Sex och samlevnad är ett undervisningsområde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har få skolor satt upp övergripande mål för arbetsområdet, och undervisningens innehåll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att många av de läromedel i ämnet biologi som finns på marknaden ensidigt utgår från att den heterosexuella samlevnaden är den rätta, samt ger uttryck för ett könsåtskiljande perspektiv där mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter därmed vissa elever från deras syn på kärlek, kön, lust, sexualitet och identitet. På basis av detta har jag utifrån ett queerperspektiv analyserat läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial från Skolverket med avseende på presentationen av kön och sexualitet.

Sex och samlevnad är ett undervisningsområde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har få skolor satt upp övergripande mål för arbetsområdet, och undervisningens innehåll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att många av de läromedel i ämnet biologi som finns på marknaden ensidigt utgår från att den heterosexuella samlevnaden är den rätta, samt ger uttryck för ett könsåtskiljande perspektiv där mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter därmed vissa elever från deras syn på kärlek, kön, lust, sexualitet och identitet. På basis av detta har jag utifrån ett queerperspektiv analyserat läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial från Skolverket med avseende på presentationen av kön och sexualitet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personer som identifierar sig som sao braphet song (transsexuella) i Thailand konstruerar identitet i vardagen. Uppsatsen utgår ifrån tre temaområden som rör (upplevelse av) kön, sexualitet och upplevelse av social status i samhället. Studien är utförd i Pattaya, Thailand under hösten 2007 och baseras på kvalitativa intervjuer tillsammans med observationer. Materialet tolkas med hjälp av teorier om socialkonstruktionism, postkolonial teori och genusperspektiv.Materialet visar på den komplexa situation som transsexuella befinner sig i då de ständigt måste kämpa emot ett heteronormativt utanförskap. Genom performativa handlingar skapar deltagarna i studien kön och sexualitet, och i många fall är berättelserna fyllda av motsägelsefullhet.

En kvalitativ studie med utgångspunkt i den ohälsa som är dokumenterad bland hbt-ungdomar där skolan pekas ut som en betydande arena. Syftet var att undersöka hur gymnasieskolor i förhållande till för skolan rådande styrdokument valde att konkretisera det förebyggande arbetet med värdegrundsfrågor kopplade till sexualitet och könsidentitet/-uttryck samt undersöka skolkuratorers attityder, normer och upplevelser i förhållande till detta arbete. Empirin bestod av en fokusgruppsintervju med skolkuratorer samt en litteraturstudie med grund i ett urval av likabehandlingsplaner. Slutsatser blev att Heteronormativitet präglar skolkuratorers arbete med dessa frågor och att det förebyggande arbetet ej upplevs prioriterat. Avseende transpersoner aktualiseras detta i relation till att diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet och uttryck ej hade ett omfattande skydd av diskrimineringslagen.

Under det senaste decenniet har svensk lagstiftning ändrats vid två tillfällen som möjliggjort för homosexuella par att gemensamt prövas som adoptivföräldrar och för lesbiska par att få barn med hjälp av assisterad befruktning inom den svenska sjukvården. I anslutning till att lagförslagen lagts fram har Sveriges Psykologförbund fungerat som remissinstans.Syftet med studien är att närmare undersöka och skapa en fördjupad förståelse för Sveriges Psykologförbunds ställningstaganden i frågor som rör homosexuellas familjebildningar. Undersökningen består av nio enskilda intervjuer med personer som funnits i Psykologförbundets ledning under den aktuella tidsperioden. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod inom det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att homosexuella familjer framställs som problematiska med hjälp av två diskurser, vilka i sin tur är relaterade till vilken fråga som behandlas. En diskurs om svårigheter som tillförs familjen utifrån, i form av negativa samhällsattityder till homosexualitet, är retoriskt användbar i argumentation mot homoadoptioner.

Med utgångspunkt i diskrimineringslagen som trädde i kraft 2009 samt rapporter som visat på stor ohälsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrån sina skolkontexter. Åtta informanter arbetande i grundskolans senare år och i gymnasiet intervjuas utifrån en kvalitativ metod och deras berättelser och upplevelser analyseras utifrån ett queerteoretiskt perspektiv, där normer rörande kön och sexualitet sätts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, där normerna kring manligt och kvinnligt är starka och där andra sexuella läggningar än heterosexuell och andra könsidentiteter än man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utsträckning, och frågor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lärare har ett personligt intresse i frågorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrån det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer är osynliga i skolkontexterna.

The purpose of this study is to examine discourses about norms and norm criticism regarding sex/gender and sexuality in preschool teachers? and nursery nurses? speech using a post-structuralist perspective. My two research questions are:How do the educators describe norms in general and norms about sex/gender and sexuality in relation to their work?How do the educators describe their work with norm criticism in relation to norms about sex/gender and sexuality?The theoretical base of this thesis is feminist post-structuralism and queer theory. Qualitative interviews were used as method to gather material and then a form of discourse analysis was made based on the transcribed interviews.

