Bakgrund- Ateroskleros är idag den främsta orsaken till kardiovaskulär sjukdom och orsakar mycket lidande för individen och stora kostnader för samhället. Cytokinet adiponektin utsöndras av fettcellerna och har en bred anti-aterogen effekt. I den aterosklerotiska sjukdomsutvecklingen är lipidackumulation och prolifiering av makrofager till skumceller av avgörande betydelse. Syftet med detta litteraturarbete är att undersöka adiponektin inverkan på lipidackumulation och makrofagprolifiering samt se genom vilka verkningsmekanismer detta kan vara möjligt.Metod och resultat- Artiklarna till denna studie har hämtats från artikeldatabasen PubMed. Resultaten visar att adiponektin framgångsrikt hämmar lipidackumulation via adiponektinreceptorerna AdipoR1 och AdipoR2.

The Clinical Pathology Laboratory at SLU in Uppsala has analysed several blood samples from Dachshunds with severe anemia. As there are no previous studies on this topic, a study was performed to evaluate if Dachshunds are more prone to severe anemia compared with other breeds. In addition, a retrospective case study on Dachshunds with severe anemia was done to search for common risk factors or diseases. Hemoglobin values in samples from 1272 Dachshunds and 2269 German Shepherds analyzed from September 1994 to October 2007 were used to compare the frequency of severe anemia in Dachshund and German shepherd. The samples were identified by laboratory information system.

The worldwide industrial demand of energy, often in form of fossil fuel, is continuously growing and at the same time these resources are coming to an end (Hamamre, 2013). The interest and focus in renewable sources are then more important than ever and plants are suggested to be a good alternative for production of raw material for industrial purposes (Nilsson et al., 1998). But the world is also facing an increasing world population which also increase the nutritional needs, plants therefore need to be suitable for both industrial and nutritional purposes. To achieve this, common plants need to be improved but it also need new potential crops to be developed and introduced (Carlsson et al., 2009). Modern technology like gene engineering is an important tool to achieve these challenges (Carlsson et al., 2011). This work focused on analyzes and evaluation of different transgenic lines of field pepperweed (Lepidium campestre L.).

Syftet med litteraturstudien är att undersöka om prestationshöjande fodertillskott till häst har den angivna effekten samt belysa vilken funktion i kroppen på hästen de kan tänkas påverka. Studien är främst begränsad till ämnena bipollen, kreatin, L-karnitin, solhatt (Echinacea spp.) och fjärilsranka (Schizandra chinensis). Dessa ämnen är några av dem som finns med på Svensk trav- och galoppsports karenstidslista. Studien belyser dessutom andra ämnen som finns i fodertillskott, som järn, tiamin, koppar, riboflavin, niacin samt L-glutamin. För de flesta ämnena var resultaten från de försök som gjorts tveksamma.

Erytrocyten, den röda blodkroppen, innehåller proteinet Hemoglobin (Hb) vars främsta uppgift är att transportera syre till kroppens alla vävnader. Tillgången till tappat blod från blodgivare är mycket viktig inom sjukvården. Det är viktigt att blodpåsen tappas, hanteras och lagras på rätt sätt för att undvika onödig hemolys av erytrocyter. För att se till att hemolysgraden håller sig under det rekommenderade gränsvärdet på <0,8 % utförs regelbundna kvalitetskontroller på erytrocytkoncentrat (e-konc) vid förvaringstidens utgång som är 42 dagar. Syftet med studien var att undersöka hur hemolysgraden (%) i erytrocytkoncentrat stiger under förvaringstiden, samt att se om upprepad mekanisk hantering vid tillverkning av dessa påverkar hemolysgraden.

Till grund för denna uppsats ligger datamaterial från LSH-studien -Livsvillkor, Stress och Hälsa, som har genomförts av forskare vid Hälsouniversitetet vid Linköpings universitet. Med studien undersöker forskarna hur människors livsvillkor kan ge upphov till stress och hur stress i sin tur kan påverka hälsan. Datamaterialet är insamlat år 2003, det omfattar tio vårdcentraler runt om i Östergötland och består av drygt 1000 individer i åldern 45-69 år jämnt fördelade över ålder och kön mellan vårdcentralerna.Syftet med denna uppsats är att identifiera och försöka justera variationer i resultaten mellan de tio medverkande vårdcentralerna i LSH-studien. Den statistiska analysen är genomförd i tre steg. I steg ett har ett stort antal variabler valts ut från ursprungsmaterialet.

Luftvägsproblem är vanligt hos häst. Enklare diagnostik för att diagnosticera subkliniska sjukdomar hos högpresterande hästar är eftertraktat. Att använda sig av biomarkörer inom veterinärmedicin är ett effektivt sätt för att få underlag för att ställa diagnos, ge prognos samt att följa olika sjukdomars utveckling. På marknaden finns idag ett instrument för att mäta Haptoglobinvärdet i blodet hos häst. Denna litteraturstudie uppmärksammar vilken information som finns angående Haptoglobin (Hp) idag samt möjligheten att använda denna som biomarkör för lunglidande hos häst. Haptoglobin är ett positivt akutfasprotein.

Ledinflammation är ett vanligt problem inom smågrisproduktionen, där cirka 10 % av alla födda smågrisar drabbas av ledinflammation under sin livstid. Ledinflammation orsakar både smärta hos grisen och ekonomiska förluster för lantbrukaren, genom nedsatt tillväxt och ökad arbetstid för behandlingar samt kostnader för medicin. En tidig och stor järninjektion har ansetts vara en bidragande orsak till ledinflammation bland vissa forskare. Överflödet av järn ger en gynnsam uppförökningsmiljö för bakterier. Järnet har flera funktioner i kroppen, bland annat i uppbyggnaden av blodet. Blodets röda färg kommer från Hemoglobin som har till uppgift att transportera syre och koldioxid mellan lungorna och övriga vävnader.

Ledinflammation är ett vanligt problem inom smågrisproduktionen, där cirka 10 % av alla födda smågrisar drabbas av ledinflammation under sin livstid. Ledinflammation orsakar både smärta hos grisen och ekonomiska förluster för lantbrukaren, genom nedsatt tillväxt och ökad arbetstid för behandlingar samt kostnader för medicin. En tidig och stor järninjektion har ansetts vara en bidragande orsak till ledinflammation bland vissa forskare. Överflödet av järn ger en gynnsam uppförökningsmiljö för bakterier. Järnet har flera funktioner i kroppen, bland annat i uppbyggnaden av blodet. Blodets röda färg kommer från Hemoglobin som har till uppgift att transportera syre och koldioxid mellan lungorna och övriga vävnader.