Den här uppsatsen tar fasta på begreppet hållbar utveckling och dess mångsidiga betydelse. Hållbar utveckling är en del av innehållet i den svenska grundskolans geografiundervisning och förmedlas till eleverna genom bland annat sponsrade och förlagsutgivna läromedel. Syfte med studien är att analysera diskurser om hållbar utveckling som de artikuleras av olika sociala aktörer i sponsrade och förlagsutgivna läromedel producerade för undervisning i ämnet geografi, årskurs 7-9.Uppsatsen rör sig mellan det läroplansteoretiska forskningsfältet och forskning om utbildning för hållbar utveckling. Uppsatsen utgår från tidigare forskning om miljöundervisning, läromedelsforskning, forskning om sponsring i skolan och motsättningar i forskningsdebatten om hållbar utveckling.Studien är en diskursanalys som tar sin utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteori. Det analyserade materialet är fyra förlagsutgivna läroböcker i geografi för årskurs 7-9 samt fyra sponsrade läromedel som behandlar hållbar utveckling och är riktade mot geografiundervisningen i årskurs 7-9.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i folkrörelsebegreppet och behandlar idrottsrörelsen som en folkrörelse under ?folkhemmets? första decennier 1945- 1960. Idrottsrörelsen har av Jan Lindroth beskrivits som relativ ideologilös, medan Johnny Wijk menar att idrotten har en tydlig konsensusideologi. Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur den sociala sammansättningen utifrån klass och kön såg ut i styrelsen och bland medlemmarna i Gefle IF och IFK Gävle och om den förändrades något under perioden 1945-1953/1954, dels att undersöka hur Gefle IF och Valbo AIF såg på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare för att besvara om idrotten kan benämnas som ideologilös eller om det fanns en ideologi bakom fostrande av ungdomen och om denna kunde skilja sig åt.Begreppet Hegemoni är ett central för denna uppsats. Bakgrunden visar att en mängd förändringar skedde i det svenska samhället under mellankrigstiden och många av dessa var positiva för idrottens fortsatta expansion och popularitet.

Sverige för en narkotikapolitik som ideologiskt grundar sig i visionen om ett narkotikafritt samhälle, ofta omtalat som nolltolerans. Ett annat synsätt som anammats på flera andra håll i världen, bland annat i Storbritannien, grundar sig i principen om skademinimering. Skademinimering innebär att fokus ligger på att reducera drogernas skadeverkningar snarare än utrota drogerna i sig.Vi hade en hypotes om att nolltoleransen borde kunna skönjas i svensk journalistik då vi upplever att rådande politik inte ifrågasätts i någon större utsträckning. Som jämförelsepunkt ville vi även se hur det såg ut i Storbritannien. Ländernas journalistik representeras av tidningarna Dagens Nyheter och The Guardian.

Sport är en viktig del av samhället. Sport är så mycket mer än matcher och spel. Sport är integrerat i de sociala och kulturella kontexterna i vårt samhälle, människor identifierar sig själva och världen runt omkring sig med hjälp av sport ? det är därför viktigt att studera sport. Då sport är viktigt att studera är det också viktigt att ha en diskussion kring hur konceptet modern sport bör tolkas, förstås, förklaras och hur det påverkar och är med i förändringsprocesser i samhället.

Den här studiens syfte är att ta reda på hur den personliga integriteten påverkas av datalagringsdirektivet som trädde i kraft i Sverige 1 maj 2012. Datalagringsdirektivet handlar om att samla in och spara trafikuppgifter från internet och telefoni upp till sex månader. Lagen antogs av EU 2006 och eftersom Sverige är med i EU så var vi tvungna att anta datalagringsdirektivet. Det finns givetvis de som är för datalagringsdirektivet och de som är emot men det har varit mycket lättare att hitta material och artiklar som är emot direktivet av förklarliga skäl.Syftet med lagen är att polisen lättare ska kunna komma åt terrorism och grov brottslighet och även kunna samarbeta mellan länder. Våra frågeställningar som vi kommer att försöka besvara är hur den personliga integriteten påverkas av det nya datalagringsdirektivet och vad datalagringsdirektivet innebär för den personliga integriteten, om det innebär ökad eller minskad personlig integritet.

Denna undersökning utfördes vid Malmö Högskola (MAH). Syftet med undersökningen var att kartlägga hur könsfördelningen ser ut på socionomutbildningen vid MAH, ge en preliminär bild av dess manliga studenter utifrån deras attityder gentemot yrket och att söka svaret på frågan: Vad är det som karaktäriserar den manliga socionomstudenten? Som huvudfrågeställning valde vi: Varför väljer män att läsa till socionom? Och följdfrågorna till huvudfrågeställningen var: Hur påverkar det kulturella kapital man bär med sig detta val? samt Hur påverkar den Hegemoniska maskuliniteten detta val? För att svara på detta genomförde vi en enkätundersökning riktad till samtliga manliga socionomstudenter på MAH. Intresset för detta ämne kom till i mötet med arbetslivet, där det samtidigt råder brist på män och en önskan om ett ökat antal män. Dessutom syns den skeva könsfördelningen även tydligt inom skolan där endast ca 15 % av studenterna är män.

