Studiens utgångspunkt var att undersöka hur man kan arbeta med organisationsutveckling utifrån ett Tavistockinspirerat förhållningssätt. Den grupp som studerades var fem deltagare i ett chefs- och ledarutvecklingsprogram för mellanchefer i en primär- och tandvårdsförvaltning. Syftet med studien var att dokumentera de intervjuade mellanchefernas berättelser om hur de beskriver sitt ledarskap före, under och efter chefs- och ledarutvecklingsprogrammet. Vi ville utröna om intervjupersonerna säger sig uppleva någon kvalitativ förändring i sitt ledarskap som ett resultat av kursen, och vad denna förändring i så fall består av. En narrativ, Hermeneutisk metodansats valdes och kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes.

Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors upplevelser av att åldras i relation till kropp och utseende. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat sex kvinnor i åldrarna 63-92 år. Vi har valt att tolka materialet genom en hermeneutisk ansats där teman som ?accepterat? respektive ?färglös? där färglös innebär att förlust av färger på hår, ögonbryn och läppar identifierats.Som teoretisk referensram har vi använt SOK-modellen, selektiv optimering med kompensation som beskriver en generell anpassningsprocess och den modellen gav oss verktyg att urskilja de olika strategier som kvinnorna individuellt använde sig av för att hantera åldrandeprocessen.Resultatet visar att alla sex informanterna accepterat de kroppsliga förändringar som åldrandet medfört. De försöker aktivt upprätthålla god hälsa genom fysisk aktivitet, val av hälsosammare kost och/eller helt enkelt att acceptera att kroppen har förändrats och sätter hinder för aktiviteter som har kunnat genomföras tidigare när kroppen var yngre och smidigare.Vi ser också i vår studie att alla sex informanterna delar upplevelsen av att bli ?färglösa? som innebär förlust av färger av hår, ögonbryn och läppar.

Bemötande är ett ämnesområde som är väldigt centralt för omsorgen av äldre. Det är en företeelse som sker då vårdgivare och vårdtagare möter varandra. En viktig aspekt som bör belysas är utveckling av bemötande. Att ta reda på hur vårdgivaren upplever att den utvecklar sitt bemötande kan belysa på vilka sätt ett bemötande kan utvecklas och förbättras. Syftet med studien är att undersöka vårdgivares upplevelse av hur de utvecklar bemötandet och lär att bemötandet utgör påverkan på vårdtagares hälsofrämjande i omsorgsarbetet.

Detta examensarbete är utformat ur ett kombinerat kvalitativt/kvantitativt perspektiv; där enkätundersökningar vid två gymnasieskolor utgör grunden för själva analysen. Studien har sökt utröna inställningar och attityder hos elever och lärare på frågor som handlar om fusk och fuskbeteenden i skolan. Den centrala frågan är huruvida inställningen till fusk bland elever och lärare är avhängig yttre faktorer? (Till yttre faktorer räknas exempelvis skola, geografisk region, inriktning eller andra rimliga variabler.) I arbetet används enkätformen som empiriskt grepp tillsammans med en Hermeneutisk metod. De data som erhållits, har analyserats och tolkats med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella teorier, främst angående språket som förmedlare av erfarenheter. Studien har genomförts med hjälp svaren från 98 gymnasieelever i årskurs 1-3 vid såväl praktiska som teorietiska program.

