Syftet med denna studie var att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur två HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn arbetar med jämställdhetsfrågor. Detta undersöktes genom fyra halvstrukturerade intervjuer med personal på HVB-hem för ensamkommande flickor och pojkar mellan 14-17 år. En kvinna och en man på respektive boende intervjuades. Intervjuerna spelades in och det transkriberade materialet analyserades utifrån socialkonstruktivistisk teori samt utifrån ett genusperspektiv. Resultatet av undersökningen visar hur stereotypa föreställningar kring kön konstruerades i det sociala arbetet med ensamkommande barn.

I  Sverige  har  antalet  äldre  ökat  de  senaste  årtiondena.  Ju  äldre  människor  blir  desto vanligare blir förekomsten av  sjukdomar och funktionshinder. Vårdplatserna inom  både slutenvård  och  särskilt  boende  har  blivit  färre  och  uppskattningsvis  vårdas  250  000 personer   i   hemvård  idag.   Denna   utveckling   innebär   att   den   närstående,   som   är anhörigvårdare i hemmet har en betydelsefull roll. Syftet med denna studie är att beskriva anhörigvårdarens  erfarenheter  av  kunskapsbehov  för  att  ge  omsorg  och  vård  till  sin make/maka med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder i hemmet. Studien baseras på  intervjuer,  som  gjordes  med  anhörigvårdare  dels  genom  en  fokusgrupp  med  fyra deltagare,  dels  genom  fyra  individuella  intervjuer,  det  vill  säga  sammanlagt  åtta informanter.  Intervjumaterialet  har  bearbetats  med  hjälp  av  kvalitativ  innehållsanalys. Studien pågick under åren 2009-2010.

Syftet var att beskriva erfarenheter undersköterskor har av att framgångsrikt tillämpa vardagsrehabilitering i arbetet med äldre personer inom ordinärt och särskilt boende. En kvalitativ metod användes för att besvara syftet där data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre teman: ?Beakta vad som är meningsfullt och möjligt för personen?, ?Möjliggöra personens engagemang i meningsfulla dagliga aktiviteter? och ?Hålla det vardagsrehabiliterande arbetssättet levande i det dagliga arbetet?. Resultatet visade att för att nå framgång med vardagsrehabilitering var det av vikt att förstå vad som var meningsfullt att göra för varje person samt att identifiera förmåga i aktivitet.

Denna studie undersöker vilka diskurser om begreppet ?skälig levnadsnivå? i socialtjänstlagen som finns i förvaltningsrättslig praxis med avseende på särskilt boende för äldre. Materialet som används i denna studie omfattar domar från högsta instans (Högsta förvaltningsdomstolen och tidigare Regeringsrätten) samt kammarrätterna runt om i landet. Analys av rättsfallen har gjorts genom att använda Faircloughs (1992) kritiska diskursanalys för att kunna precisera vilka diskurser som genom diskussioner i domstolarna som kommer till uttryck. Denna studie har haft sociala konstruktioner om makt och språk, ålderism och kritisk diskursanalys som teoretisk referensram vid analysen av resultaten.

Vad innebär lycka för de arbetslösa boende på orten Bengtsfors som under många års tid kantats av negativa händelser i form av nedläggningar av industrier? Hur ser livet ut för dessa människor, vilka förändringar i vardagen sker när man förlorar sitt arbete? Kan dessa individer känna lycka och uppnå lyckoeffekter under andra förhållanden, utan ett arbete?Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur arbetslösa individer på en nedläggningsdrabbad ort ser på sitt liv, sin lycka och sin framtidstro. Upplevs lyckan annorlunda beroende på kön, ålder, utbildning eller familjesituation?Jag kommer att diskutera begreppen arbetslöshet, motivation, tillfredställelse, identitet och lycka utifrån de utvalda intervjupersonernas vardag och utifrån Abraham Maslows motivations- och behovsteori, Anthony Giddens teorier om identitet, tillfredställelseteorin, den affektiva teorin samt hybridteorin.Sammanfattningsvis visar min undersökning på att kön och ålder inte har någon betydelse för en persons lycka och tillfredställelse. Utbildning och civilstånd visade sig ha betydelse för lycka och tillfredställelse men det verkar vara grundinställningen till själva livet som är den avgörande faktorn.

Syftet med studien är att undersöka, analysera och diskutera en kommunal insats till äldre i ordinärt boende, vilken benämns social samvaro. Frågeställningarna som jag har ställt är; Vad innebär social samvaro? Vad ansöker de äldre om? Vilken betydelse har insatsen social samvaro för äldre?Studien består delvis av en genomgång av tidigare kunskapsläge samt insamlat empiriskt material. Jag utgick från fallstudien som metod och använde mig av intervjuer, där jag intervjuade kommunala tjänstemän och äldre kvinnor, som var beviljade insatsen social samvaro. Jag studerade även biståndsutredningar för att få kunskap om vad äldre ansöker om.

