Aim: The aim of this study was to highlighting the experiences of individuals of non-pharmacological treatment for chronic pain.Method: The study was designed as a literature review with aim to review andcompile the articles results. This study has been based on a systematic literature search of supplementing out of an unsystematic search were 11 articles were found.Results: The participants in the studies had experienced a good effect out of non-pharmacological treatments for their pain and a improved quality of life. Based on participantsÂŽ experiences of treatment two categories occurred: body awareness and relaxation. Body awareness arose through treatments like yoga, mindfulness meditation and CBT. Relaxation occurred through treatments, like music, heat, massage and meditation.Conclusion: This study highlights how non-pharmacological treatments is experienced by individuals with chronic pain and two key areas have been identified.

I denna studie utforskar och analyserar vi olika numeriska metoder f?r att l?sa Helmholtz ekvation. Detta ?r av betydelse f?r att f?rst? det elektriska f?ltet i kroppen, vilket kan vara v?rdefullt f?r att identifiera cancertum?rer. Vi j?mf?r konvergensen, effektiviteten och tillf?rlitligheten av 13 l?sare fr?n paketet PETSc, vilka anv?nder olika f?rkonditionerare f?r att l?sa ekvationen.

Uppsatsen har till syfte att utreda ra?ttverkan av konkursboets egendomsavsta?ende i fra?ga om processavsta?ende enligt KonkL 3 kap. 9 § och abandonering.I uppsatsen presenteras grundsynsfra?gan och dess betydelse fo?r dessa fra?gor, da?r det visar sig att fra?gan om boets fo?rha?llande till ga?ldena?ren har betydelse i vissa fra?gor medan den a?r mindre betydande i andra. Rekommendationen a?r a?nda? att ra?ttstilla?mpare, eller a?nnu hellre lagstiftare, bo?r ta ett samlat grepp i fra?gan och i vart fall avgo?ra huruvida ga?ldena?ren och boet ska ses som tva? skiljda parter och om boet ska ses som en juridisk person.Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i huvudsak pa? att utreda effekten av att egendom inte la?ngre anses tillho?ra konkursboet.

Bakgrund till studien: I och med uppkomsten av ett modernt, eller senmodernt, samhÀllehar förutsÀttningarna förÀndrats dramatiskt för den enskilde individen som tvingas handskas med en stress och kravfylld verklighet för att fÄ en plats i samhÀllet. Det Àr denna verklighet som ungdomen av idag möter och tvingas bemÀstra. Sett till de ökade kraven och den förhöjda stressen tyckte vi det var intressant att undersöka hur tron pÄ en gud pÄverkar upplevelsen och hanteringen av stress för dessa ungdomar. Har man som frikyrklig en bÀttre grund att stÄ pÄ i jÀmförelse med icke kristna ungdomar och pÄverkas detta av hur man lÄter sin identitet komma till uttryck?Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad mellan de intervjuade frikyrkliga ungdomarna och de intervjuade icke kristna ungdomarna i hurderas identitet tar sig i uttryck, sett till relationer, andlighet, intressen, Äsikter samt val av klÀdstil? Ytterligare ett syfte Àr att ta reda pÄ om det finns nÄgon skillnad mellan dessa tvÄ grupper vad gÀller upplevelsen av stress.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

Bakgrund: I hemsjukva?rden ges den patientna?ra omsorgen vanligen av en anho?rigva?rdare och utan dem skulle befolkningens omsorgsbehov inte kunna tillgodoses. Anho?rigva?rdare upplever sig beho?va kontinuerligt sto?d fra?n sjukva?rden. Det sociala sto?det a?r en viktig del av vad som uppra?ttha?ller individen men det a?r omtvistat huruvida socialt sto?d ska komma fra?n ha?lso- och sjukva?rdspersonal.

Forskning har visat pĂ„ ledarskapets betydelsefulla roll för att frĂ€mja hĂ€lsa och minimera arbetsrelaterad ohĂ€lsa. Detta samtidigt som ledares egen arbetsroll ofta kĂ€nnetecknas av hög arbetsbelastning och pĂ„frestning vilket Ă€r riskfaktorer för arbetsrelaterad stress och ohĂ€lsa. Studien undersöker upplevelser och hantering av stress pĂ„ arbetsplatsen hos chefer med personalansvar. Även arbetsrelaterade resurser har undersökts för att synliggöra huruvida dessa inverkar vid hantering av stress. Sex individuella djupintervjuer med personalchefer genomfördes och databearbetningen gjordes med en kvalitativ innehĂ„llsanalys.

