?No one leaves behind? är en uppsats som diskuterar vilka berättarstrukturer och ideologier som kan urskiljas i de amerikanska krigsfilmerna Behind Enemy Lines (2001), Black Hawk Down (2001), We Were Soldiers (2001) och Saving Private Ryan (1998), med hjälp av teoretiska metoder från strukturalismen och teoretikern John Fiske. Dessutom behandlas även begreppet nationell identitet för att undersöka om man kan se någon tendens till nationella identiteter i de amerikanska krigsfilmerna. Slutsatsen är att filmerna har en gemensam berättarstruktur och gemensamma teman som är viktiga för de ideologiska tankar och värderingar som kan urskiljas i filmerna. Teman såsom ära, mod och Heder, det manliga förhållandet som i uppsatsen benämns brödraskap, och dessutom temat No one leaves behind vilket är mycket centralt i en del av filmerna. Ingen av soldaterna i filmerna skall lämnas kvar i en krigszon, levande eller död..

Denna studie är en fortsättning på min tidigare studie och den syftar till att ta reda på om de två radikala arbetartidningarna som existerade kring revolutionsåret 1848 förespråkade fysisk konflikt. Jeremy Popkins forskning kring motsvarande förhållandena i Frankrike visade att massmedierna i högsta grad hade varit delaktiga i skapandet av de omständigheter som ledde till våldsamheter i Frankrike under perioden 1830-1848. Denna slutsats används som en hypotes att även Stockholms massmedier kunde därmed skapat omständigheter som ledde till marsrevolten i Stockholm 1848. Min tidigare forskning visade att Söndagsbladet, dagarna innan marsrevolten i Stockholm 1848 välkomnade revolutionen i Frankrike samt dess spridning över kontinenten. Den andra tidningen Folkets Röst valdes som en komplettering eftersom den hade en direkt anknytning till Söndagsbladet. Jill Harsin som studerade de franska radikala arbetarrörelserna påpekade att dessa kännetecknades av tre primära aspekter: våld, Heder och romantik.

Uppsatsen handlar om svenska tidningars debatt efter mordet på Fadime Sahindal 2002. Hon sköts till döds av sin kurdiske far som tyckte att hon fläckat familjens Heder. Mitt syfte var att ta reda på hur debattörerna såg på den kurdiska kulturens roll i sammanhanget. Jag valde ut åtta debattartiklar som publicerades i Sveriges största morgon- och kvällstidningar den första tiden efter mordet. Artiklarna var skrivna av åtta olika skribenter, fyra män och fyra kvinnor med både svenska och kurdiska bakgrunder, som alla haft nyckelroller i debatten.

Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer med tre skolkuratorer. Den handlar om deras uppfattningar om och erfarenheter av Hedersrelaterat våld och förtryck. Hedersproblematiken har sina rötter i kollektivets dominans över individen, patriarkala mönster och kulturkrock. Skolan har ett stort ansvar att se de utsatta eleverna, men det råder skilda meningar om vilka som utsätts. Vanligtvis ses flickor som offer för fäders och bröders våld i familjerna, men skolkuratorernas erfarenheter visar att alla individer i familjer där Hedersrelaterat våld och förtryck existerar tycks i varierande grad vara delaktiga i våldet, och att även pojkarna kan vara offer..

Syftet med studien var att undersöka Hedersförtryckta kvinnorupplevelser till följd av att vara Hedersutsatt. Hedersförtryck kanbland annat definieras som: kollektiv förtryck av familj och släkt,frihetsbegränsning, fysiskt och psykiskt våld, kontroll av beteende ochsexualitet samt inget socialt stöd av varken familj eller släkt. I studienhar tre kvinnor i åldrarna 20 ? 30 intervjuats. Data samlades ingenom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifråndatastyrd tematisk analys.

Efter mordet på Fadime Sahindal startade en debatt om hur man skulle förklara orsaken bakom mordet. Syftet med min uppsats är att visa hur debatten blev och vad som har hänt efter den. Mina frågeställningar syftar till att svara på vad debatten om Fadimes död kom att handla om, och varför pressen blev intresserad av just denna händelse och vad hennes död har gjort för framtiden. Denna kvalitativa litteraturstudie har sina utgångspunkter i Holme & Solvangs beskrivning av hur man genomför en studie som denna. Resultatet av denna undersökning visar att debatten kom att handla om kulturella skillnader och patriarkala strukturer, och att Sverige har förändrats gentemot Hedersrelaterat våld.