Studien har syftat till att utifrån ett intersektionellt perspektiv analysera läromedlet Hem- ochkonsumentkunskap åk 7-9 av Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson (2011).Analysens målsättning har varit att lyfta vilka värden och normer som konstrueras ochförmedlas genom läromedlet. Vidare har dessa normer och värden diskuterats mot dem somtillskrivs i läroplanen. Metoden har varit en kvalitativ textanalys med en kritiskdiskursanalytisk ansats. De diskurser som förekommit har beskrivits i de sex mytbildningarnaMyten om det västerländska idealet, Myten om det sekulariserade och protestantiska Sverige,Myten om det jämställda Sverige, Myten om ett kulturellt homogent Sverige, Myten ommedelklass-Sverige och Myten om Väst. Myterna symboliserar de förställningar som harframkommit genom dikotomierna Vi och dom, Majoritet och minoritet, Individ och kollektiv,Ordning och kaos, Utveckling och misär.

Vi har valt att göra vår C-uppsats i relation till en begränsad verksamhet; en fritidsverksamhet i Västra Götalandsregionen. Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagogerna gör kön i interaktion med barnen, i de observerade situationerna. Våra frågeställningar är ?Vilka samband kan vi se i observationerna mellan pedagogernas interagerande med barnen och barnens positionering och kön?? och ?Hur svarar barnen på pedagogernas interagerande i förhållande till barnets kön och intagen position??. Vi har använt oss av videoobservationer som metod och filmat samlingar och mellanmål, då vi var intresserade av att studera pedagogernas interagerande med barnen utifrån barnens intagna positioner och kön.

Uppsatsen har gjort gällande att det som serveras oss ?på silverfat? är lätt att ta för givet. Det är definitivt enklare än att själv behöva reflektera kring varför detta sker. Dock, i den här uppsatsen har just detta ägt rum. Det har reflekterats kring hur sociala och politiska konstruktioner skapar och upprätthåller omedvetna konsumtionsmönster bland samhällets invånare.

SammanfattningNationell och internationell forskning belyser att familjer och kärleksrelationer konstrueras på ett ensidigt sätt i läromedel, med ett starkt kärnfamiljsideal. Det rör sig exempelvis om att det främst är kvinnor som skildras i den privata sfären (Mahamud 2005), samtidigt som det problematiseras att vara ensamstående eller leva tillsammans som ogifta (Mohammed 2007) Samkönade relationer tenderar att utelämnas (Hickman 2012; Mattlar 2006), och i de fall hbt-teman behandlas sker det snävt och distanserat (Larsson & Rosén 2006).Studiens syfte är att analysera hur familjer och kärleksrelationer konstrueras genom text och bild i läromedel inom sfi och anknyter till kritisk diskursanalys. Den behandlar tre nybörjarläromedel för sfi. I analysen används Kress och van Leuweens (2001) multimodala diskursanalys i kombination med Hallidays funktionella grammatik (Halliday & Mathiessen 2014). Utgångspunkten för analysen är frågeställningar utarbetade från språkets ideationella, interpersonella och textuella metafunktion (Kress & van Leuween 2006).

This thesis describes how social work language practice circulates around the implementation process of an evidence based structured assessment tool – Savry. The purpose is to examine and understand the social workers language practice in a working group that uses this structured assessment tool in their work with youth. The purpose is also to look for dimensions of identity in terms of discourse. The ontological viewpoint is post-structuralism where language is in focus. The theoretical framework is discourse theory based upon the work of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe.

Den arabiska våren är ett uttryck som kom att användas i svensk media under revolutionerna som ägde rum ibland annat i Nordafrika under vintern/våren 2010-2011. Revolutionerna fick stor uppmärksamhet i medierna och många ledare behandlade ämnet i svensk press under denna period. Framställningen av händelserna i dessa ledare handlade om bland annat kampen för demokrati, folket som kämpade mot illvilliga despoter samt Västvärldens förhållningssätt till konflikterna och regionen. Vi ville se om dessa förändringar i Nordafrika har påverkat sättet som media framställer regionen. Det har bedrivits postkolonial forskning om framställningen av Orienten, och när nu tillfälle gavs att få studera detta ur en ny angreppsvinkel väcktes vårt intresse.

The present memorandum outlines the structure, theoretical starting points and disposition of a thesis about the activities of Finnish immigrants in a Swedish local community, more specifically their political integration. The intention is to study the municipality of Katrineholm in the years 1944 to 1991.Previous research about the actorship of immigrants in spheres such as politics, labour unions, immigrant associations, educational associations and mass-education, as well as churches and religion, is presented to give an overview of possible areas connected to political integration that can be studied. The overview of previous research also covers local immigrant politics.The intended theoretical starting points for the proposed thesis are political economy and hegemony. The latter is intended to be investigated through its expression in the social relations class, gender, ethnicity, nationality and generation. It is suggested in this memorandum that Hegemonies and social relations within a local political economy can be operationalised fruitfully in a study of political integration.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om, och i så fall hur synen på barnen förändrades under andra världskriget samhällsomdaning. Syftet är också att i uppsatsen beskriva de insatser som Sveriges unga gjorde under den kristid som andra världskriget vållade Sverige. Materialet ska sedan kunna användas till att bredda historieundervisningen på området: andra världskriget. Frågeställningarna för uppsatsen är de följande;1. a) Vilka sorters arbete utförde de svenska barnen och ungdomarna under andra världskriget?b) I vilken omfattning arbetade barnen och ungdomen?  2.

Bakgrund/Frågeställning: När Fanny Ambjörnssons bok "I en klass för sig ? Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer" publicerades 2004 fick den ett mottagande få avhandlingar kan räkna med. Den recenserades och diskuterades i tidskrifter, dagstidningar och på olika myndigheters hemsidor. Ambjörnsson följde under ett år kvinnor på två olika gymnasieprogram; ett studieförberedande (Samhällsprogrammet, S) och ett yrkesinriktat (Barn- och Fritidsprogrammet, BF). Boken avser analysera hur klass, sexualitet och etnicitet spelar roll för konstruktionen av genus.