Syftet i denna studie är att få ökad förståelse för hur förskollärare använder sagoberättandet i relation till barnens språkutveckling. Vi har utgått från frågeställningarna: På vilket sätt främjas barnens språkutveckling genom sagoberättandet enligt förskollärarna samt vilka metoder säger de sig använda för att gynna barnens språkutveckling?I den teoretiska bakgrunden har vi belyst sagans struktur och sagoberättandets möjligheter för språkutvecklingen. Vi har under arbetets gång haft ett sociokulturellt perspektiv, vilket hör ihop med vårt sätt att se på lärandet. Med det sociokulturella perspektivet menas att miljö och samspel med andra har betydelse i lärandet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever, lärare och föräldrar upplever att elevernas inlärningssituation, med särskilt fokus på koncentrationsförmågan, påverkas vid användningen av ett hörselförstärkande hjälpmedel.Frågeställningarna syftar till att närmare beskriva hur eleverna påverkas av ljud, utan och med det hörselförstärkande hjälpmedlet och hur detta i sin tur påverkar elevernas inlärningssituation och koncentrationsförmåga, för stunden och i det fortsatta skolarbetet.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk och hermeneutisk ansats. Resultatet grundar sig på tio semi-strukturerade intervjuer av tre elever på högstadiet, elevernas mentorer och föräldrar, samt en lärare med tidigare erfarenheter av det hörselförstärkande hjälpmedlet.Eleverna som deltog hade koncentrationssvårigheter och auditiva perceptionssvårigheter, men var normalhörande.Resultatet visade att eleverna är ljudkänsliga och att det är småljud från pennor och sudd, oregelbundna och plötsliga ljud, samt prat i klassrummet som stör mest. Det visade sig också att det hörselförstärkande hjälpmedlet kunde hjälpa eleverna att koncentrera sig bättre, men att det inte passar alla elever. Jag fann också att användningen av hjälpmedlet medförde att läxläsning underlättades, eftersom eleverna kunde lyssna och koncentrera sig under genomgångar i klassen..

Syfte: Syftet med undersökningen var att studera lärares erfarenhet av att arbeta med learning study som modell för undervisning. Avsikten var att försöka förstå om modellen kan bidra till att öka den beredskap som behövs för att möta elevers variation i undervisningen genom att ge lärare redskap för reflektion och förändring. Syftet var också att undersöka om learning study skulle kunna vara ett redskap för specialpedagogens arbete inom ramen för en inkluderande pedagogik. Teori/Metod: Undersökningen baseras på intervjuer med fem lärare från två grundskolor,7-9. Inför studiens genomförande gjordes en auskultation i learning study, för att bättre kunna förstå dess upplägg inför intervjuundersökningen.

Inom området organisationsförändring finns en mängd tidigare forskning, men då ämnet är komplext med många faktorer som kan påverka utfallet av förändringen finns utrymme för fortsatt forskning. Denna studie ämnar studera en organisationsförändring på ett industriföretag sett ur ett medarbetarperspektiv. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen kring förändringsfaktorers betydelse och studiens frågeställningar behandlar medarbetarnas upplevelser av förändringsarbete samt de faktorer som bidrar till en väl genomförd förändring. Vidare introduceras läsaren i ämnet genom synliggörande av tidigare forskning vilken vi finner relevant för denna studie. Sedan beskriver vi den valda metoden, där vi utgår från en hermeneutisk ansats med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt. Därefter redogör vi för studiens resultat som visar att medarbetarnas upplevelser av förändringsprocessen varit mestadels positiva, dock med några undantag. I diskussionen lyfts faktorerna kommunikation, tydlig information, delaktighet och enad organisationskultur.

Studien bygger på en gruppdiskussion mellan tre lärare och en samtalsledare om betyg och artiklar om betyg och bedömning. Syftet var att tolka och förstå olika idéer och åsikter om betyg. Det empiriska materialet analyserades och tolkades komparativt. Studien var hermeneutisk och tolkningen skedde i tre steg: för det första beskrivande, för det andra komparativt och för det tredje med fokus på olika spänningsfält som framkommit under arbetets gång. Dessutom refererades kontinuerligt till forskning inom området.

Studiens syfte har varit att o?ka fo?rsta?elsen fo?r ro?stliga uttryck i jazzmusik, med fokus pa? hur samspelet mellan ord och musik verkar i skivinspelningar med utvalda sa?ngerskor. Utifra?n en hermeneutisk ansats har fem skivinspelningar med fem svenska kvinnliga jazzsa?ngerskor, samtliga utsedda till Jazz i Sverige-artister, beskrivits och tolkats ur ett vokalpedagogiskt perspektiv. I fo?rha?llande till jazzsa?ngtraditionen visade sig tva? av studiens sa?ngerskor pa? olika vis utmana vokala konventioner.