The main purpose of this study is to examine what the factor or factors are to why young exposed Kurdish women stay with their family despite honor-related oppression and violence.We have used a qualitative study process consisting interviews with eight young Kurdish women. We have also applied theories such as cultural patterns and aspects of power by Mona Eliasson and normalization process by Eva LundgrenWith the material from our research we can see that the main and only factor to why the respondents decide to stay with their family is fear of getting killed or beaten.This study will provide you as a reader a better understanding of why young exposed Kurdish women decide to stay with their family..

The purpose of this study was to look into how evidence evaluation in verdicts considering 2 § LVU (Care of Young Persons Act) linked to honor related problems are handled by the County Administrative Court of Stockholm. The questions at issue were how the County Administrative Court handles the prerequisites regarding 2 § LVU verdicts, how the County Administrative Court proceeds when evaluating evidence in 2 § LVU verdicts, and how the County Administrative Court handles indications of that a child is living in an honor-related context. To answer this, five verdicts have been analyzed. In addition to this, two interviews were made as a complement. In the analysis of the collected material, the authors proceeded from a theory of evidence and used a hermeneutic method for the analysis.

So called honour based violence is a present problem in Sweden. Although recently there has been a steadily growing political and academic awareness around so called honour based violence, there are still problems in the face to face meeting with the victims. This dissertation contributes to the understanding of these victims. The empirical material is based on five young women's stories about growing up in a context of 'honour' and their experiences from breaking up from this context.  My ambition is letting these stories be heard and told as to lead to an increasing understanding of how these women experience themselves and their surrounding society. The purpose of this dissertation is to illustrate how young women interpret their self in the light of a separation from their families.

With a religious psychological perspective this paper focuses on how religion is communicated during an investigation, and how religion might include in the decisions and the implementation of committed honor killings. This study pinpoints the question if it´s reasonable to unilaterally declare honor killings with culture, which is based on a distinction between culture and religion. The study is done on a court case where the offender confessed to a murder that is categorized as a so-called honorable motives. The material consists of interrogation reports during the investigation and several notes written by the offender before the murder. With a broad definition of religion the text material is analyzed with the theory of attribution.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat Hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

The purpose of this research has been to investigate possible reasons for why honour related oppression exist in Sweden as well as to find out how some voluntary organisations work to change honour oppression related attitudes. The questions that the reserachers were trying to answer were (1) What are the possible causes for honour related oppression in Sweden? (2) How can honour related oppression be identified? (3) What are the voluntary organisations doing to change these attitudes? To answer these questions a qualitative method was used. The reserachers examined what leading researchers in this area thought were the reasons to why honour related oppression exist and then carried out interviews with participants from four voluntary organisations. A social constructional approached were chosen as the theoretical framework for this research and the results were also analysed from several perspectives.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat Hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

In the aftermath of three high-profile honor killings the social service administrators became strongly criticized for their lack of skills and knowledge when it comes to dealing with honorrelated cases. In order to fix this lack of knowledge and to respond to the criticism from the society, the Swedish government allocated resources to train administrators in social services to improve their knowledge of honor-related violence and know how to handle clients who are victims of honor-related crimes.The aim of this study is to examine how social service administrators perceive their professional knowledge regarding to their work in honor-related cases. How they perceive their competence and discretion in relation to the work of honor-related problems and their perception of what resources the organization has to provide training and skill development in this area. The study shows that the social service administrators experience that there has been a development of knowledge in some areas regarding their work with honor-related cases but that there still exists an uneven distribution in terms of knowledge between small and large communities in Sweden..

Studiens syfte var att undersöka hur de kvinnor som utsatts för Hedersrelaterat våld känner sig efter att ha bott på ett skyddat boende och nu har kommit ut i samhället. Hur mår de och hur ser deras vardag ut? Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra kvinnor. Resultatet analyseras med hjälp av teorierna KASAM och Exitteorin samt relevant kunskap och tidigare forskning.