SAMMANFATTNINGBakgrundAlzheimers sjukdom är en av de stora folksjukdomarna och är den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Alzheimers kan kallas för anhörigsjukdom, då det är vanligt att anhöriga vårdar sin familjemedlem under sjukdomens förlopp. Alzheimers är en sjukdom som på många sätt försämrar tillståndet hos den sjuka, vilket medför en stor belastning både fysiskt och psykiskt för de anhöriga som vårdar.SyfteSyftet är att undersöka anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka med Alzheimers sjukdom i hemmet.MetodArbetet är en systematisk litteraturstudie och både kvalitativa och kvantitativa studier används för att få en Helhetsbild av anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka med Alzheimers. Tio artiklar utgör grunden för examensarbetets resultat.ResultatResultatet består av tre kategorier: Anhörigas tankar om första tiden efter beskedet om diagnosen, anhörigas livskvalitet och sjukdomens påverkan på relationen. I resultatet framgick det att de anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka skiljde sig mycket åt.

Tillverkande företag har under de senaste åren ställts inför en förändrad marknadssituation, vilket innebär att de fått förändra sitt arbetssätt från en produktionsorienterad syn till en kundorienterad syn. Den kundorienterade synen innebär att företag snabbt måste kunna ställa om sin produktion för att tillfredsställa kundens behov.MPS-system (Material- och ProduktionsStyrningssystem) är mycket effektiva hjälpmedel vid snabba beslut och omplaneringar, de ger dessutom möjlighet att ge kunder direkt besked om orderstatus. MPS-system tenderar att bli stora och komplexa, de har kontaktytor mot nästan alla delar i företagen.Många företag idag köper MPS-system. Stora företag byter gamla föråldrade system och allt fler små och medelstora företag inför MPS-system. Kommande milleniumskiftet är också en orsak till att flera företag byter sina MPS-system idag.Med detta väcktes intresset för att undersöka om företag som investerar i dyra MPS-system verkligen får ut det de förväntar sig av dem.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida nyhetsreportaget som berättarform har förändrats i storstadstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Postens huvuddelar med avseende på utrymme och språkliga uttrycksformer mellan åren 2000 och 2011, under en vecka i mars och en vecka i oktober båda åren. Den undersökta tidsperioden är vald utifrån det formatbyte som många dagstidningar gick igenom på 2000-talet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten bytte slutgiltigt format från det större broadsheet till tabloid år 2004. Undersökningen består huvudsakligen av en kvalitativ metod, en massmedieretorisk analysmetod, men även en kvantitativ del där antalet reportage under tidsperioden räknades och bidrog till en Helhetsbild av materialet.Undersökningen visar att antalet nyhetsreportage i de valda tidningarna minskat med cirka 30 procent 2011 jämfört med år 2000 enligt min definition. Reportagen delades in i två för ändamålet självdefinierade kategorier, hel- och halvreportage, beroende på hur mycket reportagekaraktär texterna hade. Undersökningen visade en minskning av nyhetsreportagen med en högre reportagekaraktär år 2011 jämfört med år 2000.

Bakgrund: En viktig del i att jobba som sjuksköterska är att kunna förse patienter med god omvårdnad. Att jobba i en operationssal innebär att jobba enligt ett tidsschema där de olika yrkesgrupperna ofta jobbar parallellt med varandra för att uppnå hög effektivitet. Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien och sterilitet under operation och mötet med en vaken patient blir ofta kort och intensivt. Man arbetar med en patient i gången vilket möjliggör ett personcentrerat vårdande. Syfte: syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av patientkontakt.

Syftet var att undersöka skillnader mellan olika studentgrupper uppdelat efter år av arbetslivserfarenhet och ålder. Detta för att se om arbetslivserfarenhet och ålder hade någon betydelse för studenters interna motivation, externa motivation, amotivation och kontrollokus. I tvärsnittsstudien deltog 71 studenter (60 kvinnor och 11 män) från en högskola i Mellansverige och deltagarnas ålderspridning var 19-47 år. Undersökningen byggde på två enkäter; The Academic motivation scale (AMS-C28) for college students (Ryan & Deci, 2000) och Academic locus of control scale for college students (ALC) (Trice, 2013). Statistiskt signifikant skillnad fanns mellan en studentgrupp som var 19-22 år gamla och en studentgrupp som var 26 år och äldre på kontrollokus, där resultatet visade att den äldsta gruppen upplevde mer externt kontrollokus än den yngre gruppen.

De lokala kursplanerna i bild står i centrum för denna studie. Syftet är att utifrån tio lokala kursplaner beskriva, analysera och tolka bildämnets innehåll. Syftet är även att belysa och problematisera bildämnets innehåll i spänningsfältet mellan tradition och förnyelse utifrån de lokala kursplanerna. Arbetet syftar vidare till att bidra till en fördjupad diskussion om vad bildämnet kan innehålla för att målen skall nås i undervisningen så som de formuleras i nationella styrdokument.Studien består i sin helhet av tre delar; kategorisering, analys och tolkning. I den första delen studerar och kategoriserar jag texternas olika delar i förhållande till tradition och förnyelse.

Att finna en allmän accepterad definition av vad ledarskap verkligen innebär, är väldigt komplext. Det finns många olika definitioner på vad ledarskap är inom ledarskapslitteraturer. Det flesta har en bild av vad ledarskap är och vad en ledare sysslar med, men kan inte exakt definiera vad det egentligen betyder att vara ledare.Vad är ett bra ledarskap enligt medarbetarna? Författarnas huvudfråga som beskriver uppsatsens innehåll.Syftet med uppsatsen är att undersöka samt analysera vad som utmärker och kännetecknar ett bra ledarskap. Författarna ska även undersöka hur medarbetarna upplever ledarskapet samt huruvida motivation och inspiration från ledarna skapar trivsel på medarbetarnas arbetsplats.Den undersökning som författarna valde att fokusera på var 15 djupa personliga intervjuer med medarbetarna på IKEA i Barkarby.

