Title: A study about conditions for leadership in knowledge-intensive firms.Authors: Cecilia Ekström and Niklas SandbergKeywords: Leadership, knowledge-intensive firm, hierarchies, followers.Background: Leadership is becoming one of our greatest social myths and is considered a total solution for many problems that occur in an organization. The view of leadership is usually from a top-down perspective, which contributes to an often underestimated view of the follower. Just as it is important to understand the leader's view of leadership, it is important to understand how employees view the structure from which the leader derives its legitimacy. The existing conditions in knowledge-intensive firms, such as autonomy, place special demands on the formal leadership.Purpose: The purpose of this study takes an employee perspective, to understand what the conditions are for formal leadership in knowledge-intensive firms.Method: A qualitative research method was used and empirical material was collected through interviews with employees in knowledge-intensive firms. The empirical material was analyzed by the respondents? mental images which were set against the theoretical framework of the thesis.Conclusions: The conditions for formal leadership in knowledge-intensive firms make it advantageous to have a leader with a withdrawn role.

Facilitering, som begrepp, är relativt nytt i Sverige. Arbetssättet syftar till att effektivisera och förbättra organisationer genom att leda en grupp människor mot gemensamt överenskomna mål. Intentionen med denna uppsats är att beskriva facilitering och undersöka dess effekter vid verksamhetsutvecklingsmöten för att se vad organisationer kan tjäna på att använda sig av arbetssättet, samt studera i vilken utsträckning facilitering är tillämpbart. Informationen som uppsatsen bygger på, är hämtad från både svenskt och engelskt material bestående av teoretiska böcker, praktiska handböcker och akademiska artiklar. Sammanlagt har även sex intervjuer genomförts för att kunna undersöka effekterna av facilitering vidverksamhetsutvecklingsmöten.Studien visar att facilitering är tillämpbart inom både den offentliga och privata sektorn, samt på olika nivåer inom en organisation, i båda sektorerna.

Medier har makten att bekräfta eller förneka samhällets uppfattningar. De utgår från saker som vi i stort settär överens om och gör därmed dessa till sanningar. Det är därför viktigt att se över vilka meddelanden mediernager. Syftet med vår uppsats var att ta reda på hur ideal, normer och budskap ser ut i ett barnprogramsamt huruvida de skiljer sig från samhällets stereotyper och föreställningar; för att kunna avslöja och studeravilka budskap en modern julkalender i Sverige sänder ut. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för attkunna se helheten och inte bara de olika delarna, då vi såg samtliga 24 avsnitt av Hotell Gyllene Knorren.

Katten är ett mycket populärt sällskapsdjur som blir allt vanligare, framför allt i västvärlden. Trots att kattdjur är solitära djur tenderar människan att hysa dem i grupp. Domesticeringen har gjort att katten har minskat i storlek, utvecklat en mångfald i pälstyper, längd och färger samt blivit mer tolerant för grupphållning. För att kommunicera använder katten auditoriska, visuella, olfaktoriska och taktila signaler och domesticeringsprocessen har förändrat kommunikations-mönstret vilket underlättar grupplevnad. Domesticerade katter formar grupper efter födotillgången och efter en längre period bildas en relativt stabil grupp.

Denna undersökning har analyserat vilka grunder det finns för rädsla och ångest i texter relaterat till franciskanorden. Med hjälp av psykologiska teorier om vad känslor är och hur de uppkommer visar undersökningen att det finns objekt i texter som utgör källor för rädsla och ångest. De objekt för rädsla och ångest som förekommer är bland annat pengar, böcker, kläder och makt och Hierarkier. Denna undersökning har även jämfört rädsla och ångest som ett maktinstrument. De dokument som franciskanorden vilar på är inte endast baserat på ödmjukhet, som Franciskus annars förespråkade, utan även rädsla och ångest.Franciskus orden kom att förändras både under och efter hans bortgång.

