Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken bild av skolgården som förmedlas till verksamma lärare och på vilket sätt skolgården beskrivs som en bra plats för barn. Studien baserar sig på en analys av artiklar om skolgården från Lärarnas tidning och tidningen Fritidspedagogen åren 1993-2012.Resultatet visar att skolgården i tidningarna beskrivs som en plats med många möjligheter och att hängivna eldsjälar driver olika slags skolgårdsprojekt runtom i landet. Den renodlat positiva bild av skolgården som målas upp i texterna kan tolkas som en slags motbild mot en mer allmän problematiserande bild av skolgården.De kvalitéer som tillskrivs skolgårdsrummet är bland annat att barnen får möjlighet att själva vara med och forma sin plats, att de kan hitta en egen plats utan vuxnas regler och att de får möjlighet att möta världen med hela sin kropp. Kvalitéerna går också att förstå som en definition av vad inomhusrummet inte möjliggör.Talet om skolgårdens lärande tyder på att skolgårdes lek inte inkluderas i lärandebegreppet, trots att både den gällande läroplanen och aktuell forskning tyder på att lek och lärande är oskiljaktiga i barnets värld..

Uppsatsen handlar om fantasylitteraturens plats i svenskundervisningen och nyttan med fantasyromaner. Min undersökning utgår ifrån en enkätundersökning med 56 deltagande elever och intervjuer, tre enskilda och tre via mail. Syftet med undersökningen är att få reda på om fantasylitteraturen har sin plats i svenskundervisningen enligt eleverna och om de ser någon nytta med att läsa fantasyromaner. Enkätundersökningen visade att majoriteten var negativ till att plocka in fantasy i undervisningen. Intervjuerna visade att de ungdomar som läser fantasyromaner ser fantasylitteraturen som en självklar del av svenskundervisningen och litteraturen ställde sig i de flesta fall positiv till fantasygenren..

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse den sociala miljön på olika platser i skolan har för elevers erfarenheter av dessa. Den sociala miljön är en miljö som i denna uppsats består av den fysiska miljön på en plats, människors interaktion med denna fysiska miljö, men också människors interaktion med varandra. I undersökningen har vi vänt oss till högstadieelever i årskurs sju och nio på en F-9 (från förskola till årskurs nio) skola i en mellanstor kommun i södra Sverige.I detta examensarbete har vi valt att använda en visuell metod, kallad fotoelicitering där eleverna fått fotografera med hjälp av sina mobilkameror platser i skolan de har positiva eller negativa erfarenheter av. Dessa foton har sedan utgjort grunden för ett samtal med eleverna, enskilt.Resultatet av denna studie visar att eleverna anser att den sociala miljön på en plats har betydelse för deras positiva eller negativa erfarenheter av denna plats. Resultatet pekar på att erfarenheterna av en plats beror på situation och vilka människor som vistas på platsen samtidigt.

Socialstyrelsen beskriver att kunskapsbaserad hälso- och sjukvård innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Forskning visar dock att 11?52 % av de ambulansuppdrag som utförs saknar behov av traditionell ambulanssjukvård. Därför är det en utmaning att tidigt i vårdkedjan bedöma patienters behov av vård, för att möjliggöra att patienter omhändertas på optimal vårdenhet. Syftet med denna studie är att kartlägga patienter som erhållit bedömningskategorin vård-på-plats samt beskriva vad som är kännetecknande för vårdbehovet och ambulanssjuksköterskans bedömning då patienter vårdats på plats.

Hur lär man känna en plats? I mitt examensarbete har jag undersökt hur man genom en konstnärlig process kan närma sig en plats. Hur man kan studera sin egen närmiljö för att upptäcka något nytt i sin vardag. Hur man kan ta plats, ockupera och interagera med hus, inredning, människor och material. Flera platser har legat under observation, där HDK - Högskolan för Design och Konsthantverk har varit en av dem.

Detta projekt innefattar en förskola med en tvist. Tanken är att byggnaden ska ge mervärde till staden & dess invånare, inte bara som en privat verksamhet som står för sig. Genom att korsa en privat med en offentlig användning d.v.s. en förskola med + aktiviteter, så som café, ateljé & bibliotek, har denna byggnad tagit form. Till & börja med tar en förskola plats utanför hemmet & innefattar både barnomsorg & utbildning. En sådan verksamhet ska hushållas i en trygg & kreativ miljö där lek & behov får ta sin plats; många dagis är som öar, avskurna från allmänheten av en grind & gård, med en tegel- eller träkåk i mitten: i & med de stora barnkullarna på senare tid hushålls verksamheten i temporära baracker eller bottenvåningar i innerstan. Intentionen i detta projekt har varit att undersöka vad en trygg & spännande miljö kan vara för barn att vistas i.