Syftet med denna studie är att skapa en Helhetsbild av vilka attityder som finns kring tv- och dataspel som läromedel inom gymnasieskolan. Utifrån detta så kan man sedan se vart någonstans skolan ligger i denna utveckling. Eleverna och lärarna som deltog i denna studie har alla olika inriktningar samt ämnen då det är Helhetsbilden som denna studie fokuserar på.Materialet till denna studie är en enkätundersökning samt djupintervjuer som komplettering. Enkätundersökningen fick ett bortfall från 197 till 154 då det var många elever som inte tog enkätundersökningen seriöst men antalet som fyllde i enkäterna var ändå bra procentuellt.När det gäller lärarnas attityder så är materialet en fokusgrupp som hade olika tv-spels trailers som underlag och fick utifrån det diskutera värdet av spelet som läromedel. Lärarna som deltog i undersökningen var från samma arbetslag men hade aldrig tidigare diskuterat tv- och dataspel som läromedel under sina möten och hade alla olika ämnen.Resultatet visar att det finns ett stort intresse av tv- och dataspel.

Vårt syfte är att undersöka vilken syn på arbete med lärstilar pedagoger har på grundskolans tidigare år jämfört med pedagoger på grundskolans senare år och hur de praktiserar detta i sin undervisning i jämförelse med varandra. Finns det några likheter och skillnader mellan de två åldersinriktningarna? Detta med utgångspunkt i vad pedagoger som utger sig för att arbeta med lärstilar säger i våra kvalitativa intervjuer. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av en inledande enkätundersökning för att finna lämpliga informanter som utger sig för att arbeta med lärstilar. Därefter har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultaten av empirin visar på både likheter och skillnader mellan grundskolans tidigare år och grundskolans senare år.

Vårt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gällande arbete med barn med funktionsnedsättningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, påverkar pedagogers arbete. Kräver barn med funktionsnedsättningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville få en bra Helhetsbild, därför valde vi att granska arbetet i både grundskola och förskola.

I vårt examensarbete har vi under höstterminen 2005 undersökt och analyserat betygsbedömning i en kommun i Norrbotten. Syftet var att genom jämförelse av elevers betyg se om bedömningen är likvärdig i kommunens skolor och undersöka hur det målrelaterade betygssystemet tolkas. Litteraturen som vi studerat bevisar att detta är ett problem i hela landet. Vi har undersökt det nuvarande målrelaterade systemets för- och nackdelar, för att få en Helhetsbild och därmed lättare förstå problematiken. Lärarna utövar myndighetsutövning vid betygssättning och har därför ett stort ansvar mot eleverna.

En väl fungerande internrevision är ett måste för stora organisationer. En viktig del i internrevisionens arbete, kanske den viktigaste, är att granska riskhanteringen inom organisationen. Vi har valt att granska Handelsbankens och Nordeas riskorganisationer. Riskhantering inom banker är ytterst viktig för deras verksamhet och än mer intressant i samband med den rådande finanskrisen. Internrevisionens syfte är att vara ett oberoende och effektivt verktyg för styrelsen med uppgift att granska den egna verksamheten och vid behov föreslå förändringar som kan förbättra organisationen.

Marknadsföring används inte bara för att sälja varor och tjänster. Överallt stöter vi idag på budskap som försöker marknadsföra en idé, ett beteende eller en attityd. Detta område inom marknadsföringen är oerhört stort och mångsidigt. En studie av den befintliga litteraturen visar att området benämns med flera olika begrepp och dessa begrepp har flera olika definitioner. Ett av de vanligaste definitionerna av detta område är ?social marknadsföring?.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av det första yrkesverksamma året och om utbildningen ger en förberedelse inför yrket.Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie innefattande sju intervjuer. Dessa har analyserats med manifest innehållsanalys.Resultat: I resultatet har framkommit att utbildningen givit sjuksköterskan en god grund att stå på, men kräver mer medicinsk inriktning för att uppnå kraven som ställs på den legitimerade sjuksköterskan. Det anses även att ett för stort fokus ligger på vetenskaplig metodik och allmän omvårdnad, samt att den nuvarande pedagogikkursen bör omstruktureras. Sjuksköterskorna upplever svårigheter på arbetsplatsen i form av bristande kunskap inom medicinska områden samt administrativa uppgifter. De önskar mer verksamhetsförlagd utbildning då de anser att detta är den mest fördelaktiga metoden för att förberedas inför sjuksköterskeyrket.

Syfte ? Examensarbetets syfte är att skapa förståelse kring ett outsourcingbeslut genom att utveckla en beslutsmodell för outsourcing. För att uppnå syftet ska följande frågeställningar besvaras:Vilka faktorer bör påverka ett outsourcingbeslut?Vilka kostnader bör analyseras för att ett outsourcingbeslut ska bli väl avvägt?Vilka komponenter bör ingå i en beslutsmodell för outsourcing?Metod ? Examensarbetet bygger på en analytisk konceptuell studie med ett deduktiv och induktiv förhållningssätt, där påverkansfaktorer togs fram genom litteraturstudier. Jämförelser och analyser av redan befintliga teorier gjordes för att identifiera påverkansfaktorer, utifrån dessa faktorer skapades en beslutsmodell för outsourcing.Resultat ? Resultatet från studien visar att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar ett outsourcingbeslut och kan sammanfattningsvis placeras som påverkansfaktorer, strategiska- och konkurrensfaktorer samt kostnadsfaktorer.