Bakgrund: Stroke är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning i Sverige och den diagnos som kräver flest vårddagar i hemmet. Antalet särskilda boende- och sjukhusplatser har minskat på grund av besparingsskäl, vilket har lett till att behov av vård i hemmet har ökat.  År 2000 vårdade cirka 83 000 personer sina anhöriga hemma. Anpassningen till den nya livssituationen är inte problemfri, varken för den drabbade eller för anhöriga som vårdare. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av att vårda strokedrabbade och deras upplevelser av stöd från sjukvården. Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa artiklar vilka analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Sedan två år tillbaka byggs det för fösta gången i Sverige fler bostadsrätter än hyresrätter. Enligt resultatet av Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät 2008 råder det bostadsbrist i 50 % av landets kommuner. Trots bostadsbrist i storstadsregioner är nyproduktionen anmärkningsvärt låg. Inte sedan 1920- och 1930-talet har nyproduktionen varit så låg i Sverige. Hyresrätten är viktig som upplåtelseform. Den tillåter ett flexibelt boende som möjliggör effektiv förflyttning av arbetskraft, ett första boende för unga och ofta enda alternativet för låginkomsttagare. En anledning till att det produceras så få hyresrätter i dagsläget är att de statliga investerings- och räntebidragen försvann 2006.

I den här studien undersöks ett särskilt boende som satsat på att bland annat få anhöriga att känna sig delaktiga i omsorgen om den äldre genom dels något som kallas kontaktmannaskap, dels genom individuell vårdplan för den äldre. De har kallat projektet för ?Det goda boendet.?Syftet med denna studie har varit att undersöka hur projektet har lyckats vad gäller de anhörigas situation. Våra frågor har rört de anhörigas situation före, och efter att den närstående flyttade till det särskilda boendet, hur de anhöriga upplevde kontaktmannaskap och om de hade delaktighet i den individuella vårdplanen. Vi ville också undersöka om de anhöriga upplevde sig vara i behov av stöd och i så fall vilket stöd som efterfrågades.Resultaten bygger på intervjuer med sex anhöriga och den teoretiska anknytningen är kommunikationsteori och rollteorin.

Arbetet presenterar ett förslag till en hästby i Trönninge, en tätort fem kilometer norr om Varbergs centrum. Förslaget visar hur en hästby kan se ut, vad som behöver ingå och hur man ordnar det praktiskt. Varberg ligger längs kusten i Hallands län ca 7 mil från Göteborg. I Varberg finns det idag inga hästbyar, men hästintresset i kommunen är mycket stort vilket ger ett bra underlag för en hästby. Varbergs kommun håller idag på att göra en fördjupad översiktsplan över Trönninge och har som förslag att ett av utbyggnadsområdena skall bli ett hästboende. Hästbyar är ett ganska nytt fenomen som dyker upp på många olika ställen i Sverige.

Syfte: Andelen unga bostadssökande i 18-30 årsåldern kommer inom den närmaste framtiden att öka. Parallellt med detta tenderar också Sveriges befolkning att bli allt fler och äldre.   Denna populationsförändring förväntas ställa stora krav på kommunerna och bostadsföretagen som ska kunna tillhandahålla dels moderna anpassade bostäder lämpliga för den äldre generationen dels lägenheter som är passande för och som efterfrågas av de unga.   Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Uppsalahem undersöka kundgrupperna ungdomar och seniorer med avseende på deras betalningsvilja samt efterfrågan på bostäder riktade till dessa kundsegment. Metod: I studien har en kvantitativ metod använts och två enkätundersökningar har genomförts. Enkätundersökningarna har genererat ett stort datamaterial. Det har därpå bearbetats och analyserats för att sedan sammanställas till en innehållsrik och trovärdig uppsats. Undersökningarna var i form av webbenkäter som skickades ut till respondenterna, vars mailadresser finns angivna i Uppsalas kommunala bostadsföretag Uppsalahems bostadsköregister.

As the population of senior citizens increase, various housing options are required for an increasing competitive environment within elderly care. This study addresses the concept of profile housing for the elderly by outlining its definition and providing options for the different kinds of housing options available within the municipalities of Stockholm and Solna. The study reveals that these locations have different definitions of what constitutes a profile home. Based on this, should one assume there are further definitions to cover additional municipalities?     This study also touches upon how a group of senior citizens would perceive their living conditions if relocated into such housing. Members of the group have also expressed that they would like to go about their daily activities as they have prior to being relocated. They want health professionals to enable and encourage participation in various daily activities..

Bakgrund: Alla, som vårdas inom rättspsykiatrisk vård, har någon form av psykiskt funktionshinder och har också begått ett eller flera brott. Vården regleras av ett antal lagar. I rehabiliteringen ingår utslussning av patienten till öppna vårdformer genom så kallad permission. Ett antal av de patienter som har permission återintas emellanåt till slutenvården av olika orsaker. De benämns ibland som svängdörrspatienter.Syfte: Syftet var att belysa olika berörda personalgruppers syn på och erfarenheter av vad som har betydelse för om en patient som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, lyckas eller misslyckas med sin permission.Metod: En kvalitativ ansats valdes och två fokusgruppsintervjuer med sex deltagare i varje grupp genomfördes.

 Bostaden är en viktig del i människors liv. Andelen äldre i Sverige ökar. Vilka bostäder behöver vi i framtiden? Det är inte som tidigare, att kärnfamiljen är det vanligaste hushållet. I dag lever många ensamma.

Undernäring hos äldre personer kan ha flera orsaker. Såväl fysiska, psykiska och psykosociala faktorer kan leda till undernäring. Uppsatsen fokuserar på undernäring hos äldre personer som bor i eget eller särskilt boende. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka orsaker som kan ligga bakom undernäring hos äldre människor samt beskriva vilka åtgärder sjuksköterskan inom hemsjukvården kan vidta för att motverka detta. Metoden som använts är litteraturöversikt.