Motivationsforskningen i allmÀnhet och sjÀlvbestÀmmandeteorin i synnerhet, pekar pÄ vikten av inre motivation nÀr det kommer till att predicera ett aktivt liv pÄ lÄng sikt. Denna studie undersöker sambandet mellan elevers motivation till idrottslektioner och det stöd som finns i deras omgivning. Vidare undersöks om det finns nÄgot samband mellan upplevelsen av stöd frÄn lÀraren och upplevt stöd frÄn kamrater och förÀldrar pÄ fritiden. En enkÀtundersökning bland ett urval av UmeÄ kommuns niondeklassare genomfördes. Resultatet av regressionsanalysen visade pÄ att upplevt lÀrarstöd jÀmfört med upplevt stöd pÄ fritiden, har en större betydelse för elevers upplevelse av inre motivation.Resultatet visade Àven pÄ ett medelstort samband mellan upplevelsen av stöd pÄ fritiden och upplevt lÀrarstöd.

Syftet med studien Àr att genom kvalitativa intervjustudier undersöka vad lÀrare uppfattar kan vara orsaken till att en del elever tappar lust och motivation till matematiken, om lÀrarens egen instÀllning pÄverkar eleverna, samt hur lÀrare uppfattar att lÀrare kan undervisa för att frÀmja elevers lust och motivation till matematikÀmnet. Denna studie utgÄr frÄn forskningsmetoden fenomenografi som gÄr ut pÄ att finna olika uppfattningar hos ett fenomen.Genom resultatet av denna studie framkommer det att det handlar om att skapa ett varierande lÀrande för eleverna och att eleverna fÄr konkreta mÄl att arbeta mot. LÀrarna i studien Àr alla överens om att den instÀllning lÀraren har till matematikÀmnet med stor möjlighet kommer att spegla av sig pÄ eleverna och menar att det Àr viktigt att lÀraren gÄr in med attityden att matematik Àr roligt och viktigt.De slutsatser som kan dras av detta resultat Àr att det Àr viktigt att lÀraren kontinuerligt granskar sin egen syn pÄ Àmnet och att lÀraren individanpassar undervisningen sÄ att alla elever fÄr möjlighet att kÀnna lust och motivation för matematiken..

En distinktion görs mellan inre och yttre motivation. Inre motivationframstÄr nÀr individen agerar dÀrför att det genuint intresserar henne.Yttre motivation framstÄr nÀr individen agerar för extern belöning.Self-Determination teorin föreskriver att tillsammans ger degrundlÀggande psykologiska behoven autonomi, kompetens ochrelaterande upphov till inre motivation. Teorin sammankopplarmotivation med personlighetsorienteringar genom tremotivationsstilar: sjÀlvbestÀmmande stil, kontrollerande stil ochopersonlig stil. Syftet med studien var att undersöka sambandetmellan en individs inre motivation och individens generellaarbetsmotivation, samt hur psykologiska behov korrelerar med deolika motivationsstilarna. En enkÀtstudie genomfördes med 87deltagare.

Syftet med följande arbete Àr undersöka elevers förestÀllningar om lÀrande och estetiska lÀrprocesser inom ramen för Kulturskolans verksamhet. Jag undersöker hur elever resonerar om sitt eget lÀrande med hjÀlp av intervjuer och relaterar resultatet till begreppen motivation, motstÄnd och estetiska lÀrpocesser samt analyserar det utifrÄn Bourdieus habitusbegrepp. Studien genomfördes, i form av kvalitativa djupintervjuer, under höstterminen 2013, och omfattar fyra slumpvis utvalda deltagare i Äldrarna 11-14 Är, som alla har avslutat en eller flera kurser pÄ Kulturskolan. Sammanfattningsvis pekar resultaten i min studie pÄ att ungas identitetsskapande pÄverkar deras kÀnslor av motstÄnd respektive motivation inför lÀrandet samt att habitusbegreppet kan vara ett viktigt redskap för att förstÄ lÀrandets dynamik. Dessutom tyder resultaten pÄ att estetiskt lÀrande i sig varken behöver skapa motivation eller lust till lÀrande.

