Den här uppsatsen besvarar frågan om hur den svenska bredbandsstrategin är tänkt att förverkligas och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de inblandade aktörerna. Uppsatsen undersöker även mer specifikt hur ansvarsfördelningen och hanteringen ser ut gällande inkludering och exkluderingen vid deltagandet i byanäten. För att kunna besvara syftet utförs en fallstudie i Uppsala län där fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförs med de inblandade parterna: Länsstyrelsen, Tierps kommun, Lidén Data Gruppen samt ett byalag i Månkarbo. Det genomförs även en diskursanalys på utvalda dokument publicerade av regeringen. Detta för att se om landsbygdsborna, i bredbandsutbyggnaden, tillskrivits någon roll och i så fall även hur den rollen motiveras.

Idag finns det en påtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som är attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt används i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebär attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? Rådande planeringsideal handlar till stor del om täta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? något som förutsätts skapa attraktiva värden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för närvarande blickar många arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mångfunktionella stadsform där bostäder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma område.

Hållbar utveckling är ett av de viktigaste ämnena som diskuteras idag. Även när det gäller stadsplanering har hållbarhet blivit en av de viktigaste frågorna att diskutera. I Sverige har vi under de två senaste decennierna sett flera utvecklingsprojekt som präglats av en strävan mot hållbarhet och ekologiska boendemiljöer. Vi frågar oss i denna studie om huruvida utvecklingen av hållbara och ekologiska boendemiljöer kommer att bli en norm i framtiden och hur arbetet mot denna norm bör ske. Vi jämför här två utvecklingsprojekt som har haft stort inflytande på hållbar stadsplanering, Bo01 i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm.

Denna C-uppsats undersöker norrköpingsstudenters förankring i staden samt vilka faktorerstudenter finner viktiga vid valet av framtida bostadsort. Uppsatsen undersöker även detarbete och de insatser som bedrivs med och gentemot norrköpingsstudenter. Undersökningenbygger på en webbaserad enkätundersökning vilken skickades till studenter i slutskedet avsina utbildningar, vid Campus Norrköping, Linköpings universitet. Enkätresultaten haranalyserats utifrån migrationsteorier och tidigare liknande forskning. Resultatet avundersökningen visar att de viktigaste faktorerna vid valet av en framtida bostadsort är;arbete, bostad, stadens miljö samt familj och vänner.

Stockholms lägenhetsmarknad lider av en rad problem som bottnar i att hyressättningen är reglerad. Ett införande av marknadshyra antas därför på sikt råda bot på många av de problem som existerar på Stockholms lägenhetsmarknad. Hur skulle då boendekostnaden påverkas om marknadshyra införs? Denna fråga är naturligtvis intressant att försöka besvara för såväl boende som investerare och förvaltare på lägenhetsmarknaden. Syftet med föreliggande uppsats är att besvara denna fråga genom att konstruera en modell för beräkning av boendekostnad på Stockholms bostadsmarknad då effekterna av marknadshyra antas ha nått sitt jämviktsläge.

Syftet med uppsatsen var att förklara betydelsen av ?barnets bästa? i vårdnadstvister och LVU, allt enligt svensk lag och FN:s barnkonvention. Syftet var även se till hur barns talerätt ser ut i de olika situationerna och vilken part barnen spelar in i tvister som involverar dem. Uppsatsen är skriven utifrån den traditionella juridiska metoden. Barnets bästa har med åren blivit en viktig faktor i svensk lagstiftning, och i tvister som involverar barn ska det ses till vilken slutsats som är bäst för dem.

Syftet med studien är att beskriva hur fritidshemselever ser på förutsättningarna för mänsklighetens framtid. Då ekosystemtjänster har en viktig roll i människans framtida överlevnad, är frågeställningar således: Vad uppfattar eleverna som nödvändigt för människans överlevnad? Vilka ekosystemtjänster uppfattar eleverna som centrala för människans överlevnad?Studien bygger på data insamlade från sju fritidshemselever i årskurs fyra. Data har samlats in genom fotografier som eleverna tagit samt gruppintervjuer som har sin utgångspunkt i elevernas fotografier. Resultatet har analyserats dels utifrån Costanzas et al.

Through the different stages of life people have different requirements for their homes. The requirements changes depending on people?s life situation, lifestyleand age. Depending on where people are in life they live in different place, often in areas with other people who are in the same stage of life. In Sweden, this separation has always been noticeable, sometimes more than other.