Många konstmuseum vänder världen ryggen, och deltar inte i stadslivet. Så är inte fallet med nya Uppsala Konstmuseum, som både tar plats i staden, och låter staden ta plats i museet.Uppsala är rikt på symboler - sen gammalt finns det domkyrkan, slottet och universitetet, men är det verkligen vad dagens Uppsalabor identifierar sig med? Svaret ligger i Fyrisån, som dominerar stadsrummet, och Uppsalas sinne. Omhuldad men samtidigt värdebefriad förenar den det kyrkliga, det borgerliga och det studentikosa Uppsala. Årummet delar staden, men ger en unik stadskaraktär i utbyte.Museet spelar på denna karaktär, men lämnar också plats för de andra monumenten, och ger utrymme för egen tolkning av vad Uppsalas själ består av, och hur ett museum kan bidra till denna.På platsen fanns tidigare endast parkering.

Idag pågår på många ställen i landet en bortbyggnad av grönområden i städer och tätorter, samtidigt som behovet av gröna urbana miljöer växer. Dock finns det fredade ytor i våra städer ? kyrkogårdarna och begravningsplatserna. Målet med det här arbetet är att, med avstamp i historien, ta reda på vilken roll dessa fredade ytor skulle kunna ta i våra framtida samhällen. Begravningsplatsen är en viktig plats för de levande lika mycket som för de döda. Det är en plats alla ska kunna komma till för att sörja och minnas, och både platsen och besökaren ska behandlas med respekt. Det här arbetet handlar om begravningsplatsens historia i Sverige och Norden, hur den sett ut, hur den utvecklats och hur den använts.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Där hav möter land kan det ske spännande saker. Eller rättare sagt, där hav möter land borde det ske spännande saker. Med den inställningen gick jag in i ett projekt som syftar till att lyfta fram ett sådant vattennära område och utsätta det för undersökning och komma med förslag på förändring. Tanken är att synliggöra gestaltningsprocessen med allt vad det innebär: sökandet efter form, funktion och mening. Platsen för arbetet är en del av Visby hamn och det är idag en plats utan riktig identitet.

Landskapsarkitektur är starkt kopplat till fysisk hälsa. Idag finns ett ökande intresse att forska kring fysisk hälsa och miljön omkring oss men lite forskning finns ännu inom området. Det fysiska och psykiska är viktigt för hälsa och inom dansen återfinns positiva effekter rörande båda. Idag håller dansare främst till inomhus, bort ifrån folks vardag. Huvudsyftet med mitt examensarbete var därför att ta fram kriterier för hur en plats för dans- en dansanläggning - fysiskt bör se ut och var en sådan bör placeras. Kriterierna kan sedan användas i vidare studier. Med hjälp av en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer formulerades kriterierna och med hjälp av kriterierna togs slutligen ett konceptuellt gestaltningsförslag fram. Huvudfrågeställningen jag använde mig av var: Vad krävs av en plats för att den ska fungera för dansträning utomhus? Och för att svara på det behövde jag även veta om dansare vill och kan dansa utomhus vilket således var min andra frågeställning. För att en plats ska kunna lämpa sig för fysisk aktivitet fordras att den möter aktivitetens specifika krav.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Informationskoncept om kommunikation och tjänster för Stockholm Stadsom skall kunna tas i bruk år 2010, året då Stockholm har som mål att varavärldens tillgängligaste stad. Konceptet består av "huvudstationer" vid vilkaman kan genom att peka på en dataskärm får information om hur man tarsig från en plats till en annan. Stationerna är placerade på frekvent besöktaplatser i staden, så som tunnelbanestationer, torg, gallerior, parker mm. Påplatser där det inte rör sig folk i samma utsträckning finns det #mellanstationer#med karta och info om närliggande kommunikationer. För att hittatill respektive #huvudstation# finns även markeringar i marken i form av enpil av metall och glas ur vilken det strålar ljus.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

I denna kandidatuppsats ligger fokusen på kommunen Gnesta, i Södermanlands län. Syftet är att undersöka de framtidsplaner som finns hos ungdomarna i Gnesta kommun, utifrån förutsättningarna som ges. För att analysera ungdomarnas framtidsplaner används begreppen plats (kommunen), genus, samhällsklasser och lokala identiteter. Uppsatsen är till stor del baserad på fokusgrupper som genomfördes med fjorton elever i årskurs nio, hur deras framtidsval såg ut och varför. Till hjälp har jag även tagit del av en redan genomförd enkätstudie..