I denna uppsats undersöks hur män ser på faderskap och föräldraskap. Med bakgrund av att så få fäder utnyttjar föräldraförsäkringen är det övergripande syftet med uppsatsen att undersöka synen på faderskapet. Men också att undersöka relationen mellan faderskap och maskulinitet och hur faderskapet konstrueras i denna relation. De frågeställningar som undersökningen har utgått ifrån är:? Hur ser fäder på föräldraskapets praktik, vad har de för roll, uppgift och ansvar som fäder?? Med vilka mått mäts ?det goda faderskapet??Den metod som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer.

Historiskt har forskningen inom ledarskap fokuserat på ledarens karaktärsdrag och beteende, olika ledarstilar samt dess påverkan för organisationens framgångar. Denna studie avser en annan vinkling, då fokus ligger på hur första linjens chefer upplever sin arbetsvardag, deras möjligheter att utöva ledarskap samt skillnader och likheter mellan manlig och kvinnlig ledarstil. Den metodologiska referensramen i studien är en fallstudie då ett stort privat företag, som verkar i Sverige och utomlands, inom en kvinnodominerad bransch har studerats. Det empiriska materialet baseras på fem semistrukturerade intervjuer, tre med kvinnor och två med män, och samtliga arbetar som första linjens chefer i det utvalda företaget. Materialet inkluderar även interndokument, angående organisationsstruktur och kultur samt könsfördelning.

Bakgrund: Nightingales idé om vårdande som ett kall för kvinnor är en milstolpe inom sjuksköterskeprofessionen. Innan Nightingale hade män haft en betydande roll i vården men idag representerar manliga sjuksköterskor enbart cirka 10 procent av sjuksköterskorna i Sverige. Eriksson beskriver att människan i grunden är en vårdare samt vikten av den vårdande relationen. Det finns dock upplevelser hos patienter att manliga sjuksköterskor inte lämpar sig att vårda och de föredrar vård från en kvinnlig sjuksköterska. Connells teori om att maskulinitet är kopplat till den manliga kroppen genererar en bild av mannen som stark, känslokall och aggressiv.Syfte: Att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser av att vårda.Metod: Allmän litteraturöversikt av tio vetenskapliga artiklar.Resultat: Tre teman skapades; Förhållningssätt i vårdandet, beröring och intimvård samt manlighet och vårdande.

No abstract.

Syfte och frågeställningar:Det övergripande syftet handlar om hur spelare och ledare i ett pojkungdomslag i ishockey konstruerar och iscensätter maskuliniteter. Studien tar avstamp i att det skett en förändring i samhället rörande normer kring normalitet och maskulinitet och annorlunda uttryckt är studiens avsikt att undersöka hur detta påverkar konstruktionen av maskulinitet. De frågeställningar som har guidat undersökningen har varit: Hur förhåller sig spelare och ledare till ortodoxa och inkluderande maskulinitetsideal? Vilka normer kring sexualitet blir tydliga inom laget? Vilka normer kring etnicitet blir tydliga inom laget?Metodologi:Metoden utgjordes av deltagande observationer av ett elitlag i pojkungdomshockeyn samt kvalitativa intervjuer med fyra av spelarna. Laget bestod av spelare mellan 15 och 17 år där en del hade utländsk bakgrund.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur manliga svensklärare gör och ogör kön i sin yrkesroll genom att antingen göra motstånd mot, eller anpassa sig efter rådande könsnormer och förväntningar. Syftet är också att bidra med ökad kunskap om hur manliga svensklärare förhåller sig till att vara i minoritet och om varför de valt svenskläraryrket. Uppsatsen bygger på sex intervjuer med nyblivna svensklärare och för att kunna förstå och analysera materialet har jag använt mig av tidigare forskning om män i kvinnodominerade yrken, genusteori, maskulinitetsteori och organisationsteori. I undersökningen framkommer det att männen inte uppfattar sitt yrkesval som könsöverskridande. Lärarna ogör kön genom att tona ned könsskillnaderna och ta avstånd från den hegemoniska maskuliniteten.

Syftet med denna studie var att försöka få en inblick i hur det är att leva i den komplexa kontexten i att ha en hbt (homo-bi-trans) läggning och att vara kristen. Vi ville på individnivå försöka tolka och förstå genom ett queerteoretiskt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie som baseras på sex halvstrukturerade intervjuer. Vidare ligger studiens fokus på personer som har ett aktivt liv inom den kristna kontexten. De begrepp som genomsyrar hela studien är heteronormativitet, hbt och stigmatisering.

Studien undersöker heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lärarperspektiv med fokus på genus. 36 lärare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frågeformulär med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgående på stor diskrepans mellan elever och lärare. Verbala kränkningar är vanliga men få elever och lärare ser ett samband mellan homofobi och tillmälen som anspelar på sexuell läggning. Det är lärares subjektiva uppfattning om graden av kränkning som avgör om och hur man agerar.

