Organiserad brottslighet har länge varit prioriterad av polisen men först på senare år har speciella strategier mot brottsligheten framtagits. 2003 startade Stockholms länspolismästare Carin Götblad projekt Nova, en satsning mot organiserad brottslighet. Rapportens syfte har varit att granska projektets resultat samt undersöka satsningens betydelse för minskningen av den organiserade brottsligheten. Nova-projektet har analyserats utifrån rutinaktivitetsteorin som betonar samspelet mellan tre komponenter, motiverad gärningsman, ett lämpligt objekt och avsaknad av kapabel väktare. För en enhetlig definition av organiserad brottslighet använder EU kriterier som ska uppfyllas för att grupperingar skall anses bedriva denna brottslighet.

I Bergs kommun startades år 2003 ett öppenvårdsprojekt då kommunen märkte av en påtaglig ökning av barn och unga som var i behov av socialtjänstens insatser. Denna verksamhet kom att heta Bergssprängarna. Mitt syfte var från början att jämföra de barn och unga som blivit föremål för placering på institution och familjehem och de som fått insats genom Bergssprängarna för att se om grupperna var likvärdiga och jämföra kostnaderna för respektive verksamhet. Men under arbetes gång har syftet förändrats då jag inte fått tillgång till de ekonomiska underlagen som skulle belysa varje individs totala kostnad för respektive insats. Därför redovisas endast grova kostnadsunderlag.

Det sociala arbetet är konstruerat kring mänskliga möten och kommunikation.Syfte: I denna studie har vi valt att belysa aspekter kring bemötande och vad som sker mellan klienter och dem professionella under ett samtal. Vi valde att studera fenomenet genom deltagande observation. Frågeställningar:? Vad sker under mötet mellan klienten och terapeuten?? Hur upplever klienten och terapeuten mötet med varandra?? Vilka tankar har klienterna och terapeuterna kring aspekter om bemötande?Resultat: Klienterna är nöjda med det bemötande som de får av terapeuterna. De uppgav att ett gott bemötande handlar om att möta individen där han/hon befinner sig.

Denna studie undersöker några yrkesverksamma i offentliga myndigheter (Länsstyrelsen, polisen, elevhälsan) och en frivillighetsorganisations (Rädda Barnen) definition och föreställningar om "hedersrelaterat" våld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrågan" initierades år 2002. Studien tar sin utgångspunkt i det intersektionella perspektivet. För att få svar på de yrkesverksammas definitioner och föreställningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehållsanalys tillämpats. De centrala fynden av studien går i linje med tidigare intersektionell forskning, där en framträdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" återfinns, då den förknippas och förklaras utifrån kulturella aspekter.

Infertilitet är en utbredd problematik som drabbar många par världen över. Olika behandlingsformer finns att tillgå för att hjälpa infertila par att uppnå en graviditet. IVF-behandling är en vanlig behandlingsform. Många studier visar att IVF-behandling påverkar kvinnan mer än mannen psykiskt. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor upplever processen att genomgå IVF-behandling.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med missbruksproblem upplever vårdpersonalens bemötande, samt hur de vill bli bemötta. Metod: Författarna har genomfört en intervjustudie med deskriptiv design, där undersökningsgruppen samlades in genom bekvämlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 7 personer, och semistrukturerade frågor användes vid intervjuerna. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest inriktning. Huvudresultat: Majoriteten av deltagarna berättade om bristande kunskap hos personal, som visade sig genom fördomar, diskriminering och misstänksamhet.

Bakgrund: Avföringsproblemen förstoppning, avföringsinkontinens och irritabel tarm är vanliga åkommor hos människor i det västerländska samhället. Alla tre har liknande symtom och problematik. Åkommorna påverkar hela människan inte bara den fysiska kroppen. Få studier har fokuserat på människors upplevelse av att leva med avföringsproblem. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur människor med avföringsproblem upplever sin livssituation.

Internet och sociala medier har möjliggjort möten och kommunikation mellan människor på ett helt nytt sätt än tidigare. Dock är cybervärlden samtidigt en otrygg och problematisk plats. Brott förekommer både offline och online. Uppsatsen grundar sig i denna problematik och syftar till att få en inblick i problematiken som finns rörande ungdomar och nätbrott utifrån ungdomarnas synvinkel. Mer specifikt gäller det kränkningar, olaga hot och sexualbrott.

