SammanfattningDenna uppsats undersöker hur skillnader mellan kategorierna ?heterosexuell??bisexuell? och ?homosexuell? konstrueras i ett informationsmaterial riktat till eleveroch lärare. Med utgångspunkt i diskursteoretikerna Laclau och Mouffes begreppekvivalens och differens analyseras vilka betydelser som kategorierna tillskrivs.Analysen visar hierarkiska strukturer mellan kategorierna som utgörs av enhetero/homo- dikotomi som ger form åt en heteronormativ diskurs. Resultatendiskuteras i relation till Braidottis nomadiska subjekt och avslöjar en syn på subjektetsom statiskt.Nyckelord: diskursteori, ekvivalenskedjor, identitetskategorier, språk, makt, skillnad,subjekt, sexualitet, performativitet, Heteronormativitet..

Ett holistiskt synsätt är en förutsättning för god vård. För att se hela människan är detnödvändigt att känna personen framför sig. Lesbiska och bisexuella kvinnor upplever ilägre utsträckning än andra att de är nöjda med sjukvården de får. Det är främstheteronormativt bemötande och kunskap som de uppger vara ett av de största problemen.Genom att förutsättas vara heterosexuella blir de tvungna att aktivt ?komma ut? införvårdgivaren eller riskera att få sämre vård än vad de annars skulle kunna få.

Efter att ha tagit del av tidigare undersökningar på hur sexualitet gestaltas i både undervisning och läromedel inom och utanför Sverige, genomförde jag en pilotstudie på ett tidigt stadium. Pilotstudiens syfte var att studera hur sexualitet gestaltades i en lärobok på den svenska gymnasieskolan inom ämnet religionskunskap. Pilotstudien bekräftade den tidigare forskningen på området gällande hur sexualitet gestaltas i läromedel. Det handlade om att sexualitet ofta beskrivs utifrån heteronormativa föreställningar.Det medförde att jag valde att utgå från queerteorins Heteronormativitet i undersökningen av hur sexualitet gestaltas i läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan. I den här undersökningen har jag kunnat fastslå att tre utvalda läroböcker i religionskunskap skrivna utifrån den senaste läroplanen, Gy11 (Svenska gymnasieskolans läroplan), fortfarande beskriver sexualitet utifrån heterosexuella föreställningar.Pilotstudien och resultatet från den här undersökningen visade att läroböcker framställer sexualitet utifrån heteronormativa föreställningar.

Forskning visar att homo- och bisexuella utsätts för diskriminering och att dessa har en nedsatt psykisk hälsa jämfört med heterosexuella. Endast fåtalet studier, specifikt om bi- och homosexuella kvinnor, existerar. Denna studie är en beskrivning av unga homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av sin livssituation med avseende på bland annat bemötanden från samhället vilka stundtals är negativa och den mentala hälsan vilken i allmänhet upplevs som god även om samhällets Heteronormativitet är påfrestande. Data hämtades ur enskilda intervjuer med fem respektive fyra homo- och bisexuella kvinnor och analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i kategorier. Fortsatt forskning, med bredare grupper av homo- och bisexuella kvinnor, behövs vilket kan leda till minskad Heteronormativitet och homofobi som i sin tur borde medföra en förbättrad hälsa för populationen..

Uppsatsens syfte är undersöka hur herrtidningarna Café, Slitz och Moore skildrar maskuliniteter och vidare problematisera dessa. Detta görs med att titta närmare på begrepp som Heteronormativitet och maskuliniteter. Uppsatsen bygger på en innehållsanalys av tre svenska herrtidningar från år 2002-2004. Först diskuteras innehållsanalys med inriktning på kritisk diskursanalys som metod. Sedan finns en genomgång av tidigare feministiska medieanalyser.

Studien handlar om Heteronormativitet i grundskolans sex- och samlevnadsundervisning. Heteronormativitet är antagandet om att det enda rätta och normala är att vara heterosexuell. Normer finns överallt i olika kulturer och grupper, heteronormen är en ledande och övergripande norm i vårt samhälle. I skolan kan svårigheter uppstå för de elever som på något sätt avviker från heteronormen. Svenska lärarutbildningar berör ämnet sex och samlevnad i mycket begränsad utsträckning vilket kan medföra att lärare inte har den kunskap som krävs för att undervisa i ämnet.

År 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever på grund av bland annat sexuell läggning. Denna uppsats vill se om denna lag har fått något genomslag i historieläroböckerna. Här har därför fyra nya gymnasieläroböcker i historia undersökts utifrån ett queerteoretiskt förhållningssätt och sedan jämförts med en läroboksgranskning som skolverket gjorde 2006. Resultatet blev att alla de undersökta läroböckerna någon gång problematiserar Heteronormativiteten och kan på så sätt ses som att de når upp till skolans värdegrund något bättre än vad de läroböcker som undersöktes i skolverkets läroboksgranskning bedömdes göra, även om resultaten i övrigt ändå var ganska likartade. Inget i de undersökta läroböckerna kunde heller uttryckligen ses som kränkande på grund av sexuell läggning, även om den Heteronormativitet som ibland förutsätts och vissa texttolkningar skulle kunna tyda på detta..

