Syftet med studien var att utifrån personalens beskrivning presentera hur utemiljön stimulerar personer med demenssjukdom och hur den används i vardagen. Studien är både erfarenhetsbaserad genom intervjuer med personal och forskningsbaserad genom litteratur. Bakgrundskapitlet beskriver bland annat om utemiljöns utformning och vilken betydelse utemiljön har för personer med demenssjukdom. I metoden beskrivs om vilket tillvägagångssätt som har används för att få svar på studiens syfte och frågeställningar. I analysdelen beskrivs personalens erfarenheter och synpunkter av utemiljön och betydelsen av sinnesstimulering hos personer med demenssjukdom.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur måltidsmiljön på särskilt boende inverkar på de äldres födointag och att beskriva de i studien ingående artiklarnas kvalité. Metod: En deskriptiv litteraturstudie genomfördes. Kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. Tolv artiklar inkluderades i studien efter kvalitetsgranskning. Huvudresultat: Det finns många faktorer som kan påverka ätandet hos äldre människor.

Afasi innebär en störning i språkfunktionen och är vanligt förekommande efter sjukdomen stroke. Vårdpersonal som saknar tillräcklig kunskap om hur kommunikation/interaktion kan genomföras med personer med språksvårigheter kan känna osäkerhet. Denna osäkerhet kan resultera i att dessa vårdare undviker personer med språksvårigheter eller avstår från att inleda samtal, vilket i sin tur leder till bristande vårdrelation. Studiens syfte var att belysa faktorer som främjar en god vårdrelation och kommunikation mellan vårdpersonal och personer med afasi efter stroke. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar, vilka analyserades enligt en manifest innehållsanalys.

Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar valet av fritidsaktiviteter hos personer som haft stroke och på vilket sätt fritidsaktiviteterna har förändrats. För att uppnå syftet valdes kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick från en egengjord intervjuguide. Resultatet visade att utmaningen, gemenskapen, fysisk träning, självständighet, balans i vardagen, livssynen och rehabiliteringsteamet var faktorer som påverkade deltagarnas utförande av fritidsaktiviteter. Att anpassa fritidsaktiviteten eller att få personligt stöd var vanligare än att anpassa den fysiska miljön..

MS, multipel skleros, är en neurologisk sjukdom som kan leda till kommunikationsrelaterade problem. Personer med MS kan därför tänkas vara i behov av olika former av kommunikationshjälpmedel. Samtalsmatta är ett visuellt och bildbaserat kommunikationshjälpmedel som avser att underlätta för personer att visa åsikter och göra val. Syftet med denna studie är att utreda samtalsmattans effekt på kommunikation med personer med MS. Frågeställningarna rör huruvida samtalseffektiviteten påverkas av samtalsmattan, vilka för- och nackdelar samtalsmattan kan ha jämfört med verbal kommunikation och hur deltagarna uppfattar användandet av samtalsmattan. För att utreda detta har en kvalitativ metod använts.

Bakgrund: Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar någon gång beteendemässiga eller psykiatriska symtom. Medicinsk behandling av symtomen kan ge allvarliga biverkningar varvid icke farmakologisk behandling bör användas som första alternativ. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur personer med demenssjukdom påverkas av musik under omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta studier av vetenskaplig karaktär. Resultat: Musik under omvårdnadsarbetet påverkade de demenssjuka genom att deras förmåga till förståelse ökade, vilket förbättrade kommunikationen mellan vårdare och demenssjuka. Deras uppmärksamhet och fysiska kapacitet förbättrades, vilket bidrog till att de klarade av att utföra fler aktiviteter själva. Agiterade beteenden reducerades och fler positiva beteenden kunde ses.

 Bakgrund: I Sverige finns det cirka 160 000 personer som är drabbade av någon form av demenssjukdom och av dessa lider ca 60 % av Alzheimers sjukdom. Cirka en halv miljon svenskar beräknas vara anhöriga till någon som drabbats av Alzheimers sjukdom. Alzheimers kallas ibland för de anhörigas sjukdom, eftersom livssituationen förändras både för den drabbade och för de anhöriga. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie.

Jag har i den här uppsatsen undersökt vilka svårigheter personer med albanska som modersmål möter när de ska lära sig svenska som andraspråk. Anledningen till att jag valt detta ämne för min uppsats är att albanska är ett indoeuropeiskt språk som utgör en egen gren i det indoeuropeiska språkträdet och svenska är ett nordgermanskt språk. Därför är en jämförelse mellan svenska och albanska intressant. Utgångspunkten för min uppsats är att det måste innebära en särskild utmaning för personer med albanska som modersmål att lära sig ett andraspråk som svenska. Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka vilka problem som personer med albanska som förstaspråk möter när de lär sig svenska.

