Dagens samhälle ställer höga krav på individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmåga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar på den enskilde individen att sålla bland stora mängder information har olika individer skilda förutsättningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och välbefinnande hos medarbetarna påverkar kommunikationstillfredsställelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt välbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control använts. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en förvaltning i Tidaholms kommun i Västra Götalands län där de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur tiden som arbetsslös kan påverka individens motivation som arbetssökande. Den övergripande frågeställningen är om motivationen till att hitta ett jobb skiljer sig mellan kort- och långtidsarbetslösa ungdomar. Motivationen har här undersökts genom att jämföra om kort- och långtidsarbetslösa skiljer sig i upplevd locus of control, self-efficacy, värdet av ett arbete samt upplevda krav och faktisk nedlagd ansträngning. 106st arbetslösa ungdomar, samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen, deltog i enkätundersökningen. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan kort- och långtidsarbetslösa i motivationen till att hitta ett arbete.

Räddningstjänsten är ett yrke där risktagande är en del av vardagen för personalen, det finns många olika faktorer som påverkar hur och varför ett beslut tas före och under en räddningsinsats. Denna studie syftar till att undersöka skillnader i risktagande mellan befattningar inom räddningstjänsten, baserat på faktorer som sensationssökning och synen på den egna kontrollen av handlingar och dess konsekvenser. Metoden som användes var en webenkät baserad på två validerade tester för att undersöka dessa faktorer; Sensation Seeking Scale samt Locus of Control-test. Sammanlagt deltog 17 stycken respondenter och alla var män, befattningarna varierade mellan brandman, styrkeledare, insatsledare, ställföreträdande räddningschef samt räddningschef. Resultatet visade en signifikant skillnad i sensationssökning mellan befattningarna där de lägre befattningarna hade störst sensationssökning.

Motivation är en viktig drivkraft för individers beteende. Den har betydelse för att handlingen såväl påbörjas som uppehålls. Forskning inom området har konstaterat att motivation uppkommer av både inre och yttre faktorer samt att en del handlingar är relativt omotiverade. Den hierarkiska modellen för inre och yttre motivation anger även att motivation förekommer på flera nivåer inom individen. Studien undersökte relationen mellan högskolestudenters kontextbundna motivation, globala självkänsla och generaliserade locus of control.

Studien undersöker relationer mellan stark ångestsymtom och personlighetsdrag samt bakgrundsfaktorer. 35 deltagare, 23 kvinnor och 12 män, rekryterades på en högskola och besvarade en enkät.Resultaten visar en stark relation mellan personlighetsdraget neuroticism och ångest men inga andra korrelationer med övriga faktorer. En djupare analys av resultaten tyder på att den population ur vilken deltagarna rekryterats inte varit lämplig för att undersöka de aktuella frågeställningarna, eftersom deltagarna uppvisat en mycket låg grad av ångest i testet och även en mycket hög grad av inre locus of control. Diskussionen har väckt frågor anknutna till instrumentens lämplighet och beskaffenhet, men också om olika relationer i personligheten kan tänkas gälla för grupper som ligger på hög respektive låg nivå av ångest. En slutsats av detta arbete är att frågan är viktig och intressant och att det finns tillräckligt med teoretiskt underlag för att återkomma med ett mer omfattande val av deltagare och lämpligare mätverktyg..

Studenter i Sverige har visats vara en utsatt grupp för stress i samhället. Tidigare forskning har påvisat att en lägre stressupplevelse kan prediceras av individens kontrolluppfattning (locus of control), tillgång till socialt stöd och fysiska aktivitetsvanor. Studiens frågeställning gällde om kontroll-uppfattning, socialt stöd eller fysiska aktivitetsvanor var den starkaste prediktorn för en lägre stressupplevelse hos högskolestudenter. En enkät-undersökning mätte 119 högskolestudenters stressupplevelse, kontroll-uppfattning, sociala stöd och fysiska aktivitetsvanor. Enkla- samt multipla regressionsanalyser visade att kontrolluppfattning var den starkaste prediktorn för en lägre stressupplevelse hos studenter.

Lucida drömmar (LD) innebär att drömmaren inser, under drömmens gång, att omgivningen och händelserna runtomkring är en dröm och inger förmågan att kunna påverka och reflektera över händelserna i drömmen. I lucid dreaming treatment (LDT) får drömmaren lära sig att förändra mardrömmars händelseförlopp. Dock blir inte alla lucida och många tror att det är själva känslan av kontroll som ger en effekt. Studien kommer utforska om kontroll utgör en nyckelkomponent i LDT genom att undersöka sambandet mellan LD och locus of control (LoC), depression och subjektivt välbefinnande där LD verkar som en medierande variabel mellan å ena sidan LoC och å andra sidan depression samt subjektivt välbefinnande. Deltagarna (n = 54) i undersökningen har fyllt i formulär gällande frekvens av drömmar och LD samt formulären Rotter?s 29 item internal-external scale, Center for epidemiologic studies depression scale, International positive and negative affect schedule short form, Satisfaction with life scale och Pittsburgh sleep quality index.

