Denna undersökning kartlägger hur spelare psykologiskt upplever slumpen i ett enkelt tärningsspel, samt hur spelupplevelsen förändras då slumpfördelningen har anpassats efter spelarnas förväntningar eller avviker från dem. Undersökningen grundar sig i forskning om bland annat matematik, psykologi och spelbeteende i hasardspel. I det här projektet överför jag denna teori på spel i underhållningssyfte. Undersökningen visar att spelare generellt upplever att de i vissa situationer har större sannolikhet att lyckas än de egentligen har. Undersökningen visar även att spelare upplever frustration då deras förväntningar på slumpfördelningen avviker avsevärt mot den faktiska slumpfördelningen.

Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.

The purpose of the essay is to draw attention to my approach in relation to a boy I choose to call Emil, and how I can increase my understanding of his behavior. I explore conceivable reasons for why he breaks down so often, especially when other children are given attention. Is he simply unusually egoistic, and to a large degree only able to see to his own interests, or am I overlooking the real reasons for his actions.In order to explain the reasons for Emil?s apparent frustration in sensitive situations, I explore the significance of attachment theory. I argue about possible effects of Emil?s parents? way of describing and guiding him, as well as how I, and my colleagues, risk fulfilling and amplifying negative expectations.As the prime reason for his repeated sense of unhappiness seems linked to a lack of empathy, I explore different ways of understanding this, as well as how I might contribute to fostering compassion.

Bakgrund: Afasi är en komplikation som i 90 procent av fallen orsakas av stroke. Talcentrat i hjärnan blir skadat och personen får svårt att uttrycka sig verbalt och i skrift. Detta kan innebära en förändring i livsvärlden då kommunikationen med omgivningen minskar eller bryts helt. Syfte: Syftet är att studera hur individen kan uppleva sin livsvärld då afasi har uppstått till följd av stroke. Metod: Självbiografiska böcker har granskats och en kvalitativ ansats har använts.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med huvud-halscancerpatienter som har talsvårigheter. Metod: Forskningsdesignen var kvalitativ och metoden var att spela in semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor på en öron-, näs- och halsavdelning på ett universitetssjukhus i Sverige.  Resultat: De mer erfarna sjuksköterskorna uttryckte inte några speciella känslor eller svårigheter att bedöma de omvårdnadsbehov som huvud-halscancerpatienter med talsvårigheter har, medan de mindre erfarna sjuksköterskorna uttryckte mer känsla av osäkerhet och frustration när de inte kunde förstå vad patienten försökte säga. Alla sjuksköterskorna uppgav att patienterna ofta uttryckte frustration när de inte blev förstådda. De strategierna sjuksköterskorna använde mest var att tolka kroppsspråket och att ställa ja och nej frågor. Det mest använda hjälpmedlet var papper och penna. Alla sjuksköterskorna uppgav att kommunikation med dessa patienter krävde mer tid och att tidsbrist var en stressfaktor.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelse av att ha barn med kronisk sjukdom. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att stiga in i en ny verklighet i samband med barnets diagnos, att känna isolering och längtan att leva ett normalt liv, att känna ilska, frustration och sorg men även glädje och stolthet och att ha ett behov av organisation och kontroll. Föräldrarna kastades in i en värld de aldrig upplevt. Känslor av att ingen gav stöd till familjen framkom.

The aim of this study was through theories of emotional labor; understand how staff and volunteers within women?s shelter handled their emotions in the encounters with battered women. To examine this we used a qualitative method and interviewed four staff members and three volunteers spread across four different women?s shelters. The data collected was analyzed using Hochschilds? theory of emotional labor.

Bakgrund: Afasi är en komplikation som i 90 procent av fallen orsakas av stroke. Talcentrat i hjärnan blir skadat och personen får svårt att uttrycka sig verbalt och i skrift. Detta kan innebära en förändring i livsvärlden då kommunikationen med omgivningen minskar eller bryts helt. Syfte: Syftet är att studera hur individen kan uppleva sin livsvärld då afasi har uppstått till följd av stroke. Metod: Självbiografiska böcker har granskats och en kvalitativ ansats har använts.

