Syftet med denna uppsats är att få en bild av hur djupt troende människor idag, med olika trosengagemang, uppfattar treenighetens bibelförankring. Frågorna som är relevanta för min intervjuundersökning är följande:Jesu gudomlighet är något centralt för de kristna, om Kristus inte var gudomlig kan han inte frälsa människan menade kyrkofader Athanasius, men finns det bibelstöd för Jesu gudomlighet i NT enligt informanterna?Treenighetsläran definierar Gud som Treenig i bemärkelsen tre personer (hypostaser) i ett väsen, (ousia) hur överensstämmer detta med Bibelns sätt att tala om Gud enligt informanterna?Går det att utläsa i Bibeln att den Helige Ande är en tredje person i gudomen, vid sidan om Fadern och Sonen enligt informanterna?Presbytern (prästen) Arius menade att Sonen är underordnad Fadern, hur motiverar man med bibelstöd hierarkin eller avsaknaden av densamma mellan Fadern och Sonen enligt informanterna?.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares föreställningar om jämställdhet och kränk-ande behandling samt att studera hur lärare vill hantera och förebygga sexuella trakasserier. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra högstadielärare i Norrland. Resultatet analyserades och tolkades utifrån skolans styrdokument gällande värdegrund och teorier om genus och intersektionalitet. Undersökningens slutsatser är att lärares vaga uppfattning om jämställdhet får konsekvenser för hanteringen av sexuella trakasserier. Intentionerna är ofta goda och leder till att lärarna alltid vill hantera sexuella trakasserier, oftast genom att markera att beteendet inte är accepterat och sedan hålla enskilda samtal med berörda elever.

Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?.

Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?.

Musik är ett viktigt redskap för att främja och bevara hälsa. Musiken främjar avslappning och kan förändra sinnesstämning genom att skapa känslomässiga upplevelser hos lyssnaren. Musik kan också användas som avslappning i sjukhusmiljöer exempelvis med lugnande musik som patienten kan välja att lyssna eller inte lyssna på. Det kan också skapa ett samband mellan vårdgivare och vårdtagare att dela en estetisk upplevelse som musik. Det är enligt Erikssons teori i förhållandet mellan vårdgivaren och patiente som vårdandet formas där vårdtagaren ses som en unik människa med kropp, själ och ande.

Musik är ett viktigt redskap för att främja och bevara hälsa. Musiken främjar avslappning och kan förändra sinnesstämning genom att skapa känslomässiga upplevelser hos lyssnaren. Musik kan också användas som avslappning i sjukhusmiljöer exempelvis med lugnande musik som patienten kan välja att lyssna eller inte lyssna på. Det kan också skapa ett samband mellan vårdgivare och vårdtagare att dela en estetisk upplevelse som musik. Det är enligt Erikssons teori i förhållandet mellan vårdgivaren och patiente som vårdandet formas där vårdtagaren ses som en unik människa med kropp, själ och ande.

Det finns ungdomar som deltar i studien som talar om döden i familjen, med sina kompisar, i skolan och/eller i sina församlingar. Dock är det en betydande andel på 18 % som aldrig har talat med sin familj och 31 % som aldrig talat med sina kompisar om döden. 17 % anser att religionskunskapen i skolan påverkar deras personliga tro. De elever som utvecklar sitt resonemang beskriver att religionskunskapen får dem att tänka till på hur deras privata handlingar yttrar sig eller att lektionerna gett dem ett annat synsätt på religioner. Flest ungdomar svarar att Familjen och alternativet ?TV, film, musik, tidningar, böcker? har störst betydelse var deras syn på döden kommer från.

Syftet med denna uppsats är att beskriva skrattets, humorns och komikens roll inom religionen i allmänhet och kristendomen i synnerhet.Min frågeställning är: Har skratt, humor och komik påverkat och förändrat förhållanden inom religionen, tron, kyrkan? Har skrattet påverkat det bestående, den regerande uppfattningen som förfäktades av dem som innehade makten inom samhälle och kyrka?Min tes är att skratt och humor tillsammans med många andra fysiska och kroppsliga uttryck har en viktig roll i att budskapet tolkas rätt och rättvist.För att uppnå detta syfte vill jagge en bakgrund där jag beskriver några teorier om skrattets och humorns väsen och funktion med särskild fokus på förändring och påverkan.beskriva ett antal exempel ur kyrkohistorien som beskriver hur humor, ironi och gyckel använts dels för att tydligare förmedla budskapet och dels för att visa på hur makt och överhet förvanskat detta budskap. Exemplen är valda utifrån att det kan tas för troligt att de har påverkat sin samtids utveckling.Utifrån frågeställningen om förändring av rådande förhållanden i sin tid har jag valtatt återge i referatform samt analysera fyra gycklarspel från medeltiden, sammanställda av Dario Fo, där gycklet i komik och allvar verkade förändrande i sin ursprungsmiljö men också skulle kunna påverka och förändra i vår tid..

