Syftet med denna studie är att belysa och kartlägga vilka metoder specialpedagog och pedagoger använder sig av på en förskola och tre grundskolor i en kommun och på två olika stadier när de upptäcker en elev som avviker kunskapsmässigt och/eller emotionellt/socialt, samt vad detta får för pedagogiska konsekvenser i skolvardagen. I den halvstrukturerade intervjuformen sökte jag i huvudsak svar på följande frågor. Vad är det hos eleven som pedagogerna inom förskolan och grundskolans två stadier samt specialpedagog betraktar som avvikande vad gäller kunskapsmässig och/eller social, emotionell utveckling? Hur ser en kartläggning ut av en elev som man anser avvika och vem initierar denna kartläggning? Vad händer konkret i förskol/skolsituationen med ledning av resultaten som framkommer vid kartläggningen/utredningen? Hur ser uppföljning och utvärdering av kartläggning/utredning ut för den enskilde eleven i behov av stöd? Vari består skillnader och likheter mellan pedagogkategorierna vilka ingick i undersökningen utifrån deras syn på ovannämnda frågeställning. Resultatet i denna studie visar att det föreligger skillnader i sättet att se på elever vilka anses avvika på skolans två stadier gentemot förskolepedagogens syn på desamma.

Bakgrund: Medarbetarnas kompetens får en allt större betydelse för företagens konkurrenskraft. Detta innebär att företag kontinuerligt måste investera i mänskliga resurser för att bibehålla och utveckla den samlade kompetensen. Beslut om utvecklingsinsatser har omfattande konsekvenser och påverkar en organisation under lång tid. Trots detta har HR-debatten först under senare år börjat kretsa kring den strategiska betydelsen av kompetensförsörjning. Delade meningar råder dock fortfarande om hur personalfunktionen bör organiseras för att stödja kompetensförsörjningen på bästa sätt.

Inledning: En seriös elitsatsning inom medeldistanslöpning kräver att löparen är motiverad till att kliva över de "trösklar" som det innebär. Studien som avser att på djupet utforska framgångsrika medeldistanslöpares motivation blir den första kvalitativa idrottspsykologiska studien som berör forskningsfältet. Self-Determination Theory (SDT; Ryan & Deci 2000a, s.54-65) är en vedertagen teori inom idrottspsykologin (för en uppdaterad sammanställning se Nordin-Bates 2012, s.81-114) och presenteras som en del i forskningsläget, för att bli ett verktyg i efterföljande resultatdiskussion.Syfte: Att utforska motivationen hos svenska framgångsrika medeldistanslöpare, aktiva under perioden 1941-2012, för att kunna bidra med insikter gällande ett motivationsfrämjande klimat hos medeldistanstränare, tränarutbildningar, föreningar, friidrottsgymnasier och Svenska Friidrottsförbundet. Frågeställningen lyder: Hur beskriver medeldistanslöparna i studien sina källor till motivation?Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex svenska framgångsrika medeldistanslöpare som alla har gjort seriösa satsningar och nått framgång i någon form.

Bakgrund: Globalt ses en ökad internationell migration där Sverige varje år tar emottiotusentals asylsökande. De asylsökandes rättigheter skyddas av internationella deklarationer och konventioner om mänskliga rättigheter, där rätten till hälsa är central. Ändå lider asylsökande av hög grad av ohälsa, mycket till följd av deras status som asylsökande och den utsatthet som det medför. Att dessutom vara gravid gör dem extra utsatta trots att de har rätt till mödrahälsovård på samma villkor som icke-asylsökande i Sverige, då de inte har rätt till övrig sjukvård. Barnmorskor inom mödrahälsovården arbetar för vård på lika villkor utifrån kompetensbeskrivningen och den etiska koden, men utifrån lagstiftningens begränsningar riskerar barnmorskorna ställas inför professionsetiska dilemman i vården av asylsökande gravida kvinnor.

Bakgrund: Vårdrelationen tycks ha stor betydelse för patientens välbefinnande och många faktorer kan påverka utvecklingen av relationen i en positiv riktning. Relationen ses främst som ett medel för att uppnå omvårdnadsmålen, men kan även utgöra ett mål i sig. Tidigare forskning fokuserar på när och hur vårdrelationen innebär ett vårdande för patienten. Studier som har ett Helhetsperspektiv och en generell utgångspunkt i patienters preferenser avseende hur sjuksköterskan kan utveckla en god vårdrelation är få. För att kunna utveckla goda vård- relationer till sina patienter behöver sjuksköterskor förstå de faktorer som patienter upplever som betydelsefulla i den goda vårdrelationen.Syfte: Att beskriva faktorer som ur ett patientperspektiv har betydelse för en god vårdrelation mellan patient och sjuksköterska.Metod: För att få fördjupad kunskap om de faktorer patienter finner betydelsefulla för att en god vårdrelation ska utvecklas genomfördes en litteraturstudie av vårdvetenskapliga artiklar om patienters erfarenheter av vårdrelationen.Resultat: Studien resulterade i sex teman som beskriver patienternas förväntningar på sjuk- sköterskans kunskaper, egenskaper och handlingar inom ramen för den goda vårdrelationen.