Bakgrund: Människors tillvaro baserar sig på relationer till andra och det är kommunikationen som utgör grunden för dessa relationer. Avsaknaden av ett gemensamts språk mellan sjuksköterska och patient upplevs som ett hinder för att ge vård av god kvalitet. På en akutmottagning träffar sjuksköterskorna, under en kort och intensiv period, ett stort antal patienter och gör en snabb bedömning och prioritering. För att det ska fungera måste sjuksköterskan förstå patientens kommunikation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors kommunikation med patienter där ett gemensamt språk saknas, på en akutmottagning.

The purpose of this study was to describe patients? experiences when living with a venous leg ulcer in physical, psychological and social perspectives. The articles used to describe this condition were found in the databases: PubMed and Cinahl. Ten articles were included in the result: five with a qualitative approach, two with a quantitative approach and three with both qualitative and quantitative approaches. The results were presented through three headings: physical, psychological and social.

Bakgrund: Människors tillvaro baserar sig på relationer till andra och det är kommunikationen som utgör grunden för dessa relationer. Avsaknaden av ett gemensamts språk mellan sjuksköterska och patient upplevs som ett hinder för att ge vård av god kvalitet. På en akutmottagning träffar sjuksköterskorna, under en kort och intensiv period, ett stort antal patienter och gör en snabb bedömning och prioritering. För att det ska fungera måste sjuksköterskan förstå patientens kommunikation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors kommunikation med patienter där ett gemensamt språk saknas, på en akutmottagning. Metod: Författarna gjorde en kvalitativ intervjustudie på en akutmottagning. Materialet analyserades inspirerade av Graneheim och Lundmans modell.

Fetma är en växande folksjukdom. Den ökade förekomsten av fetma leder till attsjukvården i större utsträckning kommer att möta patienter med fetma. Syftet med studienvar att ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv belysa vilka attityder sjuksköterskan hargentemot vuxna patienter med fetma. En litteraturöversikt har använts för att sammanställatidigare forskning som berör sjuksköterskans attityder mot patienter med fetma. Studienomfattar sju vetenskapliga artiklar som resulterat i två huvudteman med tillhörandeunderteman som redovisar resultatet inom ämnet.

Självskadebeteendet har ökat i Sverige och därför är det viktigt att öka kunskapen om detta. Självskadebeteende är ett sätt att hantera existerande problem för stunden eller på sikt. Att skära eller bränna sig är de vanligaste tillvägagångssätten när en person skadar sig själv. Det är angeläget att sjuksköterskor uppmärksammar personer med självskadebeteende och förstår det viktiga i att de blir bekräftade. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med patienter som skadar sig själva.

Kjellstedt, C & Grönqvist, S. Sjuksköterskans upplevelse av otillräcklig smärtlindring. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde, Omvårdnad, 2010. Sjuksköterskan möter dagligen patienter med smärta och har en nyckelposition när det gäller att bedöma patienters smärta samt utvärdera smärtbehandlingen.

I samråd med Försäkringskassan har vi valt att undersöka individens upplevelse och bemötande från Försäkringskassan och dess handläggare. Vi gick ut i empirin och intervjuade fyra respondenter vars gemensamma nämnare är att alla har fått avslag på sin begäran om rätt till sjukpenning från Försäkringskassan samt att de är arbetslösa. Kombinationen gör att respondenterna hamnar i kläm mellan olika myndigheter och blir utan ersättning. Detta skapar starka reaktioner hos de drabbade särskilt när de upplever att de inte har något stöd eller känner att det inte finns empati hos handläggaren vilket medför känslor av frustration. Det tydligaste mönstret vi fick se var att en av våra respondenter hade mycket bra kontakt med sin handläggare varpå hon kände sig väldigt tillfreds med Försäkringskassans handlande trots sitt avslag, medan de andra tre har haft i de närmaste obefintlig kontakt med sina handläggare varefter de har känt en enorm frustration och ibland även ilska på Försäkringskassans handlande.