SammanfattningBakgrund: Långvarig smärta är en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och är ihållande mer än tre månader. Detta kan innebära att det blir svårt att klara av sina vardagliga aktiviteter då funktionsförmågan kan försämras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av långvarig smärta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebär att gå från Helhet till delar och till slut komma fram till en ny Helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med långvarig smärta kunde påverka och begränsa individens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Smärtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smärta. En del beskrev bristande förståelse från både anhöriga och vårdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förståelse för hur individer upplever långvarig smärta.

Våld mot kvinnor är ett världsomfattande problem som på senare år blivit alltmer uppmärksammat. Våldet innebär alltid negativa konsekvenser och lidande för kvinnan. Kvinnor som blivit utsatta för våld söker sig i större omfattning än andra människor till hälso- och sjukvården för vård av sina skador och åkommor. Av den anledningen utgör sjuksköterskor en viktig del i identifieringen av kvinnliga våldsoffer. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med våldsutsatta kvinnor inom vården.

Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går.Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med.Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en Helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna.

Varje dag insjuknar ungefär 30 000 människor utav cancer världen över och det vill säga elva miljoner varje år. I Sverige drabbas var åttonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefär 80 000 kvinnor med bröstcancer. Många kvinnor genomgår ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den subjektiva kroppen har sin utgångspunkt ifrån vårdvetenskapen. Den subjektiva kroppen förklaras som en Helhet där begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingår och de påverkas när ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet står för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte längre känner sig som en Helhet efter att ha förlorat ett bröst.

SammanfattningBakgrund: Långvarig smärta är en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och är ihållande mer än tre månader. Detta kan innebära att det blir svårt att klara av sina vardagliga aktiviteter då funktionsförmågan kan försämras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av långvarig smärta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebär att gå från Helhet till delar och till slut komma fram till en ny Helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med långvarig smärta kunde påverka och begränsa individens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Smärtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smärta. En del beskrev bristande förståelse från både anhöriga och vårdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förståelse för hur individer upplever långvarig smärta.

Syftet med uppsatsen a?r att utifra?n den relation Tjechov hade till bo?nderna och landsbygden utforska de teman som a?terfinns i bera?ttelsen och se hur de a?r knutna till Tjechov. Jag tar avstamp i den tidigare forskningen och diskuterar ocksa? huruvida bera?ttelsen har en Helhet..

SAMMANFATTNING Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lärande och kräver samordning mellan universitet och vårdenheter. Förklaringsgrunder och problematisering av praktiskt lärande är inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förståelse . Det finns behov av pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om måluppfyllelse gällande hälsofrämjande arbete, vid VFU i primärvården. Metod: En deskriptiv, kvalitativ design användes med fenomenografisk ansats.

SAMMANFATTNING Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lärande och kräver samordning mellan universitet och vårdenheter. Förklaringsgrunder och problematisering av praktiskt lärande är inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förståelse . Det finns behov av pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om måluppfyllelse gällande hälsofrämjande arbete, vid VFU i primärvården. Metod: En deskriptiv, kvalitativ design användes med fenomenografisk ansats.

SammanfattningBakgrund: Långvarig smärta är en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och är ihållande mer än tre månader. Detta kan innebära att det blir svårt att klara av sina vardagliga aktiviteter då funktionsförmågan kan försämras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av långvarig smärta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebär att gå från Helhet till delar och till slut komma fram till en ny Helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med långvarig smärta kunde påverka och begränsa individens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Smärtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smärta. En del beskrev bristande förståelse från både anhöriga och vårdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förståelse för hur individer upplever långvarig smärta.

