Uppsatsen utforskar hur psykologiämnet etablerades i Lund. Detta undersöks genom en analys av Lunds förste psykologiprofessor Axel Herrlins diskursiva strid med bland andra spiritisterna under 1900-talets första år..

BAKGRUND:Läsning är viktigt, inte bara i skolan utan också i övriga samhället och det är något vi använder oss av varje dag. Men det är skillnad på att koda av orden och förstå vad man läser. Läsförståelse är något av det viktigaste skolan lär ut (Herrlin & Lundberg, 2005). Jag har valt ämnet för att få kunskaper och insikter om läsförståelse.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka hur åtta lärare i år 1-6 beskriver sin undervisning med läsförståelse.METOD:Den valda metoden är en kvalitativ intervjustudie.RESULTAT:Lärarna i studien är eniga om att läsförståelse definieras genom att den som läser förstår texten, på olika nivåer. Läsförståelse är viktigt för livet och för elevernas framtida skolgång.

I denna rapport baserad på kvalitativ enkätstudie presenterar vi lärares syn på undervisning i läsförståelse.  Studien har genomförts på 9 olika skolor med lärare från årskurs 1-3. I kunskapsöversikten belyser vi vikten av att ha läsförståelse, samt hur detta kan uppnås med olika metoder och arbetssätt, detta presenterar vi utifrån flera forskare, bland annat Lundberg (2010), Lundberg och Herrlin (2009) och Westlund (2009). I kunskapsöversikten framgår det även hur svenska elevers läsförståelse framstår i ett internationellt perspektiv, utifrån undersökningar som PISA 2009 och PIRLS 2006 som skolverket har publicerat. Elevers läsförståelse har enligt undersökningarna sjunkit till en lägre nivå jämfört med tidigare år.  Vidare erhåller studien en teoretisk inramning utifrån ett sociokulturellt perspektiv i relation till Vygotskijs proximala utvecklingszon.I resultatet framgår det att lärarnas främsta inverkansfaktor på val av arbetssätt och metod är elevens individuella utvecklings- och intressenivå.

Utbildningsförvaltningen fattade 2003 ett beslut om att alla lärare i Stockholm skulle använda mätinstrument för bedömning av elevers läsutveckling. Syftet med denna uppsats är att granska och jämföra de två vanligast förekommande mätinstrumenten i Stockholmsområdet. De båda mätinstrumenten finns beskrivna i böckerna Nya Lusboken och God läsutveckling. En diskursanalys av de båda mätinstrumenten har gjorts och skillnader dem emellan har därigenom kunnat påvisas. Den största skillnaden är författarnas syn på fonologisk medvetenhet.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger upplever lästestet ?Vilken bild är rätt?? samt hur de reflekterar över de elever som inte nått upp till tillfredsställande resultat på detta test. Teori: Läsning är en produkt av avkodning, förståelse och motivation (Taube, 2007). Läsutveckling kan ses ur ett sociokulturellt synsätt och i ett individualistiskt synsätt (Liberg, 2006). Forskare är överens om att fonologisk medvetenhet kan underlätta när man ska lära sig läsa (Myrberg, 2003).