Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och motiv som ligger till grund för en missbrukares beslut att söka vård och behandling. Vidare har syftet varit att undersöka om beslutet grundar sig på individens egen insikt om sin problematik eller om det är ett resultat av omgivningens och nätverkets krav. Studien var av fenomenologisk karaktär då vi hade för avsikt att studera vad det är som gör beslutet till vad det är, d.v.s. finna essensen i vad det är som påverkar och samspelar med beslutet. För att uppnå syftet har vi använt oss av kvalitativ metod med en abduktiv ansats.

Syfte Syftet var att undersöka hur idrottslärare upplever duschmomentet efter idrottslektionen.Teori I tidigare kursplaner från 1962 och 1969 fanns det tydliga formuleringar om hygien i samband med idrottslektionen. Formuleringarna har förändrats över tid och i dagens styrdokument finns det inget skrivet om att eleverna skall duscha efter idrotten. Trots detta finns duschmomentet kvar i skolan och vi vill därför undersöka hur idrottslärare upplever momentet. Studien har utgått ifrån en fenomenologisk ansats med avsikt att beskriva idrottslärares upplevelser. Grundantagande är att ett fenomen kan upplevas på olika sätt beroende på individ och situation.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi ämnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker även huruvida dessa band är en påverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur påverkar motivationen i arbetet. Intresset har också varit att titta på om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende på om respondenterna i verksamheten befinner sig i nära anslutning till varandra eller ej. Dessa frågor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebär att vi inte är ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till är en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrån fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.

Även om närhet är ett fenomen som flitigt studerats i tidigare forskning, har relativt lite fokus legat på dess egentliga innebörd för människor. Med hjälp av ett fenomenologiskt angreppssätt intervjuadess sex personer, med anknytning till det nutida svenska samhället, om vad närhet innebär och hur det upplevs för dem. Resultatet visade att närhet främst är ett emotionellt tillstånd som kännetecknas av ett ömsesidigt genuint intresse mellan de inblandade parterna vad gäller dessas personlighet såväl som välmående. Även om ett behov av närhet tycks finnas universellt hos människor, påverkar sociala och samhälleliga villkor hur detta behov kan ges utlopp och uttryck. Jämförelser görs till Rollo Mays existentialistiska teori om det mänskliga varats grundpelare, samt till Anthony Giddens' sociohistoriska analys av mänskliga relationer.  .

Budgeten har länge kritiserats från olika håll för att budgetprocessen är tid- ochresurskrävande och för att den medför lite mervärde för företag. Dessutom blir budgetensnabbt inaktuell eftersom den inte tar hänsyn till dagens snabba omvärldsförändringar.Trots detta används den idag som ett centralt styr- och uppföljningsverktyg hos mångaföretag runt om i världen. På grund av att budgeten har ifrågasatts har rullande prognosersom ett alternativt styrmedel uppmärksammats mycket. Rullande prognoser ärfördelaktiga när det råder betydande osäkerhet i företagets omgivning och budgetendärför snabbt blir inaktuell. Dock finns det delade meningar om rullande prognoser rollsom styrverktyg.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

AbstraktMed ett socialpsykologiskt perspektiv och hermeneutisk ansats är syftet med denna studie att undersöka hur en skolas organisationskultur påverkar ett lärarlags pedagogiska arbete och bemötande av elever. Vi intervjuade tio pedagoger inom ett lärarlag på Hagaskolan i Varberg. Vi utförde dessutom en informationsintervju med Mats Oljelund, en av de två verksamma rektorerna på skolan. Detta för att få information dels om skolan men också om dess involvering i utvecklings- och arbetsprojektet OUR. Resultatet har vi analyserat med hjälp av Mats Alvessons bok ?Organisationskultur och ledning? (2009), John Gastils teori om grupprocesser och ledarskap, Moira von Wrights (2000) begrepp relationellt respektive punktuellt perspektiv samt Hannah Arendts begrepp, Vad eller Vem (von Wright 2000).

Skapandet av en goboarmatur för hemmiljö med en energieffektiv ljuskälla som LED..

Sverige har skrivit under Förenta Nationernas barnkonvention (1989) och är därmed skyldigt att göra sitt yttersta för att följa den. Konventionen beskriver barns rättigheter, varav en av dessa är delaktighet och en annan är omsorg och skydd. Dessa två upplevs ibland krocka med varandra, inte minst inom socialtjänstens verksamheter där denna bedömning kan bli aktuell.Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa barns delaktighet i samband med socialt stöd för familjeproblematik. För att få kunskap om detta gjordes åtta halvstrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjänstens del Råd & Stöd. Intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats och metod samt analyserats utifrån de två teorierna, Harts delaktighetsstege (1992) och empowerment.Resultatet framhåller att det finns tre olika sätt att se på barns delaktighet bland studiens informanter samt att arbetet med att delaktiggöra barn även görs på tre olika sätt, vilket anpassas från fall till fall.