This essay analyzes the doctrines of the revival preacher E.W. Kenyon (1867-1948), such as perfect health, faith and positive thinking. Two of his late works from 1941 and 1942 is analyzed and contextualized referring to the contemporary New Thought movement, Christian revival movements and religious pragmatism in America during the late 19th century continued into the 20th century. Kenyon?s anthropology, his soteriology and epistemology is showed to be pneumocentric in a way that can be compared with the New Thought movement, but also has connections to Christian revival theology and Christian mysticism.

Ystad har under lång tid varit en populär turistdestination för svenska och utländska besökare. Staden med dess omnejd har genom den fina miljön och dess historiska byggnader goda förutsättningar att attrahera turister till regionen. Efter filmatiseringarna av Henning Mankells romaner om kriminalkommissarie Kurt Wallander, som utspelas i Ystad, har antalet turister ökat än mer till regionen. Förhållandet mellan böcker och filmer är en väsentlig del av den turism som uppstår efter en berättelse om en fiktiv karaktär i en existerande miljö. Vi ville följaktligen undersöka film- litteraturturism och dess påverkan på en plats.

Katarismen är en gammal religion och livsfilosofi som hade sin storhetstid under medeltiden. Minst 500 år vet man att den existerade. Den hade sitt centrum i Frankrike med en geografisk halvmåne som sträckte sig genom Italien upp mot Flandern, Tyskland och området kring Rhendalen. De hämtade sin livsfilosofi från gnosticismen. De som brukade denna religion och livsåskådning kallades för katarer och kättare av katolska kyrkan.

Den judiske historieskrivaren Flavius Josefus som i Rom skrev sitt verk Antiquitates Judaicae om det hebreiska folkets historia betonade starkt den hebreiska profetismen, profeterna och profetian. Den tidiga kristna kyrkan byggde sin tro på de gamla hebreiska profeternas skrifter och den fortsatta uppenbarelsen man uppfattade under första århundradet. Föreliggande studie bygger dock på frågeställningen om vad som var den hebreiska profetismens egentliga väsen och religiösa funktion enligt Josefus beskrivning i Antiquitates Judaicae 5-11? I studien används Mircea Eliades religionsteori som heuristiskt redskap för att finna svar på frågeställningen. Undersökningen visar att den hebreiska profetismens egentliga väsen enligt Josefus var Guds manifestation, hierofani och uppenbarelse hos vissa människor, genom att de blev uppfyllda av Guds ande (????? ??????).

Min uppsats är en jungiansk analys av Mevlevi-orderns dansritual. Min C-uppsats, Den dansande imaginationen, behandlade dansterapi utifrån den jungianska psykologins teorier och analysen av dansritualen är en fortsättning på temat om dans som ett redskap i den terapeutiska processen.Syftet med min uppsats är att utifrån den jungianska psykologins teorier få en fördjupad förståelse för den psykiska process som ritualen återspeglar. Min frågeställning är följande:Vilken psykologisk innebörd får Mevlevi-orderns dansritual om jag analyserar den utifrån den jungianska psykologins teorier?Jag har analyserat utifrån arketypteorin och teorin om individuationsprocessen som innebär en fortgående psykisk växt som leder fram till mötet med en gudomlig inre själskärna, Självet. Forskningsmetoden jag har använt mig av är en hermeneutisk textanalys och texten jag har analyserat är Friedlanders redogörelse för dansritualen.

Vid ohälsa förändras människans upplevelse av den subjektiva kroppen vilket leder till en känsla av otrygghet. Det leder i sin tur till ett behov av att bli sedd och hörd samt till ett ökat behov av bekräftelse, vilket delvis kan tillgodoses genom empatisk beröring. Studier visar att empatisk beröring som fenomen är en bristvara i vården. Genom att belysa patientens upplevelse av empatisk beröring vid ohälsa, ges möjlighet till sjuksköterskan att få förståelse för patientens behov och betydelsen av empatisk beröring. Tidigare forskning har till stor del inriktat sig på begreppet terapeutisk beröring och effekterna av detta hos patienten, utifrån vårdarens perspektiv.

Den judiske historieskrivaren Flavius Josefus som i Rom skrev sitt verk Antiquitates Judaicae om det hebreiska folkets historia betonade starkt den hebreiska profetismen, profeterna och profetian. Den tidiga kristna kyrkan byggde sin tro på de gamla hebreiska profeternas skrifter och den fortsatta uppenbarelsen man uppfattade under första århundradet. Föreliggande studie bygger dock på frågeställningen om vad som var den hebreiska profetismens egentliga väsen och religiösa funktion enligt Josefus beskrivning i Antiquitates Judaicae 5-11? I studien används Mircea Eliades religionsteori som heuristiskt redskap för att finna svar på frågeställningen. Undersökningen visar att den hebreiska profetismens egentliga väsen enligt Josefus var Guds manifestation, hierofani och uppenbarelse hos vissa människor, genom att de blev uppfyllda av Guds ande (????? ??????).