktionsintegrerad stadsdel istĂ€llet för dagens funktionsuppdelade struktur..

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->