Syfte med detta arbete var attbelysa den aktuella situationen i läkemedelsanvändningen på fyra äldreboende i mellersta Sverige. Studien utvisade, med hjälp av en enkät innehållande 27 frågor, skillnader i åtta sjuksköterskors kunskaper om läkemedel och prioritering av läkemedelsgenomgångar på arbetsplatserna. Granskningen visade även hur många läkemedel som användes genomsnittligt per boendeenhet, hur många fallolyckor som inträffade samt hur ofta och länge sjukhusvård behövdes under den sexmånader långa undersökningsperioden. Dessutom undersöktes om antalet läkemedel och antalet fallolyckor var relaterade till den omvårdnadsansvariga sjuksköterskans kunskaper om läkemedel. Antalet förskrivna läkemedel fanns tillgängliga med hjälp av Apotekens e-dos system.

Det finns flera teorier om hur äldre uppnår det goda åldrandet med hög livstillfredsställelse. Gerotranscendens är en av dessa. Syftet med denna studie var att undersöka om anhöriga ser tecken på gerotranscendens hos sin åldrande förälder och i så fall vilka tecken de ser. Forskningsdesignen var kvalitativ och metoden var att spela in semistrukturerade intervjuer med tolv anhöriga till föräldrar i åldern 75 + utan demenssjukdom, boende på ett servicehus i Stockholm. Tidigare forskning har beskrivit att vårdpersonal och äldre individer uppfattat tecken på gerotranscendens och alla anhöriga i denna studie beskrev flera tecken på gerotranscendens.

Studien har genomförts med en kvalitativ metod och består av sju intervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med studien var att undersöka hur personer med intellektuella funktionsnedsättningar på ett särskilt boende upplevde sina möjligheter till att uttrycka sin sexualitet utifrån de regler och förhållningsätt hos personalen som råder där och hur de agerade utifrån det handlingsutrymmet. I studien använde vi oss av Layders teori om sociala domäner för att bättre kunna förstå forskningsområdets komplexitet.Huvudresultaten i studien visade att det fanns begränsade möjligheter att uttrycka sin sexualitet. De svårigheterna som visade sig bestod i att få ha sin partner övernattandes eller vara samboende. För att få igenom att ha sin partner övernattandes krävdes att man själv utkrävde ökat handlingsutrymme.

The objective of this essay was to analyse if the same housing needs are assessed equally by Swedish welfare agencies in ten districts in Malmö. If not, why?Welfare officers from all districts were interviewed. They were all working with homelessness among families. We had an idea that the districts were forced to prioritize because of the meagre recourses, and that clients who really needs help doesn't get what they need.

Förhållandevis lite har skrivits om vilken inverkan olika väderfeno-men har på människan. Däremot finns mer forskning angående mil-jön och vikten av dagsljus. Den här studien ville undersöka om det ligger någon sanning i att vädret verkligen styr både vår fysiska och mentala hälsa. Vad är det egentligen som gör människan så engage-rad i ett fenomen, är det vädret i sig eller ?bara? föreställningar.

SAMMANFATTNINGNyckelord: ApoDos, LSS, sjuksköterska, kvalitetssäkring, läkemedelsbehandlingBakgrund: I enlighet med sjuksköterskans kompetensbeskrivning och ApoDos riktlinjer, ligger ett stort ansvar på sjuksköterskan gällande uppföljning av patienters läkemedelsbehandlingar. Sjuksköterskan skall även samverka med andra aktörer i vårdkedjan och sträva efter en god informationsöverföring mellan dessa, i syfte att kvalitetssäkra vården.Syfte: Utifrån sjuksköterskans erfarenheter beskriva rutiner för uppföljning av läkemedelsbehandlingar, hos patienter med ApoDos och boende enligt LSS, samt identifiera eventuella välfungerande- och bristande rutiner.Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Fem intervjuer genomfördes med sjuksköterskor, samtliga verksamma på LSS-boenden inom Uppsala kommun. Det inhämtade materialet analyserades enligt en reviderad version av Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att det finns vissa bristande rutiner och ett behov av bättre kommunikation samt tydligare riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan olika aktörer vid uppföljning av patienternas läkemedelsbehandlingar.

Sammanfattning Syftet med denna kvantitativa studie var att beskriva vad som påverkar sömnen hos personer 60 år och äldre och undersöka om det fanns skillnader avseende sömn och sömnproblem mellan män och kvinnor samt skillnader i åldersgrupper.Baslinjedata från en individ och populationsbaserad longitudinell studie i Nordanstigs kommun har använts för analysen. 730 personer 60 år och äldre, boende i Nordanstigs kommun har intervjuats under åren 2001-2003. Frågorna om sömn och sömnproblem har analyserats i denna studie.Resultatet visade att av de 717 personerna som svarade på sömnfrågorna var det 244 personer (34%) som hade problem med sömnen. Det var övervägande kvinnor som angav sömnproblem.  Av de som angav sömnproblem var det 47,2 % som använde sömntablett och 35,3 % angav att de använde eller var beroende av läkemedel för att kunna sova. Vanligaste sömnproblemen var att vakna under natten( 79,5 %), svårighet att somna (62,7 %) och vakna tidigt (47,5 %).

