Sök:

Sökresultat:

7322 Uppsatser om Hela människan - Sida 21 av 489

NÄR VARDAGEN FÖRÄNDRAS : En litteraturstudie om hur stomiopererade personer upplever sin nya livssituation

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Vattengymnastikens betydelse för Àldre personers vardag : En kvalitativ studie

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Vem beslutar om den nationella infrastrukturen? : En fallstudie av Norrbotniabanan

SammanfattningSyfte: Syftet Àr att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. FrÄgestÀllningar vi anvÀnt Àr: Skiljer sig studieresultaten utifrÄn antalet trÀningstimmar? Finns det nÄgon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jÀmförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade pÄ enkÀten- det blir ett bortfall pÄ 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrÄn olika kommuner i Sverige och ifrÄn flera olika gymnastikföreningar.

Lust till matematik - en rÀttighet eller bara nÄgra fÄ förunnat?

Denna studie Àr genomfört som ett undervisningsförsök, dÀr formativ bedömning har imple­menterats i matematikundervisning. Syftet med studien var att studera om det var möjligt att förÀndra undervisningen pÄ denna korta tid samt om eleverna blev mer motiverade och om de upplevde mer lust till Àmnet genom denna undervisningsstrategi. Ett sÀrskilt fokus riktades pÄ elever i matematiksvÄrigheter. Studien genomfördes i en Ärskurs 7:a, under höstterminen 2009, med inspiration Wiliam, (2007) Five ?Key Strategies? for Effective AssessmentutifrÄn och Black et al. (2003), Assess­ment for Learning ? Putting it into practice.

Campus Åre

Precis intill störtloppsbacken i Åre har vi ritat en universitetsbyggnad som ett nytt campus tillMittuniversitetet. Utbildningarnas inriktningar utgĂ„r ifrĂ„n Åres drivkrafter; sport, design, turism ochföretagande. DĂ„ Åre Ă€r och vill fortsĂ€tta utvecklas som ett levande samhĂ€lle Ă„ret runt Ă€r det viktigt attlocka dit nya invĂ„nare. Ett universitet placerat mitt i en av Åres bĂ€sta backar, prĂ€glat av livsstilen somutgör Åre kan bli en stor dragkraft för unga frĂ„n hela landet..

Erfarenheter av motiverande samtal vid förÀndring av levnadsvanor utifrÄn ett primÀrvÄrdsperspektiv

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

MĂ€nniskors upplevelser av fatigue vid kronisk sjukdom: en litteraturstudie

Vid kronisk sjukdom förÀndras livet ofta pÄ ett dramatiskt sÀtt. Fati-gue Àr ett av de vanligaste symtomen som personer med kroniska sjukdomar upplever. Fatigue kan beskrivas som ett subjektivt obe-hagligt symtom som kan innefatta total kroppslig upplevelse med allt frÄn trötthet till utmattning, detta skapar ett opÄlitligt tillstÄnd som pÄverkar individens förmÄga till normal kapacitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av att leva med fatigue vid kronisk sjukdom. Nio kvalitativa artiklar analysera-des med kvalitativ manifest innehÄllsanalys och resulterade i fyra ka-tegorier: tröttheten pÄverkar hela kroppen, det sociala livet begrÀn-sas, beroendet ökar men hoppet finns kvar och fatigue uppstÄr av oli-ka anledningar och fluktuerar sÄ egenvÄrden mÄste skrÀddarsys.

MĂ€nniskors upplevelser av fatigue vid kronisk sjukdom: en litteraturstudie

Vid kronisk sjukdom förÀndras livet ofta pÄ ett dramatiskt sÀtt. Fati-gue Àr ett av de vanligaste symtomen som personer med kroniska sjukdomar upplever. Fatigue kan beskrivas som ett subjektivt obe-hagligt symtom som kan innefatta total kroppslig upplevelse med allt frÄn trötthet till utmattning, detta skapar ett opÄlitligt tillstÄnd som pÄverkar individens förmÄga till normal kapacitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av att leva med fatigue vid kronisk sjukdom. Nio kvalitativa artiklar analysera-des med kvalitativ manifest innehÄllsanalys och resulterade i fyra ka-tegorier: tröttheten pÄverkar hela kroppen, det sociala livet begrÀn-sas, beroendet ökar men hoppet finns kvar och fatigue uppstÄr av oli-ka anledningar och fluktuerar sÄ egenvÄrden mÄste skrÀddarsys.

