Th is essay is the final piece of my eduacation. The essay contains material that have beenproduced from a study that have been made in Majviken, Gothenburg, one of many cohousingcommunitys in Sweden. The special quality this building poses is that is was originally built as acohousing living but in the past 25 years is has been a housing estate without any form of servicefunction included.During the last year the whole house have been remodeled and a new kind of livingconcept havebeen created, a lifestyle living with many different kinds of service functions included, hostess,common premises for the residents with things suchs as gym, saunas, movietheater and relaxationareas.The study is about the residents living in Majviken, and how they feel about the new way ofliving but also how it affect their lives. What do the new living lifestyle stand for?My original intention have also been to observe and make interwievs with the residents to capturetheir thoughts and in the end have the possibilty to summarize and compare how it was before theredmodeling..

Under sjuksköterskeutbildning har diskussioner kring familjen och dess roll inom vården förts. Familjen har dock för oss förblivit ett diffust begrepp eftersom vi saknat en tydlig definition på vad en familj är. Vårt syfte blev därför att klargöra begreppet familj och dess komplexitet ur ett omvårdnadsperspektiv samt att studera familjebegreppet inom barnsjukvården. Inriktningen mot barnsjukvård gjordes då vi uppfattat familjen som central där. För att uppnå vårt syfte valdes en begreppsanalysmodell av Walker och Avant.

Detta examensarbete ifrågasätter om motion och hälsa kan sägas vara en social förmån. Avsikten har varit att undersöka barns attityd, motionsvanor och fritidssysselsättning med avseende på skillnader i deras boende. Min litteraturgenomgång omfattar såväl människors behov av motion i det dagliga livet som samhällets direktiv beträffande fysisk fostran uttryckt i tidigare och gällande läroplaner.För att få svar på mina uppställda frågor har jag genomfört en enkät på tre skolor som ligger i olika socialt ansedda områden. Min enkätundersökning är inte stor nog för att kunna ge några generaliserbara svar. Men vad jag kan se är tendenser som överensstämmer med tidigare forskning kring idrott och sociala skillnader.Forskarna slår larm om en allt sämre hälsa medan politikerna ser till att skära ned på idrotten..

Uppsatsen undersöker grönytefaktorn som ett verktyg för att kontrollera andelen grönyta i förtätningsprojekt. Detta för att se om grönytefaktorn kan vara ett planeringsverktyg för att nå en grön men tät stad. Arbetet utgår från de fyra aspekterna att en hög grönytefaktor ger en bättre infiltration av dagvatten i marken, ett bättre mikroklimat, en högre biologisk mångfald samt en mer rekreativ miljö för de boende. Om så är fallet undersöks genom fallstudier. De omfattar förtätningsplaner i Malmö där grönytefaktor och exploateringstal är beräknade för situationen före och efter förtätningen har ägt rum.

Det är sjuksköterskans ansvarsområde att uppmärksamma, förebygga och behandla malnutrition. Ädelreformen, där ansvaret för äldre vårdtagare har flyttats från landstingsnivå till kommunnivå, har bland annat inneburit att tillgången till sjuksköterskor i hemsjukvården är liten i förhållande till antal vårdtagare. Detta tillsammans med låg kunskapsnivå om nutrition hos omvårdnadspersonalen om nutrition samtidigt med stor vårdtyngd, har lett till att brister i omvårdnaden inom nutrition kan fortgå en längre tid innan de uppdagas. Syftet var att undersöka sjuksköterskans förmåga att uppmärksamma och åtgärda malnutrition hos äldre vårdtagare inom hemsjukvården och särskilt boende. En litteraturstudie med 20 vetenskapliga artiklar utfördes.

Denna uppsats syftar till att skapa en större förståelse för den situation en gömd flykting kan befinna sig i. Utgångspunkten är att undersöka hur livssituationen kan se ut för gömda flyktingar, hur denna livssituation kan påverkas utifrån de villkor och rättigheter som finns för denna grupp i samhället och hur gömda flyktingar själva kan uppleva sin situation och dess inverkningar på deras tillvaro. För att undersöka detta har kvalitativ metod använts bestående av halvstrukturerade intervjuer med sju personer som lever gömda eller tidigare har levt gömda. Det empiriska materialet har sedan analyserats med teorier om identitet, marginalisering, exkludering, behovstillfredsställelse, psykisk hälsa och socialkonstruktvism. Vidare har det jämförts med tidigare forskning.Uppsatsen visar att ?situationen som gömd? kan upplevas mycket svår på många olika sätt.

Gentrifiering är ett begrepp som beskriver den ekonomiska och sociala förändringen som infinner sig när en stadsdel uppgraderas, från att ha en låg status till att få en högre status. En gentrifieringsprocess kan generera positiva effekter till en stadsdel och dess invånare genom att tillväxten och servicen ökar. Men gentrifiering kan också skapa kännbara konsekvenser för de boende som blir undanträngda från sina hem på grund av ökade hyror. Gentrifiering har länge varit ett stort forskningsämne inom discipliner så som etnologi, sociologi, geografi och kulturgeografi.Statsvetenskapen har däremot ägnat gentrifieringen förvånande liten uppmärksamhet.Uppsatsens syfte är därför att inleda en teoriutveckling av gentrifieringsbegreppetutifrån ett statsvetenskapligt maktperspektiv. Genom att kritiskt granska tidigaregentrifieringsforskning från maktperspektivet drar jag slutsatsen att tolkningsföreträde och inflytande är två centrala begrepp som statsvetare bör ta fasta på i en statsvetenskaplig teoriutveckling som fokuserar på gentrifiering..