Infektionssjukdomar som sprids i vården är både kostsamt för samhället och en allvarlig risk för patientsäkerheten. För att smitthantering på sjukhus ska vara en säker process krävs ett gott samarbete mellan avdelningar, god kommunikation mellan personal liksom effektiv övervakning avdet epidemiologiska läget. I den här studien utforskades informationsflöden, ansvarsfördelningoch uppgiftsfördelning för smitthantering på ett sjukhus i Sverige. Detta genom att studera ett systemperspektiv med fokus på hur mänskliga, organisatoriska och tekniska aspekter samspelar vid upptäckt, kontrollåtgärder och spårning av smittor. Sex observationer och sju semistrukturerade intervjuer genomfördes på två vårdavdelningar, en vårdhygienisk enhet och ett mikrobiologiskt laboratorium.

Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lära naturvetenskap i skolan med stigande ålder och varför väljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga området? Detta är en problematik vi ställdes inför under vår lärarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och på vilka sätt kan dessa attityder förbättras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna själva anser påverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förändras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa ämnen.

En kvalitativt inriktad intervjustudie som ämnar till att belysa olika pedagogers förhållningssätt och bemötande av regnbågsfamiljer i förskolan utifrån de normer och värderingar som finns i samhället. Studien undersöker hur några pedagoger i förskolans verksamhet förhåller sig till familjer med samkönade vårdnadshavare, i studien även refererade till som regnbågsfamiljer, samt vilka metoder de använder sig av för att synliggöra begreppet familj i det dagliga arbetet med barnen. Inom arbetets ramar har vi också gjort en liten förstudie på en hbt-certifierad förskola samt intervjuat en regnbågsfamilj. För att nå en djupare förståelse för den situation som dessa familjer befinner sig i ger studien en kortfattad samhällelig bakgrund till synen på homosexuella samtidigt som vi redogör för litteratur som vi menar är relevant i förhållande till studien. Utifrån detta diskuterar vi hur normer, värderingar och heteronormativiteten i samhället, det vill säga hur samhället är uppbyggt kring en syn på heterosexualitet som det förgivettagna normala, avspeglar sig inom förskolans väggar.

Syftet med undersökningen är att ur ett diskursanalytiskt perspektiv försöka förstå några av de problem som tycks finnas med att genomföra ämnesövergripande undervisning. Undersökningens metod är litteraturstudiens och dess empiriska material består av tidigare genomförda studier och forskning kring ämnesövergripande undervisning. Fem diskurser har skapats: Lärardiskursen, elevdiskursen, den organisatoriska diskursen, tidsdiskursen och den positiva diskursen.Resultatet visar att det finns en samstämmighet gällande både problem och fördelar med undervisningsmetoden mellan de olika studierna. Det är inom den organisatoriska diskursen man hittar de flesta problemen ? antingen direkta eller indirekta.

Huvudsyfte med vår rapport var att ta reda på hur lärare ser och använder sig av grupparbete som en pedagogisk metod. Vi vill också undersöka hur de ser på kunskap och hur de tror eleverna lär sig, och om det finns en koppling mellan deras kunskapssyn och hur de använder sig av grupparbete.I vår studie har vi använt oss av kvalitativa djupintervjuer, där vi har intervjuat tre högstadielärare om vad de har för syn på grupparbete och hur de använder sig av grupparbete.Vårt resultat visar att lärarna hade både en positiv och en negativ syn på grupparbete. Lärarnas positiva syn bottnade sig i de egenskaperna om att kunna utrycka och ta emot åsikter från andra. Denna lärdom ger eleverna erfarenheter till hur deras framtida yrkesliv kan bli enligt lärarna. Någon poängterade att det är positivt att elever som är lite svagare kan med hjälp av grupparbete öppna sig och lättare ta till sig kunskap.

Bakgrund: Cancersjukdom är bakomliggande orsak till över 90 procent av alla registrerade dödsfall på specialiserade palliativa vårdenheter i Sverige. Målet med omvårdnaden inom palliativ vård är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt för patienten oavsett diagnos. Det symtom som cancer oftast förknippas med är smärta och flertalet patienter inom palliativ vård har behandlingskrävande smärta. Sjuksköterskan tillhör den yrkesprofession som oftast står närmst patienten och bedömer patientens problematik. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att lindra lidande.

CSR (Corporate Social Responsibility) innebär att ett företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, ur såväl miljömässigt, etiskt, socialt samt ekonomiskt perspektiv. Sedan 1950-talet har begreppet socialt ansvar uppmärksammats och etablerats inom företagsvärlden. Syftet med vår uppsats är att undersöka om CSR som strategi kan vara ett verktyg för ett hållbart företagande och om CSR kan ge en långsiktig lönsamhet på marknaden. För att kunna skapa en förståelse kring komplexiteten inom CSR samt analysera empirin utgår vi från Carrolls CSR-pyramid som en grundläggande modell för att därefter byggas på med den utvecklade tre-stegsmodellen. Vidare ges en genomgång av Lucas teori om strategisk miljöledning för att slutligen presentera Mintzbergs organisationsteori för att visa hur olika verksamheter kan se ut.