Federationen Jugoslaviens splittring medförde att de fem republikerna: Serbien & Montenegro, Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Slovenien och Makedonien som ingick i federationen blev självständiga stater. Detta medförde att människorna fick en ny identitet. Jag har gjort en studie omfattade tolv intervjuer. Jag ville få reda på om det finns konflikter mellan de tre etniska tillhörigheterna som drabbades hårdast under kriget, vilka var serber, kroater och bosnier. Jag sammankopplade det empiriska materialet som jag har fått fram genom en kvalitativ metod där intervjuer är min utgångspunkt med relevanta teorier.

Syftet med arbetet är att undersöka och synliggöra hur unga män och kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar att deras etniska identitet och kulturella tillhörighet påverkas av att växa upp med inslag av två kulturer och i relation till familjen, vänner och skolan. Med hjälp av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod ger arbetet en bild av invandrareungdomars uppfattningar, erfarenheter och känslor. De unga männen och kvinnor kommer ursprungligen ifrån Turkiet, Bosnien och Hercegovina och Kosovo. Sammanfattningsvis visar resultatet att familjen och vänner har stor betydelse för ungdomarnas identitetsutveckling och känslan för kulturell tillhörighet. Ungdomarna betonar väldigt lite skolans betydelse för deras etniska identitetsutveckling.

Uppsatsen behandlar Bosnien som ett fall av statsbyggande under utländsk intervention. Det är nu 10 år sedan Dayton-avtalet undertecknades, ett avtal som inte bara syftade till att få ett slut på den blodiga konflikten utan även till att bygga upp den nya staten Bosnien-Hercegovina samt dess institutioner. Under det gångna decenniet har vi dock fått bevittna ytterligare två fall inom samma kategori, interventionerna i Afghanistan och Irak. Det kan dock snabbt konstateras att ingen av dessa stater idag kan klassificeras som helt suveräna då internationella aktörers inflytande är ytterst påtagligt på olika sätt. I alla fall i Bosnien verkar den demokratiska utvecklingen ha avstannat och landet står vid ett vägskäl; att närma sig EU med allt vad det innebär av reformer samt demokratisk och ekonomisk utveckling eller bibehålla det nuvarande dödläget vilket kan dra in landet i en destruktiv spiral och återuppväcka konflikten.

Att förstå krigets väsen är ett tidlöst och viktigt problem, inte minst i den tid vi lever. Det är av stor vikt att kunna definiera krig och härigenom skilja det från andra typer av konflikter. Denna problematik kommer på ett tydligt sätt i fokus bland annat när det gäller tillämpligheten av krigets lagar. Carl Von Clausewitz är en teoretiker som i hög grad kommit att prägla vår förståelse av krigets karaktär och väsen och han ges fortfarande ett relativt stort utrymme i bland annat militära utbildningssammanhang. Det finns dock problem kopplade till Clausewitz, bland annat är hans teorier intimt förknippade med begreppet staten.

Syftet med uppsatsen är att utröna huruvida Förenta Nationerna (FN) och säkerhetsrådet utifrån idag rådande förhållanden kan förhindra folkmord. Uppsatsens teoretiska ramverk baseras främst på Mary Kaldors teorier om ?nya krig? och på Helen Feins teori om hur ett folkmord kan förhindras. Det Kaldor baserar sin teori på är en förändring av krigsföringen, en förändring som till stora delar sammanfaller med globaliseringens utveckling de senaste 20 åren. Feins teori säger att det finns två vägar för att förhindra ett folkmord, den primära och sekundära preventionen, vilka båda redogörs för i uppsatsen.

Att många barn världen över mist rätten till sitt biologiska hushåll och att flera befarar att hamna i samma situation är ingen nyhet. I Bosnien- Hercegovina råder en kaotisk efterkrigstid som satt sina spår på familjebanden. Detta i form av att gemenskapen familjemedlemmar emellan blir allt svagare eller löses upp. För två år sedan byggdes ett Familjecenter för stigmatiserade familjer vars mål är att stärka familjeband och ge hushållets medlemmar ny hopp. Jag blev väldigt nyfiken på detta Center speciellt eftersom det var så annorlunda från andra Sociala Välfärdscenter i staden.

This essay has the ambition to examine and compare Croatia?s and Bosnia and Herzegovina?s development towards a consolidated democracy. By applying Linz & Stepen?s theory on how to consolidate a democracy and put focus on political society, behavioral patterns, attitude and constitutional structure the purpose is to find similarities and differences between Bosnia and Croatia within this field.The focus of this study is to compare two similar countries that have developed in very different ways. By applying the theory and a comparative method the purpose is to examine why two so similar countries with so much in common have developed in so different ways?In order to better answer the question there are two part questions and these are:What difficulties, concerning consolidation of democracy, have Croatia and Bosnia faced since the democratic transition in the beginning of the 1990s?What similarities and differences in the area of democratic consolidation (with focus on political society, behavioral patterns, attitude and constitutional structure) are there between the two countries?As the analysis shows, the main reason why these two countries differ so much is that Bosnia is a divided country with different nationalities and each nationality only wants to realize its own interest and does not care about what is best for the country as an entity.

After the fall of communism in Yugoslavia the ethnic resentment grew stronger and escalated in to interethnic civil conflict in 1992. After international intervention the General Framework Agreement for Peace (GFAP) installed peace in 1995. The treaty's aim was not only to establish peace but also to institute democracy in Bosnia. The OSCE were given the task to implement democracy within political institutions and civil society. This in a country with a lack of democratic experience and where great problems with ethnic antagonism still exists.By using democratization and transition theory this single case-study examines how democracy is implemented in Bosnia by the OSCE and clarifies difficulties that this democratization process is facing.

SIDA?s relief work in Bosnia aims at making the country ready for a membership in the EU where the main focus lies in the creation of a sustainable state as well as liberalizing the market to create an increased economic cooperation between Bosnia and the rest of Europe. These ambitions are closely related to the neo-liberal theory of state building which aims at creating democratic societies in line with the western democracy model, with a liberal economy constituting its base. Despite generous financial aid, the democratic and economic development in Bosnia is moving very slowly and the ethnical tensions seem to grow despite international involvement in the country. The purpose of this study is to evaluate SIDA?s present relief work in Bosnia out of a peace perspective.

This paper intends to provide a better understanding of how to rebuild a crisis affected area and how to plan for the inhabitants of a wounded city. It will also examine the landscape architect's tasks in this work to provide a planning perspective. The discussion of reconstruction is significant because the insight and knowledge in the subject is needed in order to help nations after a disaster. Bosnia-Herzegovina's capital Sarajevo is a city recovering from a civil war where the city's situation was complicated by an ethnic conflict that has been segregating it. The restoration of the city's structure can free people from their tragedy and make them live again.

stater bildats på internationellt initiativ vilket verkade fungera under 40 år för Jugoslavien men de etniska motsättningarna i landet utnyttjades av nationalistiska partier efter kommunismens fall vilket trappade upp de etniska konflikterna och resulterade i ett inbördeskrig som varade i fyra år. 1994 hölls det ett fredssamtal i Dayton vilket resulterade i ett fredsavtal, The General Framework Agreement for Peace (GFAP). I GFAP gavs OSSE, som är den största regionala säkerhetsorganisationen i världen med 55 medlemsstater från Europa, Centralasien och Nordamerika, uppdraget att säkra freden och demokratisera landet. Detta innebar en demokratisering uppifrån med en begränsad möjlighet till inflytande vad det gäller den bosniska befolkningen. Detta reser frågan om denna sortens demokratiexports möjlighet till framgång? Den internationella interventionen och fredsavtalet som följde syftade inte bara till att få slut på kriget i regionen utan också till att skapa helt nya institutioner för interagerande i alla delar av statsapparaten och det civila samhället.

Syftet med vårt arbete är att undersöka föräldrars erfarenheter kring sin egen påverkan vid sina ungdomars gymnasieval och om det finns skillnader mellan olika kulturella bakgrunder gällande föräldrapåverkan. Vi vill även undersöka om det finns andra bakomliggande påverkansfaktorer vid gymnasievalet. I vår undersökning har vi använt oss av den kvalitativa metoden bestående av semistrukturerad intervjuguide. Vi ansåg att denna metod var mest lämplig för vår undersökning då vi var intresserade av informanternas egna erfarenheter och vi ville få en djupare förståelse och kunskap inom det valda området. Urvalet bestod av sju föräldrar, tre med svensk bakgrund och fyra med annan kulturell bakgrund.

Syftet med denna magisteruppsats är att belysa hur bosnienserbiska public servicejournalister upplever den journalistiska yrkesrollen, den redaktionella vardagen och den samhälleliga kontexten som de befinner sig i. Journalister på Radijo Televizija Republike Srpske, RTRS, har stått i centrum för undersökningen som är av kvalitativt slag. Två datainsamlingsmetoder användes ? samtalsintervjuundersökning och frågeundersökning. Båda genomfördes på redaktionen i Banja Luka.