Syftet med denna underso?kning har varit att kartla?gga vilka delkonstruktioner av ko?n och sexualitet som elever i a?rskurs 7-9 har mo?tt i la?romedel i biologi, och mer specifikt de kapitel som handlar om sex och samlevnad. Vidare har studien syftat till att underso?ka hur dessa beskrivningar av konstruktioner av ko?n och sexualitet har fo?ra?ndrats historiskt, med start 1958 fo?r att avslutas a?r 2013.De fra?gesta?llningar underso?kningen haft fo?r avsikt att besvara a?r:? Hur har beskrivningarna av ko?n och sexualitet konstruerats i a?mnet sex och samlevnad?? Hur har beskrivningar av konstruktioner om ko?n och sexualitet fo?ra?ndrats mellan 1958 och 2013 i la?roböckerna?Med hja?lp av en kritisk diskursanalys, som utarbetats av Norman Fairclough, har de kapitel som handlar om sex och samlevnad i biologibo?cker fo?r grundskolans ho?gstadium studerats. Fo?r att analysera materialet har en genusteoretisk ansats inspirerad av queerteori anva?nts.

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som präglar processen mot en jämnare köns-fördelning på samhällets högre chefspositioner. Den inleds med en kartläggning av aktuell forskning, som omfattar områdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. Utifrån analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primära syfte är att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer på chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsättningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundära syftet är att motivera upplägget på en ledarskaps-utbildning, som både möjliggör en könsutjämning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare Hierarkier och strukturer.

Bakgrund: Rondens syfte är att sammanföra olika yrkeskategorier för ett möte som innefattar informationsbyte om och med patienten.Syfte: Att undersöka nyutexaminerade manliga sjuksköterskors upplevelse avseende rondsituationen.Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med åtta manliga sjuksköterskor, vilket analyserades med innehållsanalys. Fyra kategorier framkom.Resultat: Utbildningens betydelse och uppgift: Manliga sjuksköterskor upplever att de under utbildning tillgivits god praktisk kunskap om ronden men att den teoretiska utbildningen inte varit tillräcklig. Verklighetens rond: I samband med sin första anställning beskriver sjuksköterskorna en verklighetschock. Otydlig kommunikation och maktutövande från läkarna i samband med ronden bidrog till ett sämre samarbete.

Syftet med denna uppsats var att utreda vilken inverkan genusstrukturer har på de konstnärliga valen hos en skådespelare samt hur skådespelare talar om genus i förhållande till sitt yrke. Begreppen genus och konstnärliga val behandlas och diskuteras för att klargöra vad som ska läsas in i begreppen vid slutdiskussionen.I det förberedande arbetet har jag gått igenom några genusforskares forskningsarbeten om genusstrukturer. Framför allt har jag valt att framlägga genusforskare som i sina arbeten beskriver genus som performativt och språket och talet som konstituerande för det sociala könet. Skälet till urvalet av forskare är att kunna göra jämförelser med hur språket och talet hos en skådespelare och dess medarbetare formar skådespelarens gestaltningsval, på ett både medvetet och omedvetet plan. Därtill har jag gått igenom Malmö operas jämställdhetsplan för 2013-2015 och HSMs likabehandlingsplan från 2012 och hur policydokument som dessa möter skådespelarnas och studenternas behov av formella och teoretiska jämställdhetsverktyg.Jag har intervjuat fyra skådespelare på Malmö opera och ställt frågor kring genus och olika skeden i repetitionsprocessen.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med en hermeneutisk och fenomenologisk utgångspunkt. Vi har använt oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer då vi samlat in data. Grunden för studiens teoretiska ram utgår ifrån Mays och Marcuses förklaringar av kreativiteten och skapandet som en allmänmänsklig, meningsskapande och transcendent praktik. Vi har intervjuat personal på tre olika, icke behandlande, institutioner för vuxna. Institutionerna vänder sig till våldsutsatta kvinnor, bostadslösa kvinnor och vuxna människor med psykisk ohälsa.

I samband med den verksamhetsförlagda utbildningen har ett examensarbete i form av ett enklare utredningsprojekt genomförts. På förfrågan från MAF Arkitektkontor AB har en utredning om möjligheten att framställa fullständiga detaljplanehandlingar i Graphisofts programvara ArchiCAD genomförts. Detta genom att ta fram en detaljplan i programmet. Idag arbetar planerare på MAF i programmet Focus vid detaljplanering och vid datorstödd detaljplanering på Luleå tekniska universitet har Vianova Systems programvara Novapoint använts. Båda dessa programvaror har anpassade verktyg enbart framtagna för framställning av detaljplanehandlingar.Tidigare vägledande material för hur man tar fram detaljplanehandlingar i Graphisofts ArchiCAD saknades vid uppstart av arbetet.

Bakgrund: Utifrån erfarenheter och teoretisk kunskap har sjuksköterskestudenter uppmärksammat hur stereotyper kring kön finns starkt närvarande i sjukvården. Vården är dominerad av kvinnor men styrs av maktstrukturer utifrån patriarkala Hierarkier. Problem: Kan förutfattade meningar om vad som är manligt och kvinnligt bli ett hinder för personcentrerad vård? Förminskas patienten från att vara en individ till att bli en generalisering utifrån genusnormer? Kan sjukvården bortse från fördomsfulla vårdkulturer gällande könsstereotyper i mötet med patienten? Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att genus påverkar den personcentrerade vården. Metod: Examensarbetet är en empirisk intervjustudie som använder en kvalitativ manifest innehållsanalys av obearbetat material.

För att upprätthålla vård och omsorgens krav på säkra och högkvalitativa verksamheter är samarbete mellan professioner en förutsättning. Interprofessionell samverkan ses som ett arbetssätt för både organisationens och brukarens bästa. Tidigare studier har dock visat att detta är långt ifrån oproblematiskt. Syftet med föreliggande studie var att belysa professionellas upplevelser av interprofessionell samverkan inom funktionshinderområdet. Vidare behandlar studien samverkan utifrån professionsgränser och informella Hierarkier.

Uppsatsens syfte är att utröna om wearables som motivationsverktyg kan tillämpas för att öka engagemanget i organisations friskvårdsprogram. Basen i uppsatsen utgörs av litteraturstudier i aktuell forskning gällande anställdas engagemang i friskvårdsprogram, hur friskvårdsprogram på olika sätt kan bedrivas samt hur modern teknologi kan implementeras i sådana miljöer. Med en metod som inspirerats av grundad teori har faktorer i litteraturen, vilka fungerar som möjliggörare och begränsare för deltagande i friskvårdsprogram, kunnat urskiljas och struktureras.  Struktureringen med likartade faktorer bildade s.k. dimensioner, som sedan kategoriserades under mer övergripande teman.

Problem/Bakgrund: År 1993 gick startskottet för den "första omgången" av den så kallade "pigdebatten" som kretsade kring huruvida hushållstjänster skulle skattesubventioneras eller inte. Idag är debatten återigen aktuell och frågan har allt mer kommit att framställas som ett feministiskt krav. Frågan har dock starka kopplingar till maktrelationer som grundar sig i genus-, klass- och etnicitetsstrukturer. Vad gäller den oregistrerade marknaden för hushållstjänster har den ökat i Sverige och den grupp som till största delen efterfrågar tjänsten är medelklassen varav det är intressant att studera deras inställning till fenomenet.Syfte: Utgångspunkten för uppsatsen är mitt intresse för hur medelklassen förhåller sig till köp av svarta hushållstjänster och uppsatsen syftar till att studera hur denna inställning och hur relationen till marginalisering av vissa grupper kan förstås.Utgångspunkter: Mitt material har utgjorts av djupintervjuer med fem medelålders kvinnor och män tillhörande medelklassen. Genom att förena begreppet intersektionalitet med teori om arbete i det postkoloniala samhället vill jag förstå hur underordning och dikotoma föreställningar uppstår, fortlever och artikuleras.