Syftet med vår uppsats är att fördjupa kunskapen om hur vändpunktsprocesser gestaltat sig för människor som har erfarenhet av att tagit sig ur en problematisk livsföring, de flesta med missbruksproblem. Vi vill söka vad dessa personer ser som vändpunkter. Avsikten är också att ge initierade bilder av den betydelse familj, nätverk och de professionellas insatser haft för dessa vändpunktsprocesser. Vi har intervjuat 11 personer från våra verksamheter, familjevård och narkomanvård. Som metod har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer och fokuserat på människors egna berättelser av sina livsprocesser.

This essay examines the decline of reading comprehension in Swedish schools, and also aims to provide insight into the debate concerning a literary canon and its usage in schools. While some claim that the literary canon is only a list of irrelevant white dead men which only serves to perpetuate feelings of alienation in, for example, female students, others see it as a means to bring society together using the only literature that stood the test of time. This essay will look to studies concerning reading comprehension, and questions regarding reading habits which our own students answered. It will also explain the different viewpoints of both sides of the canon debate.There are several studies that show this decline in reading comprehension, PISA and PIRLS being the foremost of them. They point to a trend where the reading skills of boys are much worse than those of girls, a trend which still has not panned out.Bloom and the different researchers who are the basis for Verhaest's thesis are of the opinion that canonical literature serves a purpose in that it teaches students aesthetic literary values.

Pedagogiken tar allt mer plats på museer och konsthallar i Sverige. Vad en konstpedagog gör och varför är däremot inte lika självklart. Utvecklingen tycks gå mot en mer publikcentrerad pedagogik där det talas om att besökare ska aktiveras och delta. I praktiken färgas däremot den konstpedagogiska yrkesrollen av den traditionstyngda funktionen som förmedlare mellan det som ställs ut och besökarna. I min undersökning inom ramen för examensarbetet på Konstfacks institution för bildpedagogik studerar jag närmare hur det går att utmana en sådan förmedlingstradition i praktiken och behandlar frågeställningen: Hur kan konstpedagogens traditionella roll som förmedlare utmanas och utvecklas? Hur påverkar en sådan utmaning relationen mellan pedagog och utställning? Undersökningen är en jämförande studie mellan tre fall (Africa Remix på Moderna Museet 2006, Jihani Kalapour på Tensta konsthall 2006  och Tumult på Gustavsbergs konsthall 2009) där den förmedlande traditionen angripits.

I Sverige är barn- och ungdomshospice en verksamhet som inte har funnits i mer än knappt 2 år då vi är ledande inom hemsjukvård och många väljer att vårda sina sjuka barn och ungdomar i hemmet. År 2010 öppnade Lilla Erstagården i Nacka som Nordens första barn- och ungdomshospice och de tar emot barn och ungdomar som behöver palliativ vård i antingen ett terminalt syfte eller för växelvård, för de familjer som behöver avlastning. Barn- och ungdomshospice har funnits sedan 1982 då Helen House, i England, öppnade som världens första barn- och ungdomshospice. I länder som England och USA har de kommit långt inom denna verksamhet och idag finns det organisationer som enbart arbetar med att skapa trädgårdar för barn- och ungdomshospice. Målet med arbetet är att med Lilla Erstagården som exempel ta fram förslag på hur man kan utforma en hospiceträdgård med fokus på barns och ungdomars behov av natur.

SammanfattningFörfattare: Annika Hallberg & Helén PerssonHandledare: Leif AnderssonTitel: ServaNet Experience:- En marknadsundersökning av bredbandstjänster och upplevd kundnytta i Sundsvall, Timrå & Ånge med avseende på ServaNets tjänsteportfölj för privatmarknadenNyckelord: ServaNet Experience, kärntjänst, stödtjänst, tilläggstjänst, kundbehov, kundtillfredsställelse, kundnöjdhetBakgrund, syfte & problem: ServaNet är ett affärsområde inom Sundsvall Elnät AB och ägs av Sundsvalls Kommun. ServaNet har introducerat sitt nya koncept ?Servanet Experience? som fokuserar på upplevelser. I detta koncept har kunden möjlighet att kombinera sitt upplevelsepaket inom internet, TV och telefoni och möjlighet att när som helst byta till annan leverantör eller hastighet.Syftet med uppsatsen/studien är att på ett så bra sätt som möjligt få fram ett underlag till planering för ServaNets etablering i Härnösand och i framtiden andra intressanta marknader.Med denna uppsats försöker vi ta reda på vad ServaNets kunder inom Sundsvall, Timrå och Ånge området tycker om företaget som leverantör av sitt bredband. Vi vill också med uppsatsen ta reda på om kunderna vet vilka tjänster som företaget erbjuder via sina tjänsteleverantörer och om de tycker att de är prisvärda.I uppsatsen undersöks hur kunderna kom i kontakt med ServaNet första gången och vad företaget gör för att marknadsföra sig och om de är tydliga.Uppsatsen visar också vilka egenskaper ServaNets befintliga kunder prioriterar när det gäller pris, hastighet, driftsäkerhet, tillgänglighet och service när det gäller bredbandstjänster.Avgränsning: I arbetet har vi avgränsat oss till att skicka ut enkäter till 200 slumpvist utvalda villakunder av cirka 4 500, inom Sundsvall, Timrå och Ånge området.

Jag gör den här undersökningen med fokus på samtidskonst som jag upplever är ettsvårgripbart fenomen. Så vad är samtidskonst och går den att definiera? Generellt ärsamtidskonst konst skapad efter 1945 och består samtidigt av ?historiska? och ?banbrytande?konstyttringar. Den uttrycker sig i nya medier som installation, video och fotografi och utgörett fält som är i ständig förändring. I huvudsak tematiserar samtidskonsten vardagslivet ochindividens livsbetingelser samtidigt som den är upptagen med att undersöka fältetsmöjligheter och upplåter ett rum för reflektion.