I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer med några studerande vid högskola och kommunal vuxenutbildning undersökt deras upplevelser av att studera. Dagens ständigt föränderliga samhälle och arbetsmarknad ställer krav på livslångt lärande och utveckling hos individer. En del väljer själva att börja studera medan andra kan känna sig mer eller mindre tvingade för att få sysselsättning och kunna försörja sig. Den här studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats med avsikt att få förståelse för en grupp individers föreställningar om sina studier. Resultatet visar att personerna väljer att börja studera främst för att få ett fast arbete och en jämn ekonomi men även utifrån en önskan om att utvecklas och studera det som de är intresserade av.

Syftet med denna studie är att belysa personalens erfarenheter och upplevelser av att arbeta med manualbaserade behandlingsprogram för missbrukare inom kriminalvården samt undersöka hur väl programledarna följer manualen i praktiken. Det är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats där intervjuerna har varit semistrukturerade. Studien berör implementeringsforskningen vilken precis som den evidensbaserade praktiken har fått ett uppsving bland annat inom evidensbaserad kriminalvård. Resultatet visar både för- och nackdelar med att arbeta manualbaserat, då manualen kan vara ett stöd i arbetet men samtidigt ett hinder för ett personligt möte. Manualen följs mer strikt när personalen först börjar arbeta med programmen men används senare mer att luta sig emot då programledarna arbetar mer utifrån känsla.

Att gräva där man står är en kvalitativ och hermeneutisk studie som undersöker vad utövare av de förtrycktas teater har för målsättningar och vad de vill förändra. Intervjuer ifrån åtta utövare/teatergrupper i Brasilien och Argentina kategoriseras i resultatdelen utifrån sex olika målsättningar: skapa forum, politisk förändring, att gräva där man står, anpassning och terapi,personlig utveckling, styrkan i att arbeta i grupp. Vidare presenteras två olika nivåer som utövarna verkar på: en samhällelig och en individuell nivå. Metodens potential att förändra och utövarnas målsättningar förstås sedan i tolkningsdelen med hjälp av forskning på området som tar sitt avstamp i Marx och Bourdieus teoretiska ramverk. Resultatet relateras också till svenska förhållanden..

Syftet i denna uppsats är att få djupare förståelse för studenters visioner angående det goda campusrummet och om hur appropriationen, produktionen och reproduktionen av campusrummet ser ut. En strävan är också att få en djupare förståelse för hur makt påverkar rummets konstruktion och hur makten gör sig gällande i det redan byggda rummet. Det empiriska materialet är insamlat genom intervjupromenader i campusrummet på Åbo Akademi i Finland, främst i det nybyggda humanistcentret Arken. Uppsatsen är uppdelad i en teoridel och en empirisk del. Materialet har tolkats genom en fenomenologisk deskriptiv ansats och en hermeneutisk tolkande teknik med hjälp av Henri Lefebvres rumstriad.

Studiens syfte är att studera inkludering för dyslektiker genom kvalitativa intervjuer samt attitydformulär. Studien är avgränsad till att undersöka tre aktörers strävan efter inkludering och ansvarstagande i inkluderingsprocessen ? lärarens, specialpedagogens och rektorns. Genom att studera skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, så som skollag och läroplan, som skolan har undersöker jag utifall lärare, specialpedagoger och rektorer har en strävan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att särskilt stöd skall erhållas i klassrummet och inte särskiljt.

Då den statliga granskningen av läromedel upphört är det upp till varje undervisande lärare att bedöma huruvida läromedel ligger i linje med de gällande kursplanerna eller ej. Syftet med uppsatsen är att granska 1800-talet i fyra läromedel i litteraturhistoria. Med hermeneutiken som verktyg tolkas två olika kursplaner i svenskämnet, den nu gällande kursplanen i Svenska 1 hämtad ur Gy 11 och kursplanen för Svenska B hämtad ur Lpf 94. Tolkningen av aspekter som kan kopplas till litteratur ligger till grund för analysen av de aktuella läromedlen. Resultatet visar att de fyra läromedlen tar upp information som ligger i linje med det kursplanerna föreskriver och kan således möjliggöra att eleven uppnår målen när det kommer till studier av författare och dess verk under 1800-talet..

Syftet med denna uppsats var att studera hur individer inom organisationer, företag och myndigheter som arbetar med barnsexturismfrågor upplevde sitt arbete. Detta för att forska i hur de upplever att globaliseringen inverkar på arbetet mot barnsexturism. Häri inkluderas faktorer som lagstiftning och hur nationellt och internationellt samarbete fungerar. Vi har genomfört en intervjuundersökning med sju kvinnor och en man. Intervjuerna har tolkats enligt en hermeneutisk ansats.

Vårt syfte med detta arbete är att ge en inblick i hur empowerment som styrkoncept fungerar i praktiken. Detta undersöker vi för att nuvarande och framtida ledare ska få en bättre förståelse för empowerment och de effekter som uppstår när det används, för att kunna bidra till att de får större nytta av konceptet i framtiden. En hermeneutisk tolkningsmetod är använd för att uppnå det syfte vi har med arbetet. Genomförandet av arbetet är baserat på en kvalitativ metod, där en fallstudie med fem intervjuer utförts. Då arbetet kommit fram till ändpunkten har vi fått en förståelse för att de medarbetare i en organisation som använder empowerment som styrkoncept till största del ser på konceptet så positivt som teorierna säger om det.

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur gemenskap bildas och underhålls på en arbetsplats med syfte att söka förståelse för gemenskap i förhållande till framförallt företagskultur samt grupper och roller ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi har genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer tagit fram ett empiriskt material som gett oss en bild av den upplevda gemenskapen på ett större företag. För att analysera denna empiri har vi använt oss av en teoretisk definition av gemenskap, Goffmans dramaturgiska teori samt teorier om grupper och organisationskultur.Vad som framkommit är att gemenskap och trivsel är viktiga för välmåendet bland de anställda. Resultatet visar även på att gemenskapen på företaget kan förbättras genom större engagemang från ledningen..

This thesis is basically an attempt to discuss the intrinsic intersubjective nature of the so-called ideal sciences, i.e. geometry or arithmetic. Based upon a thorough analysis of Husserls The Origin of Geometry and Derridas Edmund Husserl's Origin of Geometry: an Introduction this thesis takes geometry as an example of an ideal science. The main question of the thesis is how an ideal science or object is constituted. The thesis consist of two main chapters - ?Geometry and Historicity? and ?Language?- and a concluding discussion.

Nyckelkurs på folkhögskola för personer med långvarig smärta startade som ett samarbetsprojekt mellan Landstinget i Kalmar län och folkhögskolorna i länet. Denna studie undersöker kursens betydelse för deltagarnas liv med frågor om vad det betytt att smärtkursen förlagts till just folkhögskola. Tio personer har svarat på frågor om sitt liv med smärta och om hur det varit att delta i smärtkursen. En djupintervju med halvöppna frågor med en av dessa tio har fördjupat materialet. Metoden är kvalitativ med hermeneutisk tolkning som analysverktyg.Resultatet av studien visar att deltagare i smärtkursen har gått igenom en process där det vanliga livet förändrats av smärtan som tvingat fram en omställning av det liv man tidigare levt.

I denna kvalitativa studie ombads 5 psykodynamiskt inriktade terapeuter att i skrift beskriva sin upplevelse av journalskrivning. Materialet analyserades med hjälp av EPP-(Empirical Phenomenological Psychological) metoden. Resultatet lyfter fram generella kännetecken och särskiljande drag inom upplevelsen av journalskrivning. Gemensamt för terapeuternas upplevelse är att journalskrivandet har olika funktioner. Det är ett arbetsverktyg för att kommunicera med andra vårdgivare, det omfattas av vissa styrfaktorer och en upplevd osäkerhet om journalskrivandets regelverk.

Syftet med studien är att få kunskap om hur bankernas rekryteringsprocess ser ut och om den är anpassad efter de förhållanden som råder i dag.Inför studien har vi antagit en hermeneutisk verklighetssyn. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med en abduktiv forskningsansats. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vi har fokuserat på teorier rörande behov, gruppdynamik, traditionella bedömningsmetoder samt olika tester.Intervjuer med sju respondenter har genomförts, varav fyra arbetar inom HR-funktioner, två är avdelningschefer och en facklig representant.En viss anpassning efter rådande förhållanden finns hos bankerna i form av ökade krav på individerna som söker. Annars ser bankernas rekryteringsprocesser ut som de i princip alltid gjort, vilket betyder att de använder sig av traditionella bedömningsmetoder samt kompletterande tester..

This thesis explores some key aspects of early Heidegger?s interpretations of Kant from a phenomenological perspective. In general terms, it analyzes Heidegger?s claim that Kant?s faculties share a common root in the transcendental imagination, as a critical development of motives found in Husserl?s phenomenology.More precisely, the thesis argues that the motive for deriving Kant?s first faculty, intuition, from the synthesis of imagination can be understood as an attempt to account for the receptivity of a finite subject, without yielding to a causal description of sensibility. Phenomenology shares this problem with Kant?s critical philosophy.

Studiens syfte är att studera inkludering för dyslektiker genom kvalitativa intervjuer samt attitydformulär. Studien är avgränsad till att undersöka tre aktörers strävan efter inkludering och ansvarstagande i inkluderingsprocessen ? lärarens, specialpedagogens och rektorns. Genom att studera skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, så som skollag och läroplan, som skolan har undersöker jag utifall lärare, specialpedagoger och rektorer har en strävan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att särskilt stöd skall erhållas i klassrummet och inte särskiljt.