Bakgrund: Varje år drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvårdnad. De upplever sig inte få den vård de är i behov av. Alla människor har, enligt motivationsteorin, behov som är ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att människan ska kunna uppnå självförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer.Metod: Studien använde en kvalitativ nätnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade åtta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade åtta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades på upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, Känslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade åtta behov som fanns på de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

Human Papilloma virus (HPV) can lead to cervical cancer, a common form of cancer in Sweden and globally. A vaccine has been developed for the most carcinogenic strains of HPV. In Sweden it is planned that the vaccine be included in the public national vaccination program for children. The aim of this study was to illustrate attitudes towards future sexual habits and preventive cervical cancer screening among young women and parents of girls vaccinated against HPV. This study is a part of a larger project where interviews with young women aged 17 to 26 years and parents of girls aged 13 to 17 years compose the foundation.

Background:Every year, in Sweden, 250 children and adolescents below 15 years of age are diagnosed with cancer. Over 75% of those diagnosed are cured. Cancer affects not only the child but the whole family. Siblings of the affected child can easily suffer from a lack of attention.Aim:This study aimed to illuminate siblings' experiences of living in a family with a child affected by cancer.Method:A literature-based study based on nine qualitative studies.Results:The result showed that it was important for siblings to have someone close and not be alone, they needed to feel a community. Not to know and not to understand what has happened made them to feel grief, fear, stress and jealousy.

Mål: Att undersöka effekten och behovet av en helande trädgård/ odlingterapi för barn med cancer och deras välbefinnande. Bakgrund: Barn som behandlas för cancer utsätts både för