Inre motivation Àr per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredstÀllelse för arbetet i sig, utan nÀrvaron av yttre belöningar. DÄ monetÀra belöningar Àr vÀldigt utbrett och kostar företag stora summor Àr det av intresse att Àven studera hur motivation pÄverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie Àr att med ett kvantitativt förhÄllningssÀtt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrÄn tidigare teori valts ut Àr tron pÄ sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkÀt delats ut till 211 anstÀllda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron pÄ sin egen kompetens och personlig utveckling Àr sÀkerstÀllda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

Syftet med denna studie Àr att titta nÀrmare pÄ om det finns nÄgra skillnader mellan pojkar och flickor, barn som bor pÄ landsbygd respektive stad i deras motivation till fysisk aktivitet. Vi har Àven undersökt vilka faktorer som kan ligga till grund för ett barns motivation. Alla barnen, oavsett kön och bostadsort var vÀldigt positiva till fysisk aktivitet och de hade alla en inre motivation till fysisk aktivitet, d.v.s. de var aktiva av eget intresse. NÀrmiljön var en viktig faktor i barnens val av aktiviteter.

Att lÀgga om sin livsstil Àr inte lÀtt, men i mÄnga fall kan det vara nödvÀndigt för att bibehÄlla en god hÀlsa. Ett exempel pÄ ett sÄdant tillfÀlle Àr vid en diabetesdiagnos, dÀr förstahandsbehandlingen bestÄr i livsstilsförÀndring, som frÀmst innefattar kost, motion och rökstopp. Resultat frÄn tidigare forskning visar att det Àr viktigt att patienten Àr motiverad att genomföra en livsstilsförÀndring, och Àven diabetessköterskorna i den hÀr studien Àr av den uppfattningen. Det Àr viktigt att patienten sjÀlv tar ansvaret för sin sjukdom, det Àr bara han eller hon som kan förÀndra sin livsstil. Syftet med studien var att undersöka hur diabetessköterskorna hjÀlpte sina patienter att hitta motivation till livsstilsförÀndring.

Att lÀgga om sin livsstil Àr inte lÀtt, men i mÄnga fall kan det vara nödvÀndigt för att bibehÄlla en god hÀlsa. Ett exempel pÄ ett sÄdant tillfÀlle Àr vid en diabetesdiagnos, dÀr förstahandsbehandlingen bestÄr i livsstilsförÀndring, som frÀmst innefattar kost, motion och rökstopp. Resultat frÄn tidigare forskning visar att det Àr viktigt att patienten Àr motiverad att genomföra en livsstilsförÀndring, och Àven diabetessköterskorna i den hÀr studien Àr av den uppfattningen. Det Àr viktigt att patienten sjÀlv tar ansvaret för sin sjukdom, det Àr bara han eller hon som kan förÀndra sin livsstil. Syftet med studien var att undersöka hur diabetessköterskorna hjÀlpte sina patienter att hitta motivation till livsstilsförÀndring.

The present study examined high school students? attitudes to higher education at university/college and their study engagement in an industrial town in klarÀlvdalen in the county of VÀrmland. The main research question was whether there are any differences between students in vocational and theoretically oriented programs regarding their attitude to higher education and study engagement. The results was also compared with a study with the same research question conducted in Countryside town in fryksdalen, VÀrmland county to see whether attitude and student engagement differ between high school students in different parts of VÀrmland. The method used was quantitative with data collected by using questionnaires.

Syftet med studien har varit att undersöka hur lÀrare för olika Äldersgrupper arbetar för att frÀmja ett lustfyllt lÀrande som barnen/eleverna Àr motiverade att delta i, som ett led i att förstÄ varför barnen/elevernas lustfyllda lÀrande och motivation minskar efterhand som de blir Àldre. Vad Àr det lÀrarna upplever pÄverkar barnen/elevernas lustfyllda lÀrande och motivation? För att svara pÄ de frÄgorna har en undersökning gjorts av lÀrarnas definition av lustfyllt lÀrande och motivation, lÀrarnas arbetssÀtt i förhÄllande till ett sociokulturellt perspektiv (lek, lÀroböcker, barn-/elevantal i gruppen, tid, förÀldrasamverkan) respektive ett biologiskt perspektiv (intrÀdet i puberteten) samt lÀrarnas erfarenheter av vad deras barn/elever upplever lustfyllt och motiverande. Fyra lÀrare har intervjuats, en lÀrare pÄ en smÄbarnsavdelning, en lÀrare i en förskoleklass, en lÀrare i skolÄr tre samt en lÀrare verksam i bÄde skolÄr ett, tvÄ och sex. Undersökningen visar att flera faktorer pÄverkar barnen/elevernas minskade lustfyllda lÀrande och motivation i takt med att de blir Àldre men att anvÀndandet av lÀroböcker samt i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt leken anvÀnds som ett redskap för lÀrandet Àr de faktorer som har tydligast pÄverkan..