Bakgrund: Forskning som behandlar sarkopeni visar att muskelförtvining påverkar funktionsförmågan under åldrandets gång och går att förebygga med olika former av styrketräning. Forskningen kring muskelförtvining gjorde således att ett intresse av träning för äldre vuxna väcktes hos oss och därav också styrketräningens potentiella effekter på livskvaliteten.Syfte: Syftet med studien är att undersöka om en ökad fysisk styrka och explosivitet bidrar till en ökad livskvalitet hos personer mellan 55 och 65 år.Metod: Detta har undersökts i en grupp på femton deltagare med inspiration från aktionsforskning. Data har insamlats med hjälp av MuscleLab, SF-36v2 och memos.Resultat: Nio deltagare uppvisade en ökning av effektutvecklingen och sex deltagare en minskning. Livskvaliteten har ökat i samtliga åtta kategorier för gruppen som Helhet, vilket innebär att både den fysiska och mentala hälsan har ökat i gruppen.Slutsats: En ökad styrka och explosivitet innebar inte nödvändigtvis en ökad livskvalitet, utan vi anser snarare att förändringen i livskvalitet är beroende av en högre aktivitetsnivå i sig. Detta för att styrkan för gruppen som Helhet endast ökat marginellt, men att livskvaliteten har ökat desto mer..

Latinamerika i svensk bibliografi 1980 är en fortsättning av Miguel Benitos tidigare arbeten och tre specialarbeten med samma namn [Sic!]. Det är en förteckning över i Sverige utgivna böcker, tidskrifter och tidskriftsartiklar som behandlar Latinamerika. Materialet är uppdelat geografiskt med latinamerika som Helhet, regionsvis och efter särskilda länder. I särskilda avdelningar förtecknas skönlitteratur med litteraturhistoria samt barnlitteratur..

Varje dag insjuknar ungefär 30 000 människor utav cancer världen över och det vill säga elva miljoner varje år. I Sverige drabbas var åttonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefär 80 000 kvinnor med bröstcancer. Många kvinnor genomgår ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den subjektiva kroppen har sin utgångspunkt ifrån vårdvetenskapen. Den subjektiva kroppen förklaras som en Helhet där begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingår och de påverkas när ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet står för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte längre känner sig som en Helhet efter att ha förlorat ett bröst.

Syfte: Att studera föräldrars uppfattning om den preoperativa information de får inför sitt barns planerade operation, samt undersöka om och på vilket sätt föräldrarna anser att informationen behöver förbättras.Metod: Kvantitativ, deskreptiv enkätstudie. Enkäten innehöll främst standardiserade frågor men även några öppna frågor. Föräldrar till barn i åldrarna 0-3 år inneliggande på en barnkirurgisk vårdavdelning ombads delta i studien. Antalet insamlade enkäter var 22 stycken.Resultat: Föräldrarna var som Helhet nöjda med den preoperativa informationen, majoriteten ansåg att mängden information varit lagom omfattande och att informationen från personalen oftast gavs på ett sätt så att de förstod. Några föräldrar ansåg att informationen gällande det postoperativa vårdförloppet delvis varit bristfällig.

SammanfattningBakgrund: Långvarig smärta är en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och är ihållande mer än tre månader. Detta kan innebära att det blir svårt att klara av sina vardagliga aktiviteter då funktionsförmågan kan försämras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av långvarig smärta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebär att gå från Helhet till delar och till slut komma fram till en ny Helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med långvarig smärta kunde påverka och begränsa individens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Smärtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smärta. En del beskrev bristande förståelse från både anhöriga och vårdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förståelse för hur individer upplever långvarig smärta.

Helhetstänkande är en central aspekt inom upplevelseproduktion, men tycks än så länge vara ett relativt ovanligt förekommande tankesätt bland evenemangsproducenter. Kanske är det så att det saknas ett konkret verktyg för att skapa Helhet i ett evenemang. Då storytelling kan skapa en känsla av Helhet, kontinuitet och tillhörighet (Mossberg & Johansen, 2006), ville jag studera hur denna metod i nuläget används inom evenemang. Studiens syfte är därför att beskriva och analysera hur några valda evenemangsproducenter arbetar med storytelling för att skapa en Helhetsupplevelse. För att besvara studiens frågeställningar har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med sex företag/evenemangsproducenter, som arbetar med storytelling i någon form.