The purpose of this thesis is to examine how the elderly people experience the food on a sheltered accommodation. We will examine nutrition in the food and if the elderly people have an influence on food they gets everyday. The aim of this study was to examine older persons? everyday experiences of food within the context of homes for the elderly. More specifically, nutrition and the personal experiences of influence concerning choice of food were examined.

ABSTRACTSyfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument om hälsa på en grupp personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning, dels att jämföra gruppens hälsa med ett nationellt material om hälsan hos personer med olika former av funktionsnedsättning.                                                                                                            Metod: Intervjuer om hälsa genomfördes med 16 vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Som frågeinstrument användes Nationella folkhälsoenkäten 2008  från Statens folhälsoinstitut. Samtliga respondenter bodde vid tidpunkten för intervjuerna på olika kommunala s.k. LSS- boenden i Östersund.

Syftet med studien var att studera nya läroböcker i kursen naturkunskap 1a1 på gymnasiet. Böckerna analyserades utifrån den nya ämnesplanen i naturkunskap samt ett formulär med stödfrågor. Resultatet gav att ingen av de analyserade läroböckerna uppfyllde ämnesplanens mål och centrala innehåll på ett tillfredsställande sätt. Den största bristen fanns vad gäller ämnesplanens mål om att eleverna ska utveckla kunskaper om olika livsstilars konsekvenser för den egna hälsan samt folkhälsan. Ingen av böckerna berörde detta på ett tillfredsställande sätt.

Hur kommer det sig att vissa väljer att handla mat på exempelvis Konsum medan andra väljer ICA? Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som styr val av livs­medels­­butik när läge, pris och sortiment är liknande. Genom telefonintervjuer med boende i Tierp har uppsatsen visat på att trots att de tre faktorerna läge, pris och sortiment är liknande på orten är det ändå dessa faktorer som styr konsumenters val av livsmedelsbutik. Butiks­miljö, det vill säga hur en butik uppfattas, anses också vara en faktor som påverkar varför en viss butik föredras men uppsatsen har visat på att butikens läge är den enskilt viktigaste faktorn, även om de konkurrerande butikerna bara ligger några meter bort..

Åldersgruppen 80 år och äldre är den snabbast växande åldersgruppen i världen. Förbättrade levnadsförhållanden gör att chanserna till att leva ett långt liv förbättrats men det är oklart om utvecklingen går mot en förbättrad hälsa hos den äldre befolkningen eller en förlängd tid med ohälsa. Syftet med undersökningen var att beskriva aspekter av äldre personers livssituation, hälsa och livskvalitet samt vilket förtroende de äldre har för vården. Ett frågeformulär besvarades av 67 personer (svarsfrekvens 64 %), 80 år och äldre i två värmländska kommuner. Data har bearbetats med deskriptiv och analytisk statistik.

Syftet med denna studie är att utforma ett förslag på hur ett informationsmaterial om tvättstugan kan utformas så att även invandrade med begränsade eller inga färdigheter i svenska språket kan läsa och förstå. Studien avser även söka svar på huruvida ett sådant informationsmaterial kan påverka negativa beteenden associerade med användning av gemensamma tvättstugor, och till vilken grad. Detta eftersom informationsmaterialet är menat att bidra till att förebygga felanvändning av utrustning, samt bristande hänsyn till regler i tvättstugan. Den empiriska grunden utgörs primärt av problemsökande intervjuer genomförda med både boende och anställda hos Kommunfastigheter i Eskilstuna. Intervjuerna visar att det förekommer många olika problem i de gemensamma tvättstugorna, samt att det finns tecken på att det kan behövas ett bättre anpassat informationsmaterial.

Platsen för projektet är bergskanten mellan Hornsbruksgatan och Högalidsparken på Södermalm i Stockholm. Platsen präglas av en stark tvåsidighet, mellan gata och park, som jag valt att ta fasta på i mitt projekt även i programmet. Många vill bo i Stockholms innerstad men få är priviligerade att faktiskt kunna göra det och därför har det varit viktigt för mig att bygga effektiva bostäder där bostadsytan kan användas effektivt för att fler ska få plats att bo i staden. Jag har ritat fyra hus där studenter och familjer med föränderliga behov av bostadsyta kan leva i symbios. Detta tack vare sina olikheter med olika krav och önskningar på bostaden.

Demenssjukdomar är mycket utbrett och hör till de stora folksjukdomarna i Sverige. Den mest vanliga är Alzheimers sjukdom. Ofta då vi tänker på sådana tragiska livsöden är det lätt att relatera dem till människor som är i åldern sextiofem år eller äldre. Dessvärre finns det även personer som drabbas i ett tidigare skede i livet vilket kan vara redan vid femtio års ålder. Syftet med denna studie är att studera livssituationen för dessa ?yngre? personer med demens eller demensliknande symptom boende på en gruppbostad.