In this textual analysis I have examined the book Att följa Jesus by Ulf Ekman and information from Word of Life's official website. The aim of this study is to see how a religious leader is shaping the identity of the groups members after a certain pattern that differs from the surrounding, secular society. The research focus  of this essay includes several aspects:  how a culture is formed in a religious minority in contrast to the prevailing cultural context; how the material can be explained by Paul Pruyser?s theory on the psychological worlds; how what Ulf Ekman writes about distinguishing themselves from the environment differs from how other religious minority groups distinguish their identity;  and,  how the psychological world, expected behavior, and context of Word of Life can be structured by Valerie DeMarinis? model of assessment. I have placed Word of Life in a realistic illusionistic world developed from Paul Pruyser?s theory of psychological worlds.

Denna studie är genomförd i Argentina, ?fotbollens land?. Den handlar om en grupp människor som möts en till två gånger per år i vad man kallar Maradonakyrkan för att helga Diego Armando Maradona. Studien genomfördes i form av fältstudier på plats i Argentina med metoder som intervjuer och deltagande observationer. Maradonakyrkan är ett så pass nytt fenomen att inga akademiska texter funnits att tillgå.

Syftet med denna studie var att undersöka reliabiliteten i en metod för att observera affektuttryck, Stålforsmetoden. Stålforsmetoden fokuserar primärt på affektuttryck i ansiktet, och mer specifikt den första affekten som en patient uttrycker under en psykoterapisession (?överföringsaffekt?). Den teoretiska grunden är affektteori som utvecklats av Silvan Tomkins och Paul Ekman. Data har samlats in med strukturerad observation och analyseras kvantitativt.

Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmässiga från romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som på något sätt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kärlekens och tidens ideal. Det handlar även om de nya starka kvinnobilderna från perioden kring sekelskiftet: Märta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okända kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon håller emot den orättvisa könsrelationerna och samtidigt älskar sin man för kärlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt äktenskap i egna händer och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tävlar på samma villkor som männen, som är i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan länge innan hade varit vigt åt männen. Detta är vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn på Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder.

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur föräldrar idag påverkas av hälsodebatten kring socker. Frågeställning: Hur kan föräldraskap och föräldraidentitet konstrueras i förhållande till en debatt om ?det farliga sockret?? Materialet består av tematiskt öppna intervjuer med föräldrar inom fem familjer (sammanlagt åtta personer och fem intervjuer). Intervjuerna är gjorda med föräldrar i Stockholms innerstad och när-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur föräldraskap och föräldraidentitet görs i förhållande till olika aktörer och sociala kontexter.

Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmässiga från romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som på något sätt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kärlekens och tidens ideal. Det handlar även om de nya starka kvinnobilderna från perioden kring sekelskiftet: Märta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okända kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon håller emot den orättvisa könsrelationerna och samtidigt älskar sin man för kärlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt äktenskap i egna händer och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tävlar på samma villkor som männen, som är i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan länge innan hade varit vigt åt männen. Detta är vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn på Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder.

Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmässiga från romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som på något sätt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kärlekens och tidens ideal. Det handlar även om de nya starka kvinnobilderna från perioden kring sekelskiftet: Märta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okända kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon håller emot den orättvisa könsrelationerna och samtidigt älskar sin man för kärlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt äktenskap i egna händer och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tävlar på samma villkor som männen, som är i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan länge innan hade varit vigt åt männen. Detta är vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn på Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder. Hur nära den verkliga samtiden låg Söderbergs beskriving av kvinnorna? Det är en central fråga för uppsatsen.

I en hermeneutisk metod analyseras Kerstin Ekmans Grand final i skojarbranschen (2011) med syftet att porträttera och analysera protagonisterna, Lillemor och Babba, i förhållande till identitet som kvinna och författare. I diskussionen urtolkas en möjlig medveten intention med verket, som rör såväl genus och feminism som identitetsskapande. De båda protagonisterna utgör ett gemensamt författarskap, där deras personligheter smälter samman. Det är uppenbart att Lillemor, i flera anseenden, agerar Babbas ansikte utåt och att Babba fungerar som Lillemors kreativa begåvning. Ur ett feministiskt perspektiv påverkas deras förhållande av ett misogynt tillstånd, som samtidigt är oundvikligt för att nå framgång.

