VÀrdeflödesanalys Àr ett ofta anvÀnt verktyg inom förbÀttringskonceptet Lean och syftar till att eliminera slöserier i processer och erhÄlla en högre resurseffektivitet. VÀrdeflödesanalys har sitt ursprung i produktionssektorn men har utvecklats till att anvÀndas ocksÄ inom tjÀnstesektorn Àven om det fortfarande inte tillÀmpas i lika stor utstrÀckning dÀr. Reklamationsprocessen Àr just en sÄdan tjÀnsteprocess som detta examensarbete syftar till att undersöka.MÄlsÀttningen Àr att framlÀgga resultat som bidrar till att ABB Control Products kan lÀmna svar till kund inom 10 arbetsdagar frÄn mottagande av returnerad produkt. För detta ÀndamÄl kartlÀggs ett antal avslutade reklamationsÀrenden bestÄende av produktfamiljerna kontaktorer, mjukstartare och tryckknappar. Dessutom följs ett mjukstartarfall i realtid genom reklamationsprocessen för att direkt kunna observera hur arbetet gÄr till.Det kan konstateras att den frÀmsta anledningen till att ledtiden för reklamationsÀrenden idag Àr för lÄng Àr att det samlas stora lager vid varje processteg.

Sammanfattning/abstrakt Dunér, Pia (2014) ?Design for all? ? ett perspektiv pÄ inkluderingsbegreppet (?Design for all? - A perspective on the concept of inclusion) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde Begreppet ?Design for all? kommer frÄn forskningsfÀltet ?disability studies? och bygger pÄ en förÀndring i synsÀttet hos de som arbetar med personer i behov av sÀrskilt stöd, för att dessa personer ska ses som subjekt med rÀttigheter och möjlighet till delaktighet, och inte som objekt. Teorin fokuserar inte bara pÄ individer med funktionshinder utan involverar alla individer som Àr i svÄrigheter utifrÄn exempelvis etnicitet, social klass och kön. Jag inspirerades till att anvÀnda begreppet i min studie vid en förelÀsning av Claes Nilholm dÀr han nÀmnde det som en vidareutveckling av inkluderingsbegreppet. Jag anser att begreppet ?Design for all? Àr intressant utifrÄn att det delvis bryter mot de gamla termerna integrering och inkludering.

Syftet med denna uppsats har varit att lÀnka en historisk förstÄelse av begreppet grönstruktur och dess syfte till en analys av dagens strategier för utvecklingen av planerad grönstruktur i urbana omrÄden. Avsikten Àr att försöka förstÄ och vÀva samman vetenskapliga, professionella och policyperspektiv pÄ grönstrukturer. För att sedan kunna utföra en fallstudie pÄ tvÄ kommuner för att granska deras perspektiv pÄ grönstrukturer samt ta reda pÄ kommunernas nya framtidsstrategier. Metoden har gÄtt ut pÄ en inledande litteraturstudie dÀr den historiska gröna stadsplaneringen granskats samt dess intrÀde i svensk stadsplanering. DÀrpÄ har dagens lagar och politiska direktiv frÄn en internationell nivÄ till den kommunala studerats och beskrivits bland annat behandlas European Spatial Development Perspective (ESDP, den europeiska landskapskonventionen, Agenda 21, Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Boverket, LÀnsstyrelsen, regionen samt kommunen. För att bÀttre förstÄ grönstrukturens roll i vÄra svenska stÀder beskrivs de funktioner som grönstrukturen stÄr för. De avser; Kulturella funktioner; med kulturlandskap, kulturhistoriska element i stÀderna sÄ som parker, trÀdgÄrdar, kyrkogÄrdar samt övriga gröna omrÄden.

Introduktionen av den svenska bolagsstyrningskoden leder till möjligheten att revisorerna pÄverkas pÄ olika sÀtt. SjÀlva revisionsarbetet förefaller inte vara utsatt för större förÀndringar, dÄ granskningen av bolagens dokumentation kring bolagsstyrningskoden inte mÀrkbart skiljer sig frÄn den granskning som utförs vid förvaltningsrevisionen. IstÀllet bör frÄgorna kring revisorernas ansvarighet, oberoende och professionalitet studeras nÀrmare. Dessa faktorer Àr betydelsefulla för den tillförlitlighet som intressenter har för den information som bolagen publicerar och införandet av bolagsstyrningskoden skall inte kunna pÄverka dessa faktorer negativt. Ansvarigheten ser vi som det begrepp som primÀrt skall genomsyra revisorns samt styrelsens och bolagsledningens arbete, för att sÀkerstÀlla att den information som bolagen publicerar Àr korrekt och tillförlitlig.

Genom studien har jag kommit fram till att det nĂ€ra samarbete som klient och personligt ombud har, gör att informanterna upplever sin situation med personligt ombud bra. Det innebĂ€r att informanterna upplever sin vardag bĂ€ttre, sedan de fick tillgĂ„ng till personligt ombud. Informanterna har genom personligt ombud fĂ„tt ökad kontroll över sitt liv, eftersom de upplever att de har bĂ€ttre förutsĂ€ttningar vid myndighetskontakter nĂ€r deras personliga ombud hjĂ€lper dem med detta. Det positiva bemötandet frĂ„n de personliga ombuden Ă€r A och O, klienterna kĂ€nner sig bĂ„de sedda och förstĂ„dda. Även dĂ„ mina informanter och de personliga ombuden har olika Ă„sikter, kan de resonera.