The purpose of the essay is to examine Gay, Lesbian and Bisexual person?s experiences of the Social Services treatment. Our question is: How do Gay, Lesbian and Bisexual person?s experience the treatment in a relief seeking situation at Social Services? We have a social constructive point of view. Our theoretical foundation is heteronormativity, heterosexism, homophobia, coming out/disclosure, intersectionality, master suppression techniques and we discuss Social Services as a system.

Jakttraditionen är ett exempel på speciesism ? diskriminering av en individ på grund av dess arttillhörighet. Jakten rättfärdigas helt enkelt av att djurens liv inte antas ha samma värde som människans. Men jakten är också ett till synes mycket mansdominerat och heteronormativt fält. Denna text är en diskussion kring parallellerna mellan heteronormativa strukturer och jakttraditionen, baserat på en undersökning av språket och attityderna i jakttidskrifter och analyserat ur ett queerteoretiskt och antispeciesistiskt perspektiv.Jag har undersökt jakttidskrifternas texter utifrån kategorierna kontroll, objektifiering och kategorisering, maskulinitetsnormering, våldsglorifiering, och hierarkistrukturering, som alla bidrar till ett speciesistiskt förhållningssätt, och som därmed är förutsättningar för jaktens varande och rättfärdigande.

The purpose of this thesis is to understand the ways in which rumors affect the everyday lives of a few young women. The questions are: What kinds of rumors do the young women find are the most common? How do they respond to these rumors? Do the rumors affect their everyday lives and if so, how do they react to them? Do they resist them? Do they feel limited by them?The empirical data was collected through unstructured interviews (focus groups) with three groups. The groups discussed different themes without prompting questions by the interviewer and it was clear that rumors played an important role, in multiple ways, in the lives of the young women. The most common rumors were sexualized and were mostly concerned with the view that the young women should not engage in ?too many? heterosexual relations ? preferably none.

Minoriteter i samhället riskerar att bli exkluderade och diskriminerade på olika sätt. Transsexuella är en grupp som är utsatta för dessa risker inte bara i samhället utan också i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar mötet mellan sjukvårdspersonal och transsexuella i vården. Transsexuella hade svårigheter att finna vårdpersonal som var respektfulla angående deras könsidentitet, detta gav till följd en barriär till vården och gjorde den svåråtkomlig. Vidare upplevde patientgruppen ointresse från personal och det resulterade i en brist gällande deras vårdbehov.

The purpose of this study is to find out which attitudes, norms and values exists about lesbian, gay, bisexual, and transgender (LGBT) families in preschools. Based on five qualitative interviews with teachers that work at a LGBT-certified preschool and one that is active in their work with norm critical pedagogy. To be able to fulfil my purpose of this study I concentrated on why these teachers believed that it was of importance to counter society?s heteronormativity, to prevent discrimination and mistreatments towards children and their LGBT parents in preschool. I wanted to find out what the teachers thoughts were on the concept of what a family is and how the diversity of families is shown in the preschools material and pedagogy.When I analysed the results of my qualitative interviews I used queer theories that include heteronormativity and norm critical pedagogy.

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

Syfte Uppsatsens syfte är att undersöka japanska ungdomars uppfattningar om och erfarenheter av ämnena sexualitet, sexualundervisning och sexualupplysning. I anslutning till det undersöks ungdomarnas upplevda möjlighet att få sexualupplysning i Japan, samt vilka metoder och kanaler de använder sig av för att få tag på informationen. Frågeställningar * Vad har japanska ungdomar för uppfattningar om och erfarenheter av sexualitet?* Vad har japanska ungdomar för uppfattningar om och erfarenheter av sexualundervisning i skolan?* Vad har japanska ungdomar för uppfattningar om och erfarenheter av sexualupplysning?Metod Jag har använt en kvalitativ metod och gjort tolv intervjuer med japanska ungdomar i åldrarna 21-26 år. Jag använder mig av tio av dessa intervjuer i uppsatsarbetet där ungdomarnas egna och subjektiva erfarenheter, ord, beskrivningar och uttryck är centrala.

Syfte Sexualiteten är en viktig del av människor välbefinnande. Trots att forskning visat att samtal om sexualitet på behandlingshem kan vara till stor hjälp under institutionstiden tas ämnet sällan upp. Jag vill få en djupare förståelse av hur personalen beskriver sina kunskaper om sexualitet och bemötande av densamma på behandlingshem.Frågeställningar - Hur beskriver personalen på behandlingshem sin kunskap om sexualitet?- Hur tänker personalen kring bemötande av sexualitet på behandlingshem?Metod Jag har använt mig av kvalitativ metod och dels gjort en semistrukturerad intervju, dels skickat ut ett antal frågeformulär med mestadels öppna frågor. Personalen som svarat på frågorna arbetar på ett LVU-hem och ett LVM-hem.