Mitt undersökande masterarbete handlar om Riktat drömarbete. En metod att via skådespelarens intuition och drömmar berika gestaltningsarbetet och förankra det i kroppen. Syftet är att stärka tilliten till den egna föreställningsförmågan och intuitionen. Mitt sätt att arbeta med metoden tar avstamp ur psykoanalytikern Robert Bosnaks och regissören Janet Sonenbergs arbete med skådespelare. Båda verksamma i USA.Jag har undersökt metoden bland annat genom att pröva den på fyra sceniska arbeten.

AbstractTitle: Relevant factors that affect three small and midsize enterprises during an ERP-system implementationAuthors: Fredrik Dreimanis and Thomas JylhäTutor: Peter EkmanKeywords: ERP, implementation, SMEProblem: Which factors has relevance for small and midsize enterprises during an ERP-system implementation?Purpose: The purpose with this essay is to describe and analyze what distinguishes an implementation for small and midsize enterprises.Methodology:The authors have answered the problem with help of theories and articles within the subject of IT and economics and five interviews with companies in different areas of business.Theoretical framework:The most difficult part with adapting a new ERP- system is the implementation phase. (Muscatello et al. 2003) The reason is that the standardization and changing of business processes is a common occurrence during an implementation. (Gattiker and Goodhue.

Syfte: Denna studies syfte är att beskriva förtroendets roll i långsiktiga affärsrelationer mellan företag inom automationsindustribranschen. Betydelsen av ett starkare/svagare förtroende beskrivs och detta görs utifrån automationsföretagens perspektiv.Metod: Teorin grundar sig främst på Morgan och Hunts (1994) trust & commitment theory, där förtroende och relationsåtagande beskrivs som förutsättningar för långsiktiga b2b relationer. För att kunna testa hypoteserna, samt besvara syftet genomfördes en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning med 251 deltagande företagskontakter.Resultat: Förtroende och relationsåtagande är förutsättningar för långsiktiga B2B relationer, vilket är en fördel för automationsföretag. En viss nivå av osäkerhet behövs för att förtroende ska kunna existera i långsiktiga affärsrelationer mellan automationsföretag.Nyckelord: Förtroende, Relationsåtagande, Osäkerhet, Långsiktiga affärsrelationer, Business-to-business..

Den här uppsatsen visar hur fyra kvinnliga författare debutromaner, från 1891-2000, har blivit mottagna. Undersökningen diskuterar hur kritiker förhåller sig till verken och författarnas kön. Undersökningen vill visa på hur kritikernas förhållningsätt till kvinnliga författare har förändrats under ett sekel. Vidare studeras vilka tendenser som påvisar att författarna har blivit recenserade med utgångspunkt i traditionella könsmönster. Vår teoretiska utgångspunkt är genus och uppsatsens metodologiska tillvägagångssätt utgörs av Ruth Wodaks definition av kritisk diskuranalys (CDA).  Resultatet visar att normen kring kvinnans ställning i samhället präglar hur litteraturkritiken bemöter kvinnliga författare. Den förändring som har skett under hundra år avspeglas även i mottagandet av romanerna. Summeringen är kritiken har tidigare haft ett tydligt fokus på författarens kön och en förmyndarartad hållning.

The purpose of this Masters Thesis is to explore the impact of spare time reading fiction on the identity of teenage boys, and what it really means to them. To investigate this, we have focused our investigation on how teenage boys relate to and what they search for in their reading. The data collection is based on 8 interviews with boys in the age between 14 and 15 and on literature on the subject. The theoretical framework focuses on the reading theories of Joseph A. Appleyard, the transactional theory of Louise M.

C-essay in political science by Anna Höjenberg and Maria Stenberg, spring of 2006?The Grey Zone ? An essay on the characteristics of a hybrid regime and a case study of Russia?. Supervisors: Joakim Ekman and Jonas LindeThis essay deals with the concept of hybrid regimes. The purpose is to describe the structure and the content of such a regime-type and try to create a model which can help us to analyse different countries. The essay is divided into two sections.