Att bli mor kan upplevas som något stort och omvälvande. Att som mor uppleva sig vara den som i första hand har ansvar för barnet kan ge känslor av utmattning och maktlöshet. I processen att bli mor behöver hon stöd av personer i sin omgivning. Sjuksköterskan i barnhälsovården är en av dessa människor. Att beskriva förstagångsmödrars upplevelse av stöd från barnhälsovården.

SammanfattningBakgrund: Människan och hunden har en nära relation vilket lett till att hunden utvecklat en förmåga att känna av sinnestillstånd och kroppsspråk hos människan. Hund har används i vården under många år och studier har visat att hunden ger människan ett bättre mående och ökar den sociala och fysiska aktiviteten. Syfte: Är att undersöka hur vårdpersonal och ledningsgruppen beskriver verksamheten med vårdhund samt deras erfarenheter av och reflektioner om vårdhundens betydelse för personer demenssjukdom och äldre somatiskt sjuka samt deras vård. Metod: Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. I studien har 21 intervjuer genomförts med personal på ett äldreboende; omvårdnadspersonal som arbetar med äldre somatiskt sjuka, de som arbetar med demenssjuka och personal i ledningsgruppen.

Vårt syfte är att undersöka första och sista instansen av marknadskommunikationen av Bo01-mässan. Vi vill ta reda på vilka faktorer som legat till grund för hur denna mässa har profilerats mot den tilltänkta marknaden. Vi vill belysa vikten av en marknadsanpassad profil. Vi har valt att inkludera tre olika teoriperspektiv för att komma till grunden av den problemformulering vi valt. Det första och viktigaste perspektivet behandlar profilering och imagens betydelse.

Bakgrund: Med en växande andel äldre i befolkningen i Norden följer ett ökat intresse för vad som ger ett gott åldrande och vad äldre själva anser skapar god livskvalitet. Forskningen inom området i Sverige har i stort varit riktad mot individens yttre livsvillkor för att indirekt ge en bildav livskvali-teten. Bostaden är en viktig kontextuell faktor särskilt mot bakgrund av att ca hälften av alla personer som är 80 år och äldre bori en bostad med bristande tillgänglighet.Syfte: Att undersöka synen på den egna livskvaliteten hos personer i den tredje åldern och identifiera vad som är viktigt för deras upplevda livskvalitet.Studien syftar till att öka förståelsen för enskildas uppfattningar om vad som är viktigt för upplevd livskvalitet under åldrandeprocessen. Den avser också att belysa om bostaden anses viktig för livskvaliteten och i så fall på vilket sätt, samt ge ökad kunskap om hur äldre personer, som fortfarande befinner sig i den tredje åldern, resonerar kring sitt boende.Metod: En intervjuundersökning genomfördes med 16 personer som var 75 år och äldre i en större stadi södra Sverige. Informanterna, tio kvinnor och sex män, befann sig alla i ?den tredje åldern? som omfattar den aktiva period i livet som inträder efter avslutat yrkesliv.

År 2006 tillkom en ny paragraf i föräldrabalken, 6 kap. 18 a §, som gjorde det möjligt för domstolar att förordna om medling i tvister gällande vårdnad, boende och umgänge. Denna ändring gjordes för att lagstiftaren ville markera vikten av att föräldrar når en samförståndslösning i vårdnadstvister. Detta för att en överenskommelse mellan föräldrar anses vara det bästa för barnet.Vid en konflikt mellan föräldrar gällande frågor om vårdnad, boende och umgänge av barnet, är det vanligt att föräldrar går i samarbetssamtal innan de vänder sig till domstol för att väcka talan. Även domstolen kan uppdra åt Socialnämnden att anordna samarbetssamtal mellan föräldrar när en tvist har startat i domstol.

Förhållandevis lite har skrivits om vilken inverkan olika väderfeno-men har på människan. Däremot finns mer forskning angående mil-jön och vikten av dagsljus. Den här studien ville undersöka om det ligger någon sanning i att vädret verkligen styr både vår fysiska och mentala hälsa. Vad är det egentligen som gör människan så engage-rad i ett fenomen, är det vädret i sig eller ?bara? föreställningar.

Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nära relation och är således en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats på tre kvalitativa intervjuer, där de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgått från teorier om skam, skuld och stigma för att kartlägga hur upplevelsen påverkat självet. Scheffs teorier om sociala band har använts för att beskriva påverkan på individens förhållanden till andra. Vi har upptäckt att en monogam relation inte är ett krav för att otrohet ska uppfattas.

I dagens samhälle bor äldre personer kvar i eget boende. De kan då vara i behov av insatser från hemtjänst, anhöriga och bekanta. Aktivitetsförmågan, tryggheten, hemmiljön och möjligheten till social gemenskap är viktig för de äldre. När sedan förutsättningarna ändras behövs anpassningar för att vardagen ska bli hanterbar.Syftet med studien var att ta reda på hur de äldre ensamboende över 80 år upplever vardagsaktiviteterna, boendemiljön, tryggheten och den sociala situationen. Vi valde en intervjustudie med kvalitativ ansats och intervjuerna skedde på två orter, fyra personer på varje ort..