Syftet är att undersöka hur biologföräldrarna upplever sitt föräldraskap under hela återföreningsprocessen. Syftet är även att söka kunskap kring hur socialsekreterare och biologföräldrar arbetar för att möjliggöra och underlätta återföreningen då barn som varit i familjehem flyttar hem igen. För att finna svar på detta har följande frågeställningar formulerats: 1. På vilket sätt samarbetar socialtjänst och biologföräldrar för att möjliggöra en återförening då barnen har varit familjehemsplacerade? 2.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare i idrott och hälsa upplever sinarbetssituation och hur de nyexaminerade lärarna gör för att hantera den. Studiensfrågeställningar var: Vilka stressorer upplever lärare i idrott och hälsa i yrket? Hur hanterarlärarna i idrott och hälsa dessa stressorer? Vilka skillnader och likheter finns det mellannyexaminerade lärare i idrott och hälsa och de med mer erfarenhet i hur de hanterar dessastressorer? Upplevs arbetssituationen bli bättre efter en längre tid i yrket?Metod: Metoden som användes var en kvalitativ metod genom intervjuer, eftersom individensverklighet, det vill säga det upplevda, var av centralt intresse. Studien utgår från 8 styckenhalvstrukturerade intervjuer där fyra respondenter har mindre än två års erfarenhet i läraryrketoch fyra stycken har minst 7 års erfarenhet. Samtliga intervjuer har spelats in på en diktafonoch sedan transkriberats.

Läroplanen för förskolan belyser samverkan mellan pedagoger och föräldrar. Pedagogerna ska dels föra samtal med föräldrarna om barnets trivsel, utveckling, lärande samt genomföra utvecklingssamtal. Målet med undersökningen var att belysa pedagoger samt invandrarföräldrars syn på kommunikation. Hur specialpedagogen kan fungera som ett stöd tas även upp. Studien har en hermeneutisk ansats. Metoderna som användes var kvalitativa i form av intervjuer och fokusgrupper.

Studien syfte är att söka reda på hur våldsutsatta kvinnor använder samt håller en social interaktion via sociala medier, främst facebook. Det finns även en avsikt att söka reda på hur anställda på kvinnojourer beskriver användandet av sociala medier. Genom fem semistrukturerade samtalsintervjuer har resultatet visat att det finns ett behov för kvinnor utsatta för våld att använda sig av sociala medier. Framförallt vad gäller kontakten med de nätverk som de annars kan bli isolerade ifrån under tiden som de lever i förtyck och tiden efter, när många upplever sig som väldigt isolerade. Det finns en bristande kunskap kring användandet av sociala medier och det säkerhetstänkande som behövs för att använda detta nya sätt att kommunicera vilket visat sig i de intervjuer som genomförts.

Denna studie behandlar fastighetsmäklarbranschen och vilka marknadsföringsstrategier som används inom branschen. Mäklarbranschen är en tjänstebransch och därmed blev teori berörande tjänstemarknadsföring samt kommunikation aktuellt i denna studie. Tjänstemarknadsföringsteori lyfter fram problematiken med att marknadsföra tjänster då de är abstrakta och det råder ett samspel mellan tjänsteutförare och kund. På grund av problematiken kring tjänstemarknadsföring och då det inte finns liknande studier inom mäklarbranschen kring vilka marknadsföringsstrategier som brukas, formulerades följande problemställning:Vilka marknadsföringsstrategier använder fastighetsmäklare för att nå ut till den som avser att sälja eller köpa bostad?Studiens syfte har varit att skapa förståelse för vilka marknadsföringsstrategier som fastighetsmäklare använder i syfte att nå ut till de kunder som vill ha hjälp att köpa eller sälja bostad.