Personer med allvarlig psykisk sjukdom löper en hög risk att drabbas av övervikt och fetma. Fetma skapar förutom allvarliga somatiska komplikationer också funktionsstörningar och bidrar till en sämre livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva hur personer med psykossjukdom som behandlas med antipsykotiska läkemedel upplever deltagande i livsstilsförändringsprogram. Det är en intervjustudie och analysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys som gav tre kategorier: Svårigheter att påverka sin situation: Gruppdeltagandet ökade motivationen för livsstilsförändringar: Svårigheter att bibehålla förändringar efter avslutat program. Resultatet visade att det fanns ett stort behov av kunskap, stöd och uppföljning för attfrämja livsstilsförändringar och gruppdeltagandet var en stor motivationsfaktor.

Bakgrund: Rökning är en utav de främsta förebyggbara orsakerna till hjärt- och kärlsjukdomar. Ett rökstopp innebär många fördelar för hälsan. Genom att lyfta fram och sprida den forskning som finns samt belysa vad vårdpersonal kan göra för att hjälpa personer med hjärt- och kärlsjukdomar till ett rökstopp kan det onödiga lidande hos denna patientgrupp minskas. Syfte: Syftet är att beskriva metoder för att främja rökavvänjning för personer med hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna PubMed/Medline, Cinahl och PsycINFO.

Det finns begränsat med forskning kring hjälpbehovet hos personer med schizofreni. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka detta hjälpbehov på ett förutsättningslöst sätt. Sju personer intervjuades och data analyserades med Grundad Teori. Resultatet visade att det som upplevdes som viktigt var att erhålla hjälp till ett vanligt liv. Följande efterfrågades: Information om sjukdomen och om olika stödinsatser till patienter och anhöriga.

Stående har i tidigare studier visat sig vara positivt för dem med funktionsnedsättningar gällande fysiska effekter. Däremot finns få studier om upplevelsen av att stå. Syftet med denna studie var att undersöka hur frekvent användningen av ståhjälpmedel var hos dem som fått ett ståhjälpmedel förskrivet samt att ta reda på vilka upplevelser personerna hade av att komma upp i stående. Deltagarna i studien var de personer som enligt hjälpmedelsregistet Sesam fått ett ståhjälpmedel förskrivet och som efter förfrågan från förskrivaren valde att delta. Enkäten skickades till 101 personer.

Stående har i tidigare studier visat sig vara positivt för dem med funktionsnedsättningar gällande fysiska effekter. Däremot finns få studier om upplevelsen av att stå. Syftet med denna studie var att undersöka hur frekvent användningen av ståhjälpmedel var hos dem som fått ett ståhjälpmedel förskrivet samt att ta reda på vilka upplevelser personerna hade av att komma upp i stående. Deltagarna i studien var de personer som enligt hjälpmedelsregistet Sesam fått ett ståhjälpmedel förskrivet och som efter förfrågan från förskrivaren valde att delta. Enkäten skickades till 101 personer.

Det här arbetet innefattar webbtillgänglighet med avseende hur väl ett antal utvalda universitet och högskolor följer de riktlinjer för personer med läs- och skrivsvårigheter. Problemet med att inte ha en webbtillgänglig webbplats är att en stor grupp av personer som går miste om innehållet. Det är dessutom inte bara personer med läs- och skrivsvårigheter som blir drabbade, utan det är även personer med andra livssituationer som drabbas. Syftet med arbetet är att ta fram rekommendationer och finna lösningar som gör att universitet och högskolors webbplatser blir tillgängliga för alla. Analysen som görs i arbetet är baserad på W3C WAI:s riktlinjer om tillgänglighet och är avgränsad till användare med dyslexi.

Bakgrund: Artros är den vanligaste reumatiska ledsjukdomen i Sverige. Totalt har mellan 7-800 000 personer i Sverige artros. Artros innebär en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket som leder till bristande funktion, stelhet och smärta i leden. Med motion så kan man både förebygga sjukdomen och minska symptomen. Studier har visat att motion ger lika bra smärtlindring som smärtstillande, vid lätt till måttlig artros.