Snabba svängningar på marknaden, globalisering och kundernas höga krav ställer ledningen införstora utmaningar och bristen på en flexibel ledningsmodell blir tydlig. Den traditionelltfunktionsorienterade organisationsstrukturen räcker inte till för att leva upp till kundens varierandekrav och önskemål. Tillämpning av processorientering är inte bara utgångspunkt för effektiviseringoch kvalitetssäkring av verksamhet utan även för att möta framtida utmaningar samt att leva upp tillkundens olika önskemål.Syfte med föreliggande uppsats är att etablera en struktur på företaget för att de vidare skall kunnadriva verksamheten ur ett processorienterat synsätt. Arbetet försöker på djupet ta reda på hurnuvarande teoretiska modeller om processledning skulle kunna modifieras för att bättre kunnatillämpas av industrin.Tillvägagångssättet är inriktat på att analysera LOGOSOLs verksamhet och identifiera processeroch eventuella problem genom deltagande observationer, semistrukturerade intervjuer ochgenomgång av företagets dokument. I forskningsprocessens går empiri och teoriläsningen parallelltoch berikar varandra under arbetets gång.

Inledning: Under utbildningens gång till specialpedagog har jag engagerats i litteratur som belyst förhållningssätt och bemötande. Under de år jag arbetat som förskollärare har jag undrat vad det är som gör att barn i behov av särskilt stöd blir bemötta på så skilda sätt, beroende på vilken förskola de går på och vilka pedagoger de möter. Fokus i denna studie ligger på förskolan och barn i behov av särskilt stöd. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger på en resursförstärkt avdelning i förskolan har till barn i behov av särskilt stöd. Frågeställningarna är:? Vad är pedagogernas definition av barn i behov av särskilt stöd?? Hur syns pedagogernas förhållningssätt i verksamheten och den pedagogiska dokumentationen?? Vad blir konsekvenserna av pedagogernas förhållningssätt?? Överensstämmer pedagogernas utsagor från intervjun och dokumenten med det som observeras på avdelningen?Teori: Den sociala systemteorin, som ser till delar och helhet, utgör referens för studien.

InledningAutomatiseringsindustrin är inget nytt fenomen, utan kan hänföras tusentals år tillbaka, då exempelvis de första hjuldrivna medlen uppfanns. AVT Industriteknik är ett automationsbolag som onekligen genomgått stora förändringar. Med detta som utgångspunkt påbörjar vi nu vår resa.Problemformulering Hur bedriver AVT Industriteknik sin verksamhet idag? Är AVT en konkurrenskraftig aktör på marknaden? Finns det möjligheter att expandera och i sådant fall hur?SyfteSyftet med denna uppsats är att genomföra en företagsanalys på uppdrag av AVT Industriteknik, vilket sker ur ett internt och externt perspektiv. Vi ämnar jämföra tre relevanta aktörer med AVT samt granska tre projekt antagna 2008, och tre under 2009.AvgränsningarVi åsyftar att granska ett visst antal projekt, då vi anser att dessa avspeglar verksamheten samt bolagets utveckling.

Under de senaste decennierna har det inom HR (Human Resources) skett en domänutvidgning, där allt större ansvar tas för fler aspekter av människors liv. Man får ofta ett intryck av att det finns ett genuint intresse för människors liv och hälsa bortom arbetet. Ett grundläggande antagande inom HR är emellertid att välmående individer leder till en ökad produktivitet. Därigenom finns en otydlighet i det egentliga syftet med de av arbetsgivarnas aktiviteter som syftar till människors hälsa och välmående. Det finns därmed anledning att närmre studera de idéer om människors arbete, tid och liv som cirkulerar inom HR.HR som kunskapsområde och branch är dock svårt att fånga i ett enda empiriskt material.

SammanfattningProdukter produceras idag i stor utsträckning för att tillfredsställa konsumenters behov varpåmiljöbelastningen eskalerar i takt med efterfrågan och produktionen som sker därefter. Lösningenpå problemet kan sammanfattas i ekodesign där miljöoptimering av produktutvecklingen skerutifrån ett Helhetsperspektiv; råvaruutvinning, produktion, användning, återvinning, slutligtomhändertagande samt transporter.Teknik-konsultföretaget ÅF uppmärksammade detta problem hos svenska producenter ochstartade 2008 en intern sektion, EcoDesign center, som erbjöd sina kunder ekodesignrelateradetjänster. Utmaningarna och problemen hos kunderna har med tiden förändrats och för att centretska kunna erbjuda sina kunder relevanta tjänster, undersöks i detta arbete svenska producentersrelation till ekodesign idag.Syftet med arbetet har varit att kartlägga producenternas problem och utmaningar inommiljöanpassad produktutveckling och samtidigt utvärdera ÅF EcoDesign centers förutsättningaratt tillgodose sina kunder. Att utifrån denna kunskap komma med förbättringsförslag ochrekommendationer på hur centrets ekodesigntjänster kan optimeras har varit målet med arbetet.Resultatet visar att ekodesignarbetet inte är tillräckligt utbrett vilket främst beror på bristfälligefterfrågan av ekodesignade produkter. Kundefterfrågan är direkt kopplat till ekonomiskaincitament, företag drivs i vinstsyfte och utan en efterfrågan kommer ekodesignarbete inteimplementeras.

Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, 2011Författare: Emelie Birgersson och Camilla SvenssonHandledare: Magnus WillessonExaminator: Sven-Olof Yrjö CollinTitel: Små och medelstora företags relation till CSR- kommuniceringBakgrund och problem: Tidigare har större företag ansetts vara normen för forskning kring CSR- kommunikation. Forskning om SMEs relation till CSR- kommunicering är endast i sin begynnelsefas, vilket gör att vår studie som vill undersöka hur relationen ser ut mellan svenska SMEs och CSR- kommunicering, kan bidra till nya empiriska fynd då studien dels har en utgångspunkt i att söka samband som kan förklara varför och hur svenska SMEs kommunicerar CSR, samt antar ett Helhetsperspektiv, vilket är något som inte gjorts i forskningen tidigare.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga svenska SMEs relation till CSR- kommunicering, genom att med hjälp av olika faktorer förklara hur och varför svenska små och medelstora företag väljer att kommunicera CSR.Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod där empirin samlades in genom web-enkäter. Ett proportionellt stratifierat urval av 649 små och medelstora företag, resulterade i svar från 142 respondenter. Hypoteser formulerades för att kunna testa och ge svar på om det fanns samband mellan faktorerna som skulle kunna bidra till att förklara SMEs relation till CSR.Slutsatser: Studiens resultat visar att CSR- kommunikation även är något som tillämpas av SMEs, vilket kan bidra till den teoretiska och praktiska utvecklingen kring CSR- kommunikation. Studien visar att samband finns mellan SMEs relation till CSR- kommunicering och de tre teorierna som berör intressenters påverkan, legitimitet samt nätverk och relationer.

Syfte: Studiens övergripande syfte var att undersöka hur specialpedagoger beskriver åtgärder avsedda att stödja och utveckla elevers lärande inom kommunal vuxenutbildning. Studien har även undersökt hur specialpedagoger beskriver elever i behov av stöd och om det finns några specifika svårigheter.Teori: Studien har en sociokulturell ansats. Lärande och utveckling ses som kommunikativa processer. Grunden för lärande är interaktion och samarbete. Vygotskys begrepp mediering innebär olika former av stöd i läroprocessen.

SammanfattningSyfte - Syftet med denna studie är att bidra till ökad förståelse för hur lager kan styras när varierad efterfrågan förekommer. För att uppnå syftet är målet med studien att sammanställa processer som underlättar för lagerstyrning vid varierad efterfrågan. Detta möjliggörs genom att besvara följande frågeställningar:1. Vilka metoder för säkerhetslagerberäkning och lagerstyrning är lämpliga när hänsyn bör tas till varierad efterfrågan?2.

Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvårdenberättar om sin egen roll som kurator. Vi ville söka förståelse för vad kuratornupplever vara essensen i kuratorsuppdraget samt vad som karaktäriseraryrkesrollen gentemot andra professioner inom hälso- och sjukvården. Defrågeställningar som sedan valts har präglat hela studien och fungerat som hjälpför att kunna besvara syftet. Frågeställningarna handlade om vad kuratorernasjälva upplevde var essensen i deras yrkesroll, hur kuratorerna upplevde sin roll ihälso- och sjukvården samt hur kuratorerna själva såg på utvecklingen av sinyrkesroll inom hälso- och sjukvården. För att besvara frågeställningarna valdes ennarrativ samtalsmetod, där ambitionen varit att låta kuratorerna fritt berätta hur deupplever kuratorsrollen.

Elever i gymnasieskolan har fått ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat därför att vår tidigare kollektivistiska samhälleliga demokratisyn i mångt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare på högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och eftersträvas i det svenska samhället. Denna situation korrelerar inte särskilt väl med situationen i skolan, där vi under vår verksamhetsförlagda tid sett att långt ifrån alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. Vårt syfte med arbetet är att utifrån gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka få klarhet i hur de ser på sig själva som individer i skolans värld och hur de ser på sin framtida roll i samhället i stort. Utifrån detta växte våra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: På vilket sätt speglas elevers visioner om sin framtida samhällsroll i deras ansvarskänsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sätt att ta tillvara på vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara våra problemformuleringar har vi har utifrån begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört åtta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet.