Syftet med studien är att tolka och förstå, samt uttyda likheter och skillnader i elevers och lärares beskrivning av hur stödet i undervisningen fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien har en hermeneutisk ansats och metoden som använts är semi-strukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever och tre ämneslärare i svenska på högstadiet har intervjuats. Resultaten visar dels på likheter och skillnader i elevernas och lärarnas åsikter om vad som fungerar bra i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter, men det visar också på några motsägande resultat angående elevernas och lärarnas beskrivning av hur undervisningen fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Det finns en uppgivenhet, men också energi och lite ilska hos eleverna när de pratar om sin skoltid.

Att skapa fördelar med lean kräver en gedigen hängivenhet i tillämpningen av lean filosofin. Studier har påvisat svårigheter hos medelstora tillverkningsföretag vid tillämpning av lean att skapa synergier mellan hantering av efterfrågan och lagerstyrning. En efterfrågehantering som skapat ojämnt flöde utav produktionsorder som lett till problematik med voluminösa och inkuranta lagernivåer.Med den problematiken som grund har en fallstudie utförts på ett medelstort tillverkningsföretag. Studien har syftat till att undersöka brister i efterfrågehantering, produktionsplanering samt lagerstyrning hos fallföretaget utifrån ett lean perspektiv samt föreslå förbättringsåtgärder. Studien har antagit en hermeneutisk utgångspunkt med en deduktiv ansats där teori först studerats för att sedermera samla in empiri för jämförelse.Resultatet av studien blev förslag på förbättringsmöjligheter för fallföretaget som då besvarat frågeställningarna hur ett tillverkningsföretag kan förbättra både sitt interna och externa lagerflöde.

Denna studie ville belysa en specifik grupps livsföring bland personer med funktionshinder nämligen de som inte kan föra sin egen talan. Området utforskades genom intervjuer med föräldrar. Syftet var att öka kunskapen om hur föräldrar till personer med flerfunktionshinder bemästrar sin situation. Frågeställningarna var dels hur föräldrarna uppfattade omgivningens stöd och stress, vad de tyckte om ett normalt liv och hur de bedömde samhällets insatser, dels deras syn på barnets autonomi och betydelsen av deras makt i relation till barnet. Studien hade en kvalitativ och fenomenologisk ansats och användes som metod.

Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem.

Patienter med svårläkta sår utgör idag en stor grupp i samhället och de förväntas att öka. De vårdas till stor del av sjuksköterskor i hemsjukvård och det är en resurskrävande vård både i tid och pengar. Den vårdvetenskapliga förankringen för studien kopplas till vårdandets grundmotiv, vårdrelationen och lidandet. Tidigare forskning finns då det gäller patienters upplevelse av att ha sår, kvantitativa studier om svårläkta sår, vårdrelationen i olika kontext samt sjuksköterskors syn på sin kompetens i relation till sårvård. Forskning saknas dock när det gäller ett sjuksköterskeperspektiv på vården av patienter med svårläkta sår.

Stressrelaterad ohälsa är idag vanligt förekommande och forskning kring arbetsrelaterad stress och utmattning är omfattande. Däremot är forskning om medarbetares och chefers upplevelser tämligen begränsad. Det sociala stödet från omgivningen har visat sig vara av stor vikt när den drabbade ska återgå i arbete och chefen har en viktig roll i detta skede. I Studien undersöktes på uppdrag av ett företag vilket stödbehov chefer har i denna process. Tio personer deltog och genom en halvstrukturerad intervju studerades deras upplevelser samt vilket stödbehov som fanns.

Denna kvalitativa studie undersöker personalens upplevelser av grupphandledning som ett yrkesmässigt stöd i psykosocialt arbete. Vidare undersöks hur grupphandledning kan bidra till personalens välbefinnande samt vilka egenskaper handledaren bör besitta. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma personer med erfarenhet av grupphandledning. Resultatet tolkas utifrån Kadushins handlednings modell i socialt arbete och en förenklad form utav Antonovskys salutogena modell.

Syfte: Tanken med denna uppsats är att se vad de upplevda effekterna blir av de friskvårdsinsatser som Högskolan gör, om personalen upplever att de får bättre hälsa och energi. Studien kan även hjälpa företaget att få en bild av vad personalen tycker om de friskvårdsaktiviteter som erbjuds samt se om det finns andra aktiviteter som personalen skulle vara intresserade av.Metod: För att kunna besvara mitt syfte och frågeställningar har jag använt mig av kvalitativa och kvantitativ enkätundersökning på en högskola, jag har sedan tolkat materialet efter hermeneutisk ansats.Teoretisk utgångspunkt:Då jag har varit intresserad av att se effekterna av friskvårdsaktiviteter på högskolan så har jag valt att se över teori som tar upp olika effekter av fysiska aktiviteter och avslappning. Jag vill även se hur aktiviteterna kan påverka företag och har kollat på forskning som rör hälsosatsningar på företag och hur ekonomin blir påverkad av friskvården.Slutsatser:Undersökningen har visat att personalen upplever friskvårdsaktiviteter som finns på högskolan positiva och effekterna av dem gör att då de känner sig piggare och mer välmående. Det som personalen har sagt stämmer väl överens med vad som har funnits i teorin. Jag har även fått en bra insikt i vad personalen tycker om aktiviteterna och vad de önskar för förändringar något som kommer kunna hjälpa högskolan på ett bra sätt. .