Att spela en materialistisk orgel : En intermedial analys av Erik Beckmans roman Inlandsbanan som ett musikaliserat berÀttande

Erik Beckmans roman Inlandsbanan (1967) har, tillsammans med hans hela författarskap, bÄde kritiserats och hyllats som obegriplig, med en berÀttarstruktur som aktivt bryter mot ett konventionellt, episkt berÀttande och anammar en försvÄrande, gestaltande skriv- och lÀsakt. Derrida diskuterar i Of Grammatology (1967) funktionen hos den skrivna texten som betecknande det betecknande, det vill sÀga betecknande det talade sprÄket som betecknar den refererade betydelsen, och hur relationerna dessa sinsemellan förskjutits. PÄ ett liknande sÀtt har Inlandsbanans textfunktion förskjutits frÄn en episk berÀttartradition till en icke-muntlig, materialistisk struktur. Med hjÀlp av en inomkompositionell, intermedial begreppsapparat, och en hypotes kring ett musikaliserat berÀttande, dÀr gestaltande former tar sig runt den muntliga sprÄktraditionen inom litteraturen, ses Inlandsbanan hÀr i ett nytt ljus och en del av dess pÄstÄdda obegriplighet redes ut. Allt detta sker integrerat i en diskussion av en intermedial metod för analys, som hela tiden har sitt stöd i Erik Beckmans roman.

Studie- och yrkesvÀgledning som hela skolans ansvar

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur en grundskola arbetar för att implementera studie- och yrkesvĂ€gledning i vid bemĂ€rkelse, som hela skolans ansvar. Styrdokument beskriver att skolor bör arbeta med studie- och yrkesvĂ€gledning pĂ„ ett lĂ„ngsiktigt och individanpassat sĂ€tt för att ge elever möjlighet att göra vĂ€l underbyggda val i framtiden. ÄndĂ„ visar olika granskningar att utbudet av studie- och yrkesvĂ€gledning i grundskolan mĂ„nga gĂ„nger Ă€r bristande och av varierad kvalitet. En grundskola i SkĂ„ne arbetar i nulĂ€get för att implementera studie- och yrkesvĂ€gledning under lektionstid, som ett projekt i skolorganisationen. Projektets implementering ska leda till att skolans elever ska fĂ„ verktyg för framtida val men Ă€ven att skolan aktivt ska arbeta med studie- och yrkesvĂ€gledning som ett gemensamt ansvar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod dĂ€r intervjuer gjordes med fem lĂ€rare och en studie- och yrkesvĂ€gledare alla verksamma inom den undersökta skolorganisationen.

FörÀldrars upplevelser av att leva i en familj dÀr ett barn har autismspektrumtillstÄnd : - En litteraturstudie

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Blod, svett, tÄrar och höga betyg : Svenska artistiska elitgymnaster - motivation, betyg, ambition

SammanfattningSyfte: Syftet Àr att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. FrÄgestÀllningar vi anvÀnt Àr: Skiljer sig studieresultaten utifrÄn antalet trÀningstimmar? Finns det nÄgon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jÀmförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade pÄ enkÀten- det blir ett bortfall pÄ 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrÄn olika kommuner i Sverige och ifrÄn flera olika gymnastikföreningar.

Cogmed som arbetsterapeutisk ÄtgÀrd : En beskrivning av arbetsterapeuters anvÀndning av datorbaserad arbetsminnestrÀning

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Urbaniserings- och suburbaniseringsmönster: en undersökning mellan Ären 1986 och 1995

Definitionen för urbanisering Àr enligt nationalencyklopedin: ? urbanisering, ökande stadsboende, en process som definitionsmÀssigt varierar mellan lÀnder och vÀrldsdelar?. Suburbanisering Àr i det hÀr fallet en utflyttningsprocess frÄn tÀtorter till tÀtorternas ytteromrÄden. Dessa tvÄ fenomen har undersökts med hjÀlp av en demografisk databas frÄn SCB, vilken innehÄller hela Sveriges befolkning positionerad med 100 meters noggrannhet. Befolkningen ökade kraftigt i Sverige under de nio Ären mellan 1986 och 1995 (med nÀra en halv miljon mÀnniskor).

Hela skolans ansvar - en undersökning om samarbetet inom studie- och yrkesorienteringen

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare, i och med att den nya skollagen och lÀroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrÄn att studie- och yrkesorienteringen Àr hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret Àr nÄgot som i formuleringsarenan lÀnge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag pÄ realiseringsarenan som det var tÀnkt frÄn början. De frÄgor vi vill besvara Àr hur kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan ser ut utifrÄn studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares perspektiv, hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare pÄ grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gÀller studie- och yrkesorienteringen samt hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare anser att de nya styrdokumenten pÄverkar studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan. Detta undersöker vi utifrÄn en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebÀr strukturerade intervjuer med intervjuformulÀr. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gÀller för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vÀgledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori. Genom vÄr undersökning kan vi konstatera att studie- och yrkesvÀgledningen och -orienteringen inte Àr skolans gemensamma mÄl, att studie- och yrkesvÀgledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att studie- och yrkesvÀgledarna tycker att det Àr för lite samarbete med lÀrarna.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->