Offentliga organisationer har de senaste Ă„ren implementerat styrsystem frĂ„n privata organisationer för att förbĂ€ttra organisationerna. Dessa styrsystem har bĂ„de pĂ„visat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket Ă€ven har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi stĂ€ller dĂ„ oss frĂ„gan om ett riskhanteringsramverk som Ă€r skapat frĂ€mst för privata organisationer kan förbĂ€ttra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken pĂ„ Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vĂ„r fallstudie Ă€r att förklara hur Hudkliniken pĂ„ USÖ arbetar med riskhantering och om det dĂ€r finns förbĂ€ttringsmöjligheter. Vi vill ocksĂ„ studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjĂ€lpa dem i deras arbete.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur en individs liv kan pÄverkas av att vÀxa upp med en missbrukande förÀlder. UtifrÄn en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppvÀxt, deras sj?ÀlvkÀnsla och de sociala relationer de har idag. VÄr huvudsakliga frÄgestÀllning var ?Hur pÄverkas en mÀnniska av att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhÀllsmedborgare?? De Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras pÄ analyserades med grundlÀggande teorier frÄn socialpsykologin.

The traditional lawn is believed to be facing a dilemma. On one hand, it is valuable for people because of its esthetical and functional values. On the other hand, the lawn is perceived as a monoculture without biological diversity that hinders the domestic landscape?s flora and fauna. In this graduation-thesis, the private and public lawn?s dilemma of ?to be or not to be?, is examined from these two different perspectives.

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativ metod fÄ förstÄelse för hur det Àr möjligt för f.d. kriminella att gÄ frÄn ett slutet system, prÀglat av utanförskap och ensamhet, till en gemenskap i organisationen KRIS. UtifrÄn tio semi-strukturerade intervjuer med f.d. kriminella inom KRIS (Kriminellas Revansch i SamhÀllet) i Göteborg , varav fem var kvinnor och fem mÀn, hÀmtade vi vÄrt material för att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning. Resul-tatet av studien visar att man som kriminell individ lÀtt hamnar i ett utanförskap och Àr stigmatiserad vilket försvÄrat för vÄra informanter att skaffa jobb, ha tillitsfulla relationer etc.

Artros Àr en degenerativ ledsjukdom som innebÀr att brosket i leden successivt bryts ner. KnÀartros anses vara ett vanligt tillstÄnd dÄ 6-7% av befolkningen över 70 Är Àr drabbade. Vid behandling börjar man icke- farmakologiskt, vidare farmakologiskt och som ett sista alternativ operation. Sjukgymnastik Àr en del av den icke-farmakologiska behandlingen som bestÀms av patientens besvÀr och vilka funktionella krav som patienten har. Syfte: Att undersöka vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster anvÀnder sig av vid behandling av sjukgymnastiskt bedömd eller diagnostiserad knÀartros, upplevda behandlingseffekter samt pÄ vilka grunder sjukgymnaster vÀljer behandlingsmetod.

Artros Àr en degenerativ ledsjukdom som innebÀr att brosket i leden successivt bryts ner. KnÀartros anses vara ett vanligt tillstÄnd dÄ 6-7% av befolkningen över 70 Är Àr drabbade. Vid behandling börjar man icke- farmakologiskt, vidare farmakologiskt och som ett sista alternativ operation. Sjukgymnastik Àr en del av den icke-farmakologiska behandlingen som bestÀms av patientens besvÀr och vilka funktionella krav som patienten har. Syfte: Att undersöka vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster anvÀnder sig av vid behandling av sjukgymnastiskt bedömd eller diagnostiserad knÀartros, upplevda behandlingseffekter samt pÄ vilka grunder sjukgymnaster vÀljer behandlingsmetod.

Obehandlad eller otillrÀckligt behandlad postoperativ smÀrta Àr vanligt. Medan icke farmakologiska och kognitiva metoder till smÀrtbehandling Àr vanliga och har visat sig effektiva som komplement till farmakologisk smÀrtbehandling vid behandling av lÄngvarig (kronisk) smÀrta, anvÀnds dessa metoder vÀldigt lite nÀr det gÀller akut smÀrta som postoperativ smÀrta, dÀr farmakologisk smÀrtbehandling Àr mest vanligt. Denna litteraturstudie Àmnade söka kunskap om vetenskapligt belagda icke farmakologiska eller komplementÀra metoder för att förebygga eller behandla postoperativ smÀrta. Metoden var en litteraturstudie och sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Medline under hösten 2008. Artiklarna skulle vara vetenskapliga artiklar och publicerade Är 2000 eller senare.

I havet finns det flertalet olika bakteriearter, alltsĂ„ en hög diversitet vilket teoretiskt sett borde betyda en hög funktionalitet. I denna studie har vi undersökt hur bakteriers funktionalitet och diversitet pĂ„verkas av förĂ€ndrad salthalt. TvĂ„ marina bakteriesamhĂ€llen har studerats och jĂ€mförts, dels ett SkagerraksamhĂ€lle samt ett ÖstersjösamhĂ€lle. Dessa tvĂ„ samhĂ€llen utsattes gradvis för hög respektive lĂ„g salthalt och efter avslutat experiment hade SkagerraksamhĂ€llet en lĂ„g salthalt dvs Östersjöbetingelse och ÖstersjösamhĂ€llet övergĂ„tt till hög salthalt (Skagerrakbetingelse). Resultatet av detta blev att bĂ„de funktionalitet och diversitet pĂ„verkades, vilket analyserades med Eco-plattor och DGGE (Denaturing Gradient Gel Electrophoresis).