Det finns en kedja till en bra välfärd. Alla individer har behov och önskningar. Dessa ska tillgodoses med de resurser som landet får genom sin årliga produktion av varor och tjänster, BNP. Hur resurserna ska fördelas är en politisk fråga. Det är svårt att mäta välfärd.

Denna c-uppsats handlar om hur de äldre invandrarnas sociala liv påverkas av migrationen samt vilka tankar de har kring sin omsorgssituation. För att få en djupare kunskap och förståelse för de äldre invandrarnas sociala situation samt deras förväntan på äldreomsorgen gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med sex äldre invandrare från Bosnien och Somalia. En jämförelse mellan de båda grupperna redovisades inom olika teman, umgänge, de närstående, åldrandet och hemlängtan, omsorgen i det nya landet. Resultaten studerades utifrån ett interaktionstiskt perspektiv och den teoretiska kunskapen om socialt nätverk och socialt stöd. De båda grupperna hade kommit till Sverige på grund av krig i sina hemländer, de hade inte valt att flytta utan blivit tvungna att fly från hemlandet.

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) har under de senaste åren fått stor genomslagskraft i Sverige och flera MBT-behandlingar har upprättats i landet. Mentalisering innebär förmågan att förstå sig själv utifrån känslor, intentioner och tankar. Behandlingen inriktar sig främst på personer med borderline personlighetsstörning eftersom de ofta har en bristande mentaliseringsförmåga. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av mentaliseringsbaserad terapi hos patienter som genomgått MBT-behandling. Peter Fonagy och Anthony Bateman är de som har utarbetat terapiformen och därför lades stor vikt vid deras forskning kring ämnet.

Debatten om ekologisk kontra konventionell odling har blossat upp allt mer, förespråkare från båda synsätt har sagt sitt genom slagfärdiga debattartiklar och diskussionen har sedan fortsatt vid middagsborden runt om i landet. Denna kandidatuppsats i ämnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka vilka drivkrafter som kan ligga bakom olika aktörers engagemang i jordbruksfrågor och hur de ser på vad som är en hållbar livsmedelsproduktion. Uppsatsen syftar även till att utforska hur informanterna framställer sig själva och andra aktörer i debatten som förts kring ekologisk kontra konventionell odling. Vem bär enligt informanterna ansvaret för jordbrukets utveckling? Behövs en radikal omställning i hela livsmedelsproduktionen för att nå mer hållbarhet eller räcker det med att enbart göra små justeringar? Det empiriska materialet består till största del av fyra informanters syn på dessa och liknande frågor. Detta material har sedan analyserats med inspiration från Erving Goffmans teori om intryckskontroll och Ulrich Becks teori om risksamhället..

Uppsatsen behandlar Libyens utrikespolitiska förändring under landets auktoritära ledare Muammar Khaddafi. Denne herre har varit ständigt kontroversiell under sina 35 år vid makten, inte minst under det senaste decenniet då han gjort en helomvändning och börjat närma sig sin tidigare ärkefiende USA samt även EU. Denna utrikespolitiska förändring har lett till att Khaddafis Libyen har gett upp sitt massförstörelsevapenprogram. Uppsatsen har syftet att använda Jakob Gustavssons teorimodell för utrikespolitisk förändring för att förklara varför Libyen förändrat sin utrikespolitik. Undersökningen blir även en prövning av Gustavssons modell eftersom våra fall radikalt skiljer sig åt.

Den tekniska utvecklingen går fort framåt och tillgång till en fungerande och snabb internetuppkoppling blir allt viktigare. Inom de närmaste åren kommer en stor del av Sveriges befolkning och företag att få tillgång till snabbt bredband via fiber. I vissa delar av landet finns inte tillräckligt stort kundunderlag för att det ska vara lönsamt för operatörerna på marknaden att ta initiativ till utbyggnaden. I dessa områden är det upp till fastighetsägarna själva att gå samman och att på egen hand se till att fiberutbyggnaden blir av. Fastighetsägarna kan i dessa fall välja att organisera sig i en gemensamhetsanläggning.Syftet med detta examensarbete är att undersöka om bredband via fiber kan vara av väsentlig betydelse för en fastighet.

Syftet med studien var att undersöka om ett urval klienter som är aktuella för försörjningsstöd upplever att de får ett professionellt bemötande av personalen på Individ och familjeomsorgen i x kommun. Undersökningen var kvantitativ och fokuserade på ämnena tillgänglighet och information, rättigheter och skyldigheter samt bemötande. Den tidigare forskning som refereras i studien är andra utvärderingar som gjorts på olika socialkontor runt om i landet samt även i Norge. Undersökningen genomfördes med en enkätundersökning där klienterna uppmanades att besvara ett antal frågor om ovanstående ämnen. I resultatanalysen används det etiska perspektivet tillsammans med socionomens yrkesetiska riktlinjer samt kommunikationsteori för att tolka de resultat som framkommit.