The purpose of this study was to examine work related stressors and related coping strategies among case managers at a domestic violence shelter in the United States. We further wanted to examine whether locus of control among the participants could be related to work related stress and coping strategies. Qualitative interviews were performed with eight case managers to gain knowledge about the stressors and coping strategies they used by examining their thoughts, feelings and experiences. The result showed that the case managers experience a number of stressors in their work environment such as system problems (e.g., lack of re¬sources and time pressure) and emotional stress. Coping responses among the case managers included efforts to alter the problem, so called problem focused coping, efforts to control emo¬tions, so called emotions focused coping and social support from colleagues.

The work organization variable control and the individual characteristic psychological flexibility are two concepts that affect employees? well-being at work.This cross-­sectional study examined the extent to which these variables correlated with burnout, mental health and job satisfaction among homecare workers in Sweden (N=68). As hypothesized, results showed that both control and psychological flexibility were associated with burnout and job satisfaction. Findings also showed that psychological flexibility was associated with mental health. Moreover, the results indicated that there is an interaction effect between control and psychological flexibility in relation to these variables.

The main focus with this study was to investigate if there was a difference in level ofeducation and self-rated health and if it could be explained by the amount of control,demands and social support at work. Theories used in this essay are education, health,and the job strain-model (control, demands and social support at work). We used analready done study by Folkhälsoinstitutet (2004) to examine these questions. Theanalysed sample consists of respondents 12 166 aged 18-84 years. The decline was39, 2 %.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för studierelaterad stress genom att höra och analysera gymnasieelevers beskrivningar av hur de själva upplever studierelaterad stress. Jag har använt mig av ett fenomenologiskt perspektiv då jag sökt svar på studiens frågeställningar med hjälp av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Resultatet visar att samtliga elever har erfarenhet av studierelaterad stress även om det enbart är kvinnorna som upplever hög grad av studierelaterad stress. Eleverna menar att stressen ofta är självförvållad. Dålig planering och betyg är vanliga stressfaktorer.

AbstractBackgroundParkinson?s disease is a chronically not curable progressive disease that leads to different degrees of disability. Controlled studies on how patient education influences subjective health in Parkinson?s disease are lacking.AimThe aim of this study was to examine the influence patient education had on drug requirements and on subjective health status of persons with Parkinson?s disease.MethodologyA short form of Health Survey, SF-12, was used to measure perceived health. SF-12 was administered before and one month after patient education (intervention group; n= 48), and in waiting list control (n= 48).

Föreliggande studies ansats var att undersöka den funktionella syskonplaceringen i relation till Locus of control (LoC) och Känsla av sammanhang (KASAM). Syskonforskaren Sulloways teori om den funktionella syskonplaceringen kan liknas vid en darwinistisk förklaringsmodell till syskonplaceringens betydelse för utvecklandet av personlig karaktäristika. Individens attribuering till inre eller yttre LoC avser huruvida individen tillskriver händelser i livet som ett resultat av dennes egen påverkan eller som ett resultat avhängigt ödet eller slumpen. KASAM-begreppet avser individens förmåga, att uppleva världen som begriplig, hanterbar och meningsfull. Studiens undersökningsdeltagare är elever från årskurs 1-3 på en gymnasieskola (n=86).

Jag har i denna studie velat titta närmare på, och få en förståelse för, vad nyktra alkoholister inom AA upplever har varit viktiga faktorer för att lyckas bibehålla nykterhet. Studiens frågeställning har lett till en tillämpning av kvalitativ forskningsmetod med målsättningen att få fram så nyanserat och relevant data som möjligt. Studiens syfte har varit att få en en förståelse för vad nyktra alkoholister upplever har varit viktigt för att kunna leva ett nyktert liv, samt att få en förståelse för hur dessa individer upplever begreppen meningsfullhet och kontroll och hur dessa eventuellt inverkar på bibehållen nykterhet. Resultaten visar att det råder relativt hög samstämmighet i individernas uppfattningar om viktiga faktorer för att bibehålla nykterhet. En faktor är vikten av att inse att individen är alkoholist och inte kan återfå kontrollen över sitt drickande.

Tidigare forskning visar att det finns olika framgångsfaktorer för återgång i arbete efter en långtidssjukskrivning. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer för återgång i arbete för personer som haft en långtidssjukskrivning, d.v.s. längre än 60 dagar, inom Jämtland läns landsting (JLL). Utifrån resultatet i denna studie ville vi se om det förelåg ett behov av mer stöd eller utbildning för JLL:s chefer. Studien var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med fem anställda som varit långtidssjukskrivna.