Förtroende för rättsväsendet och trygghet i samhället är två ting som är basala för ett fungerande och icke korrupt samhälle. Syftet med detta examensarbete var att undersöka Luleå kommuns invånares förtroende för rättsväsendet samt att mäta otryggheten bland dessa. Följande frågeställningar användes: ?Hur stort är förtroendet för rättsväsendet som helhet, för de enskilda myndigheterna och deras sätt att utföra olika uppgifter?? och ?Hur utbredd är otryggheten i Luleå kommun och hur vanligt är det att personer oroar sig för olika typer av brott??. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes med män och kvinnor, i olikaåldersgrupper, boende i Luleå kommun.

Self- determination and autonomy of elderly people living in long- stay care homes is the forefront of discussion in the media and in society today. It examines the extent to which elderly people actually have the opportunity for self- determination and to what extent they have an impact and influence in their daily lives. A suitable way to look at how the quality of long ?stay care looks like is too look at the extent to which the user has self- determination. The aim of our study was to examine how self-determination appears in long- stay care homes. We also talk about in what way the officials perceive self- determination and how elderly identify and perceive their right to self- determination and the importance it has for the individual. The essay has been made with the help of interviews and surveys on a number of long-stay care homes in Skåne.

I slutet av höstterminen 2001 tilldelades detta examensarbete oss. Uppdragsgivare var Bodens kommun som ville få ett förslag på en ny gång- och cykelväg (gc-väg). Den skulle sammanlänka bostadsområdet ?Kryddhyllan? i Sävast med den befintliga gc-vägen kallad Björnstigen, som leder in mot Boden centrum. Orsaken till en eventuell nybyggnation är att de boende på ?Kryddhyllan? i dagens läge upplever att de har en lång omväg för att ta sig till Björnstigen.

Att beskriva erfarenheter av aktivitetsutförande för personer med whiplashskada och om aktivitetsutförandet påverkar deras livstillfredsställelse. En enkätstudie som genomfördes med personer som drabbats av en whiplashskada och som var medlemmar i personskadeförbundet RTP vid tillfället för studien. I studien användes två instrument som sattes ihop till ett frågeformulär. I det första instrumentet Occupational gaps Questionnaire berörs aktiviteter i områdena boende, fritid, arbete samt det sociala livet. I det andra instrumentet LiSat-11 berörs områdesspecifik livstillfredsställelse.

Syftet med detta arbete är att få ökad insikt och kunskap kring samverkansformer. Samverkan innebär att läraren, föräldrarna och eleven utför målinriktade samverkansformer för att främja elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vi undrar därför vilka former som främjar samverkan samt vilka eventuella hinder som finns. För att kunna ta del av lärarnas uppfattningar har vi gjort intervjuer på två olika skolor. Slutsatserna från intervjuerna diskuteras och analyseras med hjälp av styrdokument och relevant litteratur samt fördjupas utifrån ett kunskapssociologiskt perspektiv.

Arbetets syfte är att undersöka hur takträdgårdar kan fungera och gestaltas vid äldreboenden. Framställningen tar särskilt fasta på kunskap om utevistelsens positiva hälsoeffekter i relation till äldreboendens allt viktigare roll i staden. Studien presenterar idén om takträdgårdar som utemiljö för de äldre, och exemplifierar kunskaper om detta genom visioner och gestaltningsförslag för Brahem vård- och omsorgsboende i Stockholm. Grönområden i anslutning till bostaden ökar tillgängligheten för de boende och erbjuder utevistelse med naturrelaterade upplevelser. Satsningar på takträdgårdar kan utnyttja byggda konstruktioner och på lång sikt ge sociala, miljömässiga, estetiska och ekonomiska fördelar.

Vissa platser är omtyckta, andra är det inte. Upplevelsen på en plats beror av många olika faktorer, till exempel olika fysiska förhållanden så som proportioner, skala och avstånd. Upplevelsen påverkas också av sociala förhållanden, till exempel vem som får eller känner sig bekväm att vistas på en plats. På bostadsgården som används som exempel i uppsatsen var insyn på gården, från fönster på omgivande bostashus något som upplevdes negativt av boende i fastigheten. Det finns många sätt analysera en föreslagen gestaltning för att förstå hur det verkliga slutresultatet kommer att bli och ta reda på om det som var tänkt verkligen uppnås. Inför uppsatsen togs en analysmetod för att undersöka insyn på en bostadsgård fram.