Uppsatsen är en studie av svenska Mongolmissionens pionjärverksamhet i Mongoliet och belyser de religiösa värderingar och mål som låg till grund för denna missionsverksamhet. I studien presenteras en kortare historisk tillbakblick och en karaktärsbeskrivning av den man som var upphovet till att Svenska Mongolmissionen bildades - evangelisten Fredrik Franson. Uppsatsens empiridel behandlar den arbetsarena som var missionärernas vardag och belyser deras arbetsvillkor, missions- och sjukvårdsverksamhet, samt de turbulenta politiska förhållandena i Mongoliet vid denna tid. Uppsatsen lyfter fram en kvinnlig aktör, missionären och Röda Kors-systern Greta Nilsson, som genom sin dagbok är en primärkälla i uppsatsen. Frans August Larson, "Hertigen av Mongoliet", är också en viktig aktör som presenteras.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur flanosagan som berättarform kan utveckla barns lärprocesser. Syftet är vidare att försöka förstå om flanosagans unika egenskaper kan påverka barns kommunikation och lärande. Frågeställningarna som ligger till grund för det här arbetet är:*Hur ser förskollärare på vilka kvalitéer flanosagan har som berättarform?*Hur ser förskollärare på barns lärande i arbetet med flanosagan?* Hur ser förskollärare på barns lärande i arbetet med flanosagan?Frågeställningarna gjorde att metoden blev intervjuer med öppna frågor för att ta reda på förskollärarens syn på vad flanosagor ger för lärande. Intervjuer gjordes på tre förskolor på landet med åtta olika lärare.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur barn och pedagoger i förskolan samspelar med varandra under vardagliga situationer. Vi har fått fram att både barn och pedagog intar olika roller i samspelet vilket påverkar deras sätt att interagera med varandra. Vi har valt att observera samspelet utifrån ett genusperspektiv där vi har fokuserat på om samspelet artar sig annorlunda beroende på barnets kön och om pedagogen intar olika roller beroende på barnets kön.Syftet med undersökningen var att vi ville öka vår kunskap om hur genus används och arbetas med i förskolan. Pedagoger och barn är ständigt i ett genusarbete under en vanlig dag i förskolan och vi ville observera de samspel och bemötanden en vanlig dag ger. Resultatet blev att det gjordes skillnader på könen men inte nödvändigtvis de traditionella skillnader som litteraturen belyser.

Konflikter och händelser som drabbar människor hårt har under historiens gång ofta engagerat sin omgivning och omvärld till att agera. Så också under det spanska inbördeskriget (1936-39) då general Francos styrkor reste sig mot den sittande regeringen. Runt om i Europa startades insamlingar till förmån för det lidande spanska folket och så också i Sverige i den så kallade Spanienhjälpen. Under den svenska rörelse som kallades Spanienhjälpen var kommunisterna väldigt aktiva och synliga i rörelsen vilket också enligt Bertil Lundviks avhandling,Solidaritet och partitaktik. Den svenska arbetarrörelsen och spanska inbördeskriget 1936-1939, innebar att de kunde gå framåt i såväl kommunval, landstingsval som inom fackföreningsrörelsen.

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka judarnas invandring till Palestina och konflikten som har uppstått mellan Israel och Palestina. Det är en konflikt som har visat sig vara extremt svårlöst och komplex. Israel-Palestinakonflikten innebär att det är två folk och ett land. Båda vill ha marken och gör anspråk på den. Judarna hänvisar till Bibeln och tycker att de har rätt till landet för att Gud utlovat landet till dem, medan palestinierna hänvisar till att de har bott i detta land långt före judarna.

Denna studie handlade om gymnasieskolans uppdrag att göra målarlärlingen anställningsbar inför att bli en framtida arbetskraft i en målerifirma, utifrån vad läroplanen säger och vilka önskningar och krav en målarmästare har inför en anställning. Syftet var att beskriva karaktärsämneslärarens roll i gymnasieskolan i motsats till de anställningsmetoder som en målarmästare använder sig av när en nyanställning görs i ett företag. Empirin förgicks av en litteraturstudie av aktuella styrdokument, en mindre enkät, samt intervjuer med ett antal målarmästare. Kvalitativ forskningsintervju blev metoden för studien. Som instrument har en mindre enkät skickats ut över hela landet och intervjuer med sex måleriföretag av varierande storlek i en medelstor stad har genomförts.