Bakgrund: Att ha möjlighet att få bo kvar hemma är för äldre personer mycket viktigt. Hemmet har en central betydelse hos var och en, där personen kan känna sig trygg. Men hemmet kan vara förenat med miljörisker som ökar risken för fall. Fall är ett av de vanligaste hälsoproblemen bland äldre, och äldre personer som har fallit har en ökad rädsla för att falla igen. Rädslan att falla påverkar aktivitetsutförandet.

Bakgrund: Personer som injicerar droger riskerar att drabbas av allvarliga infektioner. Tidigare studier har visat att personal som möter personer i risk inte har tillräckligt med kunskap för att erbjuda hälsofrämjande insatser.Syfte:Att kartlägga personalens kunskap om infektioner som kan drabba personer som injicerar droger,samt undersöka om utbildnings intervention ökar personalens kunskap och motivation till preventiva samtal.Metod:Totalt genomfördes fem utbildningar med 26 deltagare från psykiatri-, och infektionsavdelning, samt ungdomsmottagning. Studien genomfördes med enkät före och en månad efter utbildning. Enkäten innehöll kunskapsfrågor och frågor om erfarenhet av preventionssamtal med personer i risk.Resultat:Studien visade att personalen saknade tillräcklig kunskap om smitta vid injektion av droger och att personer i risk inte i tillräcklig omfattning erbjöds information och stöd. Innan utbildning skulle enbart 60 % av personalen samtala om smitta vid injektion av droger om de fick frågor av personer i risk.

Bakgrund: Svenska lagar bygger på att alla medborgare i Sverige är skyddade mot frihetsberövande och påtvingad vård utan givet samtycke. Ett flertal studier är eniga om att tvång förekommer i vård av personer med demens. Risken för tvång ökar vid svårare grad av demens, försämrad talförmåga, aggressivitet, attityder hos vårdpersonalen och vid personalbrist. Det är väsentligt att möta personer med demens som unika individer och låta dem bestämma, för att de ska känna ökad autonomi och värdighet. För att bevara välbefinnandet hos personer med demens är det avgörande att ha medkänsla, empati och ha professionell kunskap.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros är en nervsjukdom som innebär att samtliga muskler efter hand förtvinar och personen slutligen blir totalförlamad. Personens intellekt bibehålls under hela sjukdomsförloppet. Livskvalitet inkluderar fysiska, psykiska, sociala och andliga värden och livskvalitet är subjektivt och ytterst individuellt. Livskvalitet knyts till enskilda människors inre upplevelser och karakteriseras som psykiskt välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS beskriver sin livskvalitet under sjukdomstiden.

IntroduktionUndernäring är ett stort problem hos äldre personer, som bor inom särskilt äldreboende(SÄBO), trots att detta går att förebygga, om man ha en välgenomtänkt individuell anpassadnutritionsplan för varje person. Det saknas kunskap om längden på nattfastan, undernäringoch hälsorelaterad livskvalitet hos äldre. Med nattfastans längd menas tiden mellan sistamatintag på kvällen/natten och första matintag på morgonen.SyfteSyftet med studien var att kartlägga nattfastans längd, undernäring och hälsorelateradlivskvalitet hos en grupp äldre på ett särskilt äldreboende.MetodUndersökningen var en pilotstudie, som utfördes på en somatisk avdelning på ett SÄBO.Sammanlagt 31 äldre personer, 23 kvinnor och 8 män med en åldersvariation mellan 68-100år och en medelålder på 87 år inkluderades i studien. BMI, MNA-SF och nattfastans längdberäknades för att kartlägga deltagarnas nutritionsstatus. Hälsorelaterad livskvalitetberäknades med hjälp av hälsoenkäten EQ-5D.

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med stroke uppfattar den fysiska boendemiljöns användbarhet i dagliga aktiviteter. Undersökningsgruppen bestod av 32 personer i åldern 48 till 83 år. Medelåldern var 69 år. De var bosatta i Västerbottens och Västernorrlands län. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats med ett självskattningsinstrument, "Användbarheten i min bostad", som besvarades skriftligt.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsproblem som kan uppstå i samband med polyfarmacihos äldre personer. Litteraturstudien gjordes med beskrivande design. Datainsamling viadatabaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baserades på 12 kvantitativa artiklar. Resultatetvisade att det fanns samband mellan polyfarmaci och flera specifika omvårdnadsproblembland äldre personer.