Arbetets utgångspunkt var att undersöka hur personer med psykosdiagnoser kan uppleva psykoterapi. Vi valde att fokusera patientens upplevelse då vi anser att denna är viktig för förståelsen av individen bakom diagnosen. Syftet var att belysa det subjektiva värdet av terapi för dessa personer samt att beskriva deras upplevelser och tolka de beskrivna fenomenens mening. För att uppnå detta syfte användes en berättande, hermeneutisk ansats. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur vuxna endabarn upplever sin situationav att leva som endabarnet. Vi har undersökt hur de upplevt sin roll i familjen samt hurrelationen till föräldrarna och det sociala nätverket har varit och är för närvarande. Vi haräven lyft fram de föreställningar som finns i samhället om endabarn och tagit reda på om dethar påverkat våra informanter på något sätt.Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod i vår uppsats.Vår utgångspunkthar varit en fenomenologisk ansats då vi vill beskriva och förstå våra informanters livsvärld.I vår studie har vi genomfört fem semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt material.De teoretiska perspektiv som vi använt oss av har varit symbolisk interaktionism med fokuspå rollteori, systemteori samt KASAM. Den tidigare forskning som vi valt att redovisa harbestått av tre internationella artiklar.En kort sammanfattning av det resultat vi kommit fram till visar att informanterna har upplevtsin barndom som positiv med mycket uppmärksamhet från föräldrarna, de har ett starkt socialtnätverk vilket bidragit till att informanterna inte saknat syskon i någon större utsträckningunder sin uppväxt. Resultatet visar däremot att livet som endabarn är mer komplext i vuxenålder, när oro för åldrande föräldrar infunnit sig och känslor av ensamhet blivit påtagligare..

Uppsatsen a?r en underso?kning av hur rektorer fo?r fem olika skolor ser pa? musikens anva?ndning inom tra?ningsskolan. Studien syftar till att fa? en djupare fo?rsta?else av musikens betydelse i skolverksamheten och fo?r eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten pa? den egna skolan.

Syftet med denna studie är att finna eventuella mönster som kan ge fördjupad förståelse för huruvida val av bedömningsmaterial kan påverka resultat för elever som bedömts ha eller ha haft språkliga svårigheter. Via intervjuer avser vi fånga dessa elevers upplevelse av bedömningssituationerna. Studien genomförs som en komparativ fallstudie där två olika bedömningsmaterial genomförs, ett datorbaserat bedömningsmaterial och ett som genomförs manuellt med testledare. I studien används en hermeneutisk ansats som stöd för tolkning av resultat. Elevintervjuer har genomförts utifrån en intervjuguide utformad som en kvalitativ halvstrukturerad intervjuResultaten från bedömningarna visar en tendens till högre poäng i de manuellt utförda bedömningarna än i de datorbaserade.

Syftet med studien är att undersöka om olika inskolningsmetoder har betydelse för hur föräldrar upplever sin delaktighet och samverkan vid inskolningen, samt om föräldrarna har någon möjlighet att påverka inskolningsmetoden.Studien är gjord på två förskolor med olika inskolningsmetoder, föräldraaktiv inskolning i tre dagar och traditionell inskolning på två veckor. Studiens utgångspunkt är utifrån en kvalitativ forskningsmetod och med en hermeneutisk ansats. Målsättningen har varit att undersöka hur föräldrar upplever sin egen roll vid inskolningen. För att få inblick och förståelse i detta användes en enkätundersökning. Frågorna delades personligen ut till de föräldrar som ingick i studien.

Syftet med studien är att förstå vilken syn pedagoger i skolans tidigare år har på begreppet motivation, samt hur de förhåller sig till arbetet med att skapa och stärka elevens motivation till skolarbetet. Undersökningen lyfter en rad olika aspekter som påverkar vilken motivation som väcks hos eleven och har särskilt fokus på följande faktorer; utmanande aktiviteter, kontroll, vilja, känslor och affekter, lärarens förhållningssätt, feedback, självkänsla, relevans, meningsfullhet och mål. Utifrån en kvalitativ, fenomenologisk ansats med semistrukturerade intervjuer presenteras åtta pedagogers syn på motivation och hur de arbetar för att främja elevens lust att lära. I uppsatsen redogörs resultatet av intervjuerna i relation till bakomliggande teorier och aktuell forskning med hänseende till motivation. Slutligen betonas hemmets betydelse och vikten av att tillgodose elevens olika behov.

Denna kvalitativa studie har med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet undersökt fenomenet samspel mellan kollegor. Studiens syfte var att undersöka uppfattningar om gott kollegialt samspel, utifrån några undersköterskors perspektiv, och urvalsgruppen bestod av sju yrkesverksamma undersköterskor från fem olika arbetsplatser. För att genomföra studien användes en fenomenologisk ansats och metoden fokusgruppssamtal och empirin analyserades tematiskt. Studiens resultat utgjordes av fem gemensamma teman, som kallades samspelsnycklar: Att investera och se varandra i arbetet, Att sträva efter att vara ett lag, Att arbeta utifrån tillit och jämlika samspelsvillkor, Att kunna förmedla och variera arbetsattityd, Att kunna ge och be om hjälp med respekt. Resultatet analyserades med begrepp från Wengers teori Communities of practice och genom det framkom att uppfattningar om ett gott kollegialt samspel i omvårdnadspraktiken kan sägas innehålla samma grundfaktorer som utgör en etablering och utveckling av en praktikgemenskap.