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida det finns ett samband mellan en grupp gymnasielevers upplevelse av stress och deras motivation. Karasek och Theorells (1990) teori kring stress anvÀndes som teoretisk utgÄngspunkt för upplevelsen av stress och Vallerands (1997) teori kring motivation anvÀndes som teoretisk utgÄngspunkt vad gÀller elevernas motivation. Metoden som anvÀndes var av en kvantitativ art dÀr mÀtinstrumentet var i form av en enkÀt. Undersökningen Àr en totalundersökning av alla elever pÄ en gymnasieskola som gÄr andra Äret pÄ ett samhÀllsvetenskapligt, naturvetenskapligt eller tekniskt program. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna upplever kraven pÄ dem som lÄga och de kÀnner Àven en hög grad av kontroll, vilket enligt Karasek och Theorells teori kring stress medför att de benÀmns vara lÄgt stressade.

Tidigare forskning har visat att motivation kan ha en avgörande roll för arbetssökandes förmÄga att pÄverka sin situation mot arbete, Àven att professionellt stöd kan minska risken för att en individ blir lÄngtidsarbetslös. Vidare har forskning visat att arbetssökandes grad av ?kÀnsla av sammanhang?, (KASAM), kunde pÄverka utfallet i individens situation. Forskning visade Àven att ju högre arbetssökande vÀrderade arbetets betydelse, desto mer kontroll upplevdes över arbetssökandet. Den aktuella studien undersökte betydelsen av inre faktorer och yttre faktorer för arbetssökandes motivation till att söka arbete.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka gymnasieungdomars uppfattning av motivation i relation till kommunikationen av uppgifter och mÄl i styrdokumenten: Lpf 94 och Idrotten vill. Studien utgÄr frÄn bandinspelade kvalitativa intervjuer av nio idrottligt aktiva gymnasieungdomar. Faktorer som sÀtts i samband med motivation av ungdomarna har genom hermeneutisk forskningsansats tolkats, i relation till faktorer i styrdokumnetens kommunikation av uppgifter och mÄl och mot bakgrund av tidigare forskning. Slutsatsatsen av studien Àr att gymnasieskola och idrott baserar och styr motivation mot verksamhetens kommunicerade uppgifter och mÄl i ett framtidsperspektiv som legitimeras av samhÀllsnytta. Innebörden av motivation för ungdomarna Àr baserad pÄ subjektiva kÀnslor, i ett hÀr-och-nu perspektiv, och betraktas som en del av ungdomarnas förÀndrings- och sjÀlvstÀndighetsprocess.

This master thesis comprises analysis and dimensioning of a keyed joint between a generator axis and a hub with aid from the FEM-software ANSYS Workbench 13.0.The generator axis is a part of a hydroelectric power station that generates electricity with a reactions turbine, a Kaplan turbine. The existing keyway consists of one parallel key with the width 90 mm and height 45 mm. Due to a planned increase of the power of the generated power with 32 % a design study was needed to see if the keyed joint would be suitable for the extra force. Because of the fact that the axis diameter is bigger than the standards covers/recommends a the keyway had to be re-dimensioned. In an earlier assignment from SkellefteÄ Kraft AB to Sweco Energuide the keyway was planned to be properly dimensioned, but no final solution was approved.During this master thesis a number of different numerical tests were made.

Syftet med studien var att studera hur trÀnare interagerar med unga fotbollsspelare i svensk elitmiljö. TrÀnarnas egna uppfattning av sina beteenden stÀlldes mot spelarnas uppfattning av densamma. Vidare undersöktes skillnader i uppfattat trÀnarebeteende, motivationsklimat, motivation och kÀnsla av sammanhang (KASAM) mellan spelartrupper. Sambandet mellanuppfattat trÀnarebeteende, motivationsklimat, motivation och KASAM studerades ocksÄ. TrÀnare (n = 14) besvarade LSS.