Familjebildning är för många personer en central del av livet. Att bli adoptivföräldrar innebär en annorlunda process jämfört med det biologiska föräldraskapet. För att bli adoptivföräldrar måste man genomgå en utredning. Utredningen benämns som medgivandeutredning och innebär att socialsekreterare granskar om personer är lämpliga som föräldrar. Syftet med vårt examensarbete är att förstå hur adoptivföräldrar upplever en medgivandeutredning och hur de upplever att bli utredda av socialsekreterare.

SammanfattningBakgrund: HIV (Human Immunodeficiency Virus) är en kronisk sjukdom som har haft en epidemisk spridning och kan upplevas som både psykiskt och fysiskt påfrestande att leva med. De HIV-diagnostiserade personerna upplever att de ofta blir utsatta för stigmatisering och diskriminering i samhället. Problemformulering: Ökningen av HIV har lett till en tätare kontakt mellan HIV-diagnostiserade personer och vårdpersonal. Vårdpersonalens attityd gentemot HIV styr deras bemötande mot de HIV-diagnostiserade personerna. Syfte: Beskriva hur HIV-diagnostiserade personer upplever bemötandet från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården.

Empirisk forskning samt litteratur visar att musiken påverkar oss på många plan samt har en inverkan på livskvaliteten. Uppsatsen syftade till att presentera detta samt belysa genom en undersökning av hur personer med och utan diagnosen Asperger syndrom/autistisk personlighetsstörning upplevde musikens inverkan på deras liv och livskvalitet. Inledningen bygger på en grund av undersökningar och litteratur om musiken, livskvalitet samt en förklaring till diagnoserna. Fyra personer utan diagnos och fyra personer med diagnos djupintervjuades. Resultatet visar att samtliga tycker musiken har en stor inverkan på deras livskvalitet och välmående helt i linje med mycket av den tidigare forskningen.

Syfte: Att utifrån litteratur beskriva hur äldre personer upplevde sin munhälsa, samt att granska kvaliteten i de inkluderade studierna gällande den metodologiska aspekten datainsamlingsmetod.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 16 artiklar sökta i databaserna PubMed,Cinahl samt via manuell sökning. Litteraturstudiens resultat redovisades i en huvudkategori och fem underkategorier. Artiklarna kvalitetsgranskades avseende datainsamlingsmetod. Flertalet artiklar var av kvantitativ karaktär.Huvudresultat: Munhälsan och utseendet på tänderna var viktig för äldres livskvalitet. Gamla människor med smärtproblem upplevde låg munhälsorelaterad livskvalitet.

 SammanfattningIntroduktion:Sveriges befolkning blir allt äldre och därigenom ökar antalet demensdrabbade personer. Aggressivt beteende hos demenssjuka är vanligt och kan innebära ett lidande för dem. Vårdgivares förhållningssätt påverkar utfallet av omvårdnadshandlingar. Syftet: Syftet med studien var att belysa vårdgivarens förhållningssätt i omvårdnaden av demenssjuka personer med aggressivt beteende. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar utgivna mellan 2001-2011.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är idag en av världens största folksjukdomar och i Sverige har cirka en halv miljon människor diagnosen. KOL är en inflammatorisk process i lungor och luftvägar som kan resultera i dyspné vid ansträngningar, slemhosta och depression. Behandlingen kan vara både medicinskt och icke-medicinskt, som till exempel andningsövningar och andningstekniker. Livskvalitet, en subjektiv känsla av välbefinnande, försämras vid KOL. Personer med KOL får utbildning om hälsa och träning för att kunna klara sin egenvård. Syfte: Var att beskriva effekten av andningsövningar och andningsteknikers inverkan på livskvalitet hos personer med KOL. Metod: Metoden som användes vad en litteraturstudie med systematisk sökning. Resultat: Elva artiklar användes till studien, varav sju hade studerat andningstekniker och sju hade studerat andningsövningar.

Benämningsförmågan av verb och substantiv kan påverkas på skilda sätt vid neurologisk skada eller sjukdom och idag finns inget normerat verbbenämningstest på svenska. Syftet med föreliggande studie var att översätta och ta fram normvärden för friska vuxna personer på Action Naming Test (ANT), samt att undersöka huruvida ålder, kön, utbildnings- och kognitionsnivå påverkar resultaten.Målorden i ANT översattes från engelska till svenska genom omvänd översättning och 120 personer i åldrarna 20-83 år testades med detta. För möjlighet att undersöka inverkande faktorer på resultaten samlades information om utbildningsnivå in och deltagarna testades även med Irregularly Spelled Words (ISW) och Wechsler Intelligence Scale for Children-III (WISC-III) Blockmönster.Resultaten visade att ålder, utbildning och kognition hade en inverkan på hur friska vuxna personer presterade på ANT. Yngre deltagare presterade signifikant bättre, liksom deltagare med hög utbildnings- och kognitionsnivå. Hänsyn bör tas till att anpassningar till svenska språket inte är fullständigt utförda, men då resultaten har ett stort underlag kan de ändå användas som normvärden vid testning av verbbenämningsförmåga hos personer med neurologisk skada eller sjukdom..