Syftet med den här studien var att undersöka hur det fysiologiska svaret på träning och återhämtning ser ut hos islandshästar, samt om detta påverkas av klippning och täckning. Sex islandshästar studerades innan, under och 60 minuter efter att de genomförde ett standardiserat träningsprogram. Programmet genomfördes fyra gånger och hästarna var sina egna kontroller. Varje gång var hästarna under någon av följande behandlingar: 1) oklippt (full vinterpäls), 2) oklippt (full vinterpäls) och försedd med täcke direkt efter träningspassets slut, 3) halvklippt eller 4) halvklippt och försedd med täcke direkt efter träningspassets slut. Hjärtfrekvens, andningsfrekvens, hudtemperatur, rektaltemperatur, laktat, pH, Hematokrit, pCO2, kalium, totalprotein och glukos mättes.

SAMMANFATTNINGHästen är en utpräglad grovfoderätare som i det vilda spenderar större delen av sin vakna tid med att äta och söka föda. Dagens moderna sporthästar utfodras ofta med en lägre andel grovfoder och en högre andel kraftfoder för att täcka ett högt energibehov. Under en tävlingsdag utsätts våra sporthästar för stora fysiska och psykiska påfrestningar då en tävingsdag involverar transportering, arbete (fysisk prestation) samt ofta ett minskat vätske- och födointag. Det är inte helt klarlagt hur pass påverkade hästarna blir av en tävlingsdag samt om foderstaten har någon betydelse för prestation eller för deras förmåga att kompensera för dehydrering och stress. I föreliggande studie observerades sex hästar av rasen svensk varmblodig travhäst.

Sammanfattning Idag genomförs många smärtsamma ingrepp på getter, så som kastrering och avhorning. Trots att det i svensk lagstiftning står att djur inte får utsättas för onödigt lidande finns det idag få smärtlindrande läkemedel som är godkända till get. Tidigare studier har visat att opioiden buprenorfin är olämpligt till getter. Syftet med den här studien var att genom att mäta olika fysiologiska parametrar undersöka om opioiden butorfanol kan vara eller inte vara ett lämpligt medel för getter. Läkemedlet är idag godkänt som smärtlindring till häst, hund och katt.

Idag finns i Sverige inget läkemedel som är godkänt för smärtlindring av små idisslare. Smärtlindring är viktigt ur djurskyddssynpunkt vid skador, sjukdomar eller operativa ingrepp som kastrering och avhorning. Syftet med den här studien var att titta på om friska getter som injicerades subkutant med det smärtstillande medlet butorfanol (0,2 mg/kg) uppvisade några stressrelaterade beteendeförändringar som kunde tyda på att djuren upplevde obehag av läkemedlet. Studien gjordes i en crossover-design på åtta unggetter där alla getter var sina egna kontroller. Getternas beteende observerades med etogram där bland annat beteenden som kunde tyda på stress eller obehag observerades.

Det finns en utbredd rädsla för skott och andra höga ljud, däribland fyrverkerier, hos våra hundar och många behandlar sina djur med receptbelagda läkemedel för att underlätta den stressfyllda situationen. Vid sidan av dessa läkemedel, med kända biverkningar, finns preparat som säljs receptfritt i handeln. Zylkene® är en produkt som utvecklats av företaget MSD Animal Health och innehåller trypsinhydrolyserat bovint ?s1-kasein. Utvecklaren rekommenderar användning av Zylkene® vid situationer som upplevs som stress- och ångestfyllda för hundar och katter, däribland fyrverkerier.

Hästar består av 50-70 % vatten. Vätska försvinner från kroppen hela tiden genom träck, urin och avdunstning genom hud och andning. Vid fysiskt arbete förlorar hästen stora mängder vätska genom aktiv avdunstning i form av svettning. Hästen kan kompensera dessa förluster genom intag av foder, salt och vatten efter det fysiska arbetet men hästen kan även absorbera vätska från tarmen samtidigt som den utför det fysiska arbetet. Vilken typ av foder som hästen har ätit kan påverka absorptionsförmågan under det fysiska arbetet och kan kanske påverka hur lång tid det tar för hästen att återhämta sig till den ursprungliga vätskenivån.