Studien undersöker heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lärarperspektiv med fokus på genus. 36 lärare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frågeformulär med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgående på stor diskrepans mellan elever och lärare. Verbala kränkningar är vanliga men få elever och lärare ser ett samband mellan homofobi och tillmälen som anspelar på sexuell läggning. Det är lärares subjektiva uppfattning om graden av kränkning som avgör om och hur man agerar.

This thesis aims to spread some light over the phenomena of gender construction in the upper secondary school. The background of this thesis is the gender gap in education. Girls are more successful in school and receive better grades than boys. The explanation that is given for this is that pupils are limited by far to rigid gender roles (DEJA 2010). The question is how these gender roles ? and specifically masculinity ? are constructed.

Uppsatsen Män med män handlar om hur par bestående av män bildas i två svenska romaner, Jonas Gardells Präriehundarna (1987) och Bengt Martins Sodomsäpplet (1968). Det som studeras är gestaltningen av hur förhållandet mellan männen påverkas av heteronormen och hur heterosexuella förhållanden står som en motpol för parbildandet. Identitet och maskulinitet är andra ämnen som behandlas i uppsatsen som tittar på hur romanpersonernas identitetssökande gestaltas. Uppsatsen finner hur paret i Präriehundarna gestaltas att de starkt är påverkade av den heteronormativa och väljer att använda detta som ett sätt att utgå ifrån och ta avstånd från detta, men samtidigt har paret svårt att finna sig själva och vara bekväma i sin maskulinitet i en samkönad relation. I Sodomsäpplet finner uppsatsen tydliga bevis på att den kulturella kontexten påverkar stort i identifikation hos huvudpersonen och att Martins gestaltning är grundad i den samma.

No abstract.

Uppsatsens syfte är att undersöka och förstå argumentationen påinternetcommunityn Familjeliv för och emot ordet pappa för spermadonatorer. Jag vill i anslutningtill det valda materialet besvara frågorna vilka argument för och emot ordet pappa som återfinnsoch vilka diskurser om föräldraskap och faderskap som framträder i materialet.Med en kvalitativ ansats inom det diskursanalytiska fältet har jag mot bakgrundav socialkonstruktionism och queerteori utifrån begreppen heteronormativitet och språketsperformativitet undersökt 30 diskussionstrådar publicerade 2007-2011 på fem subforum för regnbågsfamiljeroch frivilligt ensamstående mammor på sajten Familjeliv.Ordet pappa tolkas primärt som en socialt närvarande förälder i deskriptiva,narrativa och argumentativa utsagor. Argument för ordet pappa innebär att man ser ordet som ettgenetiskt faderskap. Argumentationerna återfinns i en extern diskurs (i möten med en oförstående,heteronormativ omvärld, för att privata donatorer inte bör ses som pappor eller för att alladonationsföräldrar ogillar pappa) och dels en intern diskurs (om hur föräldrar bör berätta för sinabarn om deras ursprung i donerad sperma). I båda fallen konstrueras pappa som ett problematisktord.

Den här uppsatsen visar hur fyra kvinnliga författare debutromaner, från 1891-2000, har blivit mottagna. Undersökningen diskuterar hur kritiker förhåller sig till verken och författarnas kön. Undersökningen vill visa på hur kritikernas förhållningsätt till kvinnliga författare har förändrats under ett sekel. Vidare studeras vilka tendenser som påvisar att författarna har blivit recenserade med utgångspunkt i traditionella könsmönster. Vår teoretiska utgångspunkt är genus och uppsatsens metodologiska tillvägagångssätt utgörs av Ruth Wodaks definition av kritisk diskuranalys (CDA).  Resultatet visar att normen kring kvinnans ställning i samhället präglar hur litteraturkritiken bemöter kvinnliga författare. Den förändring som har skett under hundra år avspeglas även i mottagandet av romanerna. Summeringen är kritiken har tidigare haft ett tydligt fokus på författarens kön och en förmyndarartad hållning.

Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur personal inom missbrukarvården uppfattar betydelsen av klienters/patienters respektive sitt eget kön/genus i behandling. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat två kvinnliga och en manlig socialsekreterare, en kvinnlig behandlingshemspersonal samt en kvinnlig sjuksköterska. Textanalysen genomfördes med meningskategorisering. Materialet analyserade vi sedan utifrån ett genusperspektiv. Studiens huvudsakliga resultat visar att intervjupersonerna anser att kvinnor är mer utsatta, kvinnliga missbrukare har ofta varit sexuellt utnyttjade och blivit misshandlade samt att kvinnor befinner sig i minoritetsställning på behandlingshem.