Studiens syfte är att undersöka hur barnrättsperspektivet utifrån Barnkonventionen uppfattas i förskolan. Frågeställningarna bygger på Barnkonventionens fyra huvudartiklar. Hur uppfattar för-skollärarna att alla barn har samma rättigheter och lika värde? Hur uppfattar förskollärarna att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn? Hur uppfattar förskollärarna barnets rätt att utvecklas? Hur uppfattar förskollärarna barnets rätt att komma till tals? Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats. Fokusgrupper har använts för att samla in empirin.

Fysisk aktivitet är viktigt för alla och våra kroppar är skapta för ett liv i rörelse. Det handlar om att äta rätt och att motionera tillräckligt för att kropp och själ ska må bra. Att leva sunt på olika sätt är något som många människor strävar efter idag, men tyvärr finns det många i samhället som äter fel och rör på sig alldeles för lite. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar för att få med sig omotiverade elever i undervisningen, det vill säga de elever som är mindre aktiva, inaktiva eller överhuvudtaget inte närvarar under lektionerna. Metoden har varit kvalitativ, där åtta enskilda intervjuer med lärare i Idrott och hälsa har genomförts.

Bakgrund: Med anledning av Sveriges ökade ekologiska konsumtion så kommer denna uppsats vidare undersöka ekologisk konsumtion som fenomen och hur företag bör arbeta för att på bästa sätt lyckas nå långsiktig överlevnad med just ekologi som grund.Problem: Vilka faktorer är viktiga för företags beslut om marknadsföringsstrategier gällande ekologiska varor, för att nå långsiktig överlevnad?Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att analysera och utvärdera konsumentbeteende med avseende på ekologisk konsumtion. Metod: Undersökningen är kvalitativ och kommer att bearbetas utefter en hermeneutisk och systemteoretisk ansats. För att kunna svara till problem och syfte kommer befintliga teorier att användas. Teoretiska perspektiv: Utbytesperspektiv, utvecklingsperspektiv Teorier: Mervärdesteorin, involveringsteorin, marknadsföringsmixen, konsumentbeteende, totalkommunikation, värdekedja och värdestjärna.Empiri: För det empiriska underlaget har sju stycken konsumenter och en branschrepresentant intervjuats.Analys: Empirin har analyserats utefter de faktorer författarna givit som centrala för att svara till problem och syfte. Författarna har efter operationalisering kunnat dela in respondenterna i en matris baserad på involveringsgrad till ekologi. Detta för att göra det enkelt att följa uppsatsens röda tråd.Resultat: Författarna menar att det är involveringsgraden till ekologi, om den är hög, som är avgörande för konsumtion av ekologiska varor.

Syftet med arbetet var att undersöka pedagogernas inställning till lek i skolans lägre årskurser. Vidare att belysa lekens betydelse för den kognitiva utveckling och hur pedagogerna använder leken i sitt dagliga arbete. Metodern är en kvalitativ, halvstrukturerad forskningsintervju med hermeneutisk inriktning och bygger på intervjuer med sex pedagoger. Jag redovisar intervjuerna i fyra olika teman, som kom fram under analysen av intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att samtliga pedagoger är positit inställda till att lek och kopplar leken till den kognitiva utvecklingen..

Syfte:Idag diskuteras både skolan och läraryrket. En ny lärarutbildning ska införas, 2011 får Sverige sannolikt en ny skollag och internationella undersökningar visar att den svenska lärarkåren inte i tillräcklig hög grad lär eleverna den matematik de bör kunna. Att bra lärare är viktiga för elevers resultat är många forskare överens om. Men vad det innebär att vara en bra lärare och hur en lärarutbildning, som utbildar dessa lärare, bäst kan utformas råder det delade me-ningar om. Läraryrket är komplext, vilket inte minst blir tydligt för nyexaminerade lärare i deras möte med praktiken.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur psykologer upplever sin könstillhörighet i klientmötet. Sammantaget har tio psykologer (fem kvinnor och fem män) intervjuats med avseende på hur de upplever sin könstillhörighet och vilka erfarenheter de har av dess betydelse i olika situationer i klientarbetet. De kvalitativa intervjuerna har analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (IPA). I resultatet framkommer att psykologernas könstillhörighet upplevs ha betydelse i klientmötet och då särskilt i kontaktens inledande skede. Könstillhörigheten visar sig också ha betydelse i arbetet utanför terapirummet, i förhållande till kollegor och till de organisationer där psykologerna är verksamma.