Omsorgsarbete har traditionellt sett utförts av kvinnor, och den svenska arbetsmarknaden uppvisar mönster på könssegregation, vilket innebär att män och kvinnor väljer olika yrken. När kvinnor är i minoritet visar studier på att de oftast får kämpa mer för att bli accepterade, medan män åker "glashissen" upp i organisationerna. Vi har undersökt om det ser ut på samma sätt inom omsorgen för de män som arbetar där. Syftet med vår studie är att män som arbetar inom omsorgen skall få berätta sina upplevelser om hur det är att vara man inom ett kvinnodominerat yrke. Teorierna vi använder för att förklara det som kommer fram ur männens upplevelser är hänsyn och emotionssystemet, habitus - fält, genuskontrakt, Heteronormativitet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förhållandet mellan genus och sexualitet uttrycks i romantiska kärleksfilmer. Ur filmen 500 days of Summer har jag valt att analysera vissa scener där uttryck för en binär genusuppdelning och en normativ sexualitet förekommer, främst skildrat genom romantiska föreställningar om heterosexuell kärlek. Samtidigt har jag också funnit och valt material från filmen som visar på nästintill motsatsen till Heteronormativitet och som kan ge förhoppningar om nya ideal inom den romantiska kärleksfilmen. 500 days of Summer är en väldigt ambivalent film, parallellt problematisk och nyskapande då den sitt bruk av filmgrepp både befäster men också bereder väg för nya tolkningar av genus och sexualitet. Följande uppsats är en undersökning i hur iscensättning av normativa ideal fungerar och tar sig uttryck i filmmediet och vilka begränsningar samt möjligheter detta erbjuder.  .

I bakgrunden tas betydelsen av en bra vårdrelation upp, liksom transpersoners plats inom dagens vård. Även tidigare forskning presenteras. Syftet är att belysa transpersoners (könskorrigerade och icke könskorrigerade) upplevelser av brister inom vården. För att besvara syftet har en litteraturöversikt utförts enligt Fribergs (2006) modell. Resultatet redovisar att vården idag för denna minoritetsgrupp är bristfällig, med diskriminering och okunskap som ständigt möter transpersoner inom vården, liksom att vården styrs av Heteronormativitet.

Studien bygger på en analys av RFSL:s informationsmaterial riktat till män som har sex med män (MSM), om hur de ska skydda sig mot hiv. Oftast vid hiv- och aidskampanjer ligger fokus på att avskräcka folk från att ha sex medan materialet i denna studie uppmanar individen till att ha sex. Det beror på att RFSL är medvetna om att det inte går att använda sig av olika skrämseltekniker för att avskräcka folk från att ha sex. Istället är deras budskap att ha säkrare sex och testa sig regelbundet så att individen är medveten om sin status.De metoder som har använts för att analysera materialet är innehållsanalys samt semiotik. De teorietiska perspektiven som är utgångspunkterna i denna studie är; Heteronormativitet, hegemonisk maskulinitet och intersektionalitet.

Rapport A 2005:19 som Statens folkhälsoinstitut har gjort visar på att hbt-ungdomar i vissa avseenden mår psykiskt sämre än övriga ungdomar och att det därför rekommenderas att personal som möter dessa ungdomar har rätt bemötande och kunskap om hbt-personers situation. Med anledning av detta har mitt syfte med denna studie varit att undersöka och beskriva hur kuratorer upplever att de förhåller sig till och tänker kring sexuell läggning i sitt arbete med ungdomar. Genom analys av enskilda intervjuer med teorier som social konstruktion, Heteronormativitet och assimilering som bakgrund, har jag kommit fram till att kuratorerna i sitt arbete med ungdomar tar avstånd men också återskapar Heteronormativiteten i samhället. En Heteronormativitet som kuratorerna definierar som det som upprätthåller synen på heterosexualitet som det naturliga och önskvärda och som gör att denna sexuella läggning fortfarande är norm. Med hjälp utav öppna och neutrala frågor i samtalen låter kuratorerna ungdomarna själva definiera sin sexuella läggning som sedan, beroende på vad ungdomen själv vill prata om, kan få ta en stor eller ingen plats alls i samtalet.

By reading three 21st century books am I trying to see how the female friendship is described in literature of our days. The books are Rebell med frusna fötter by Johanna Nilsson, Lutherska badet by Unni Drougge and I närheten av solen by Hanna Wallsten. They are all written by Swedish authors and taking place in Stockholm in the early years of 2000. I am doing a critical reading against the roles of ?Heteronormativitet? as the word is described by Tiina Rosenberg and Fanny Ambjörnsson trying to see how the characters are following or breaking these roles.

Syfte - Kan utrikesdepartementet genom sina landrapporter, som institution, verka bidragande till ett reproducerande av normativa föreställningar och diskurser kring etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet?Frågeställningar - Hur används begreppen etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet i Landrapporterna samt vilka eventuellt styrande diskurser aktualiseras i landbeskrivningarna och hur kan i så fall dessa verka diskriminerande och stigmatiserande? Metod - Studien är en kvalitativ diskursanalys av Utrikesdepartementets landrapporter för tio länder där poststrukturalistiska teoribildningar ligger som grund för analysen. Resultat ? Studiens resultat visar att det i Utrikesdepartementets landrapporter förekommer eurocentriska diskurser kring de begrepp som studien undersöker. I flertalet rapporter förekommer det hegemoniska diskurser där islamofobi, Heteronormativitet och ekonomiska diskurser tenderar att konkurrera ut övriga diskurser.

Bakgrund: Lesbiska och bisexuella kvinnor har sämre fysisk och psykisk hälsa än heterosexuella kvinnor. De är en osynliggjord grupp inom vården. Inom kvinnosjukvården (gynekologi och obstetrik) finns en tradition av heterosexualitet i och med dess fokus på reproduktion. Tidigare studier har visat att lesbiska och bisexuella undviker gynekologisk vård på grund av dåligt bemötande. Obstetriken kommer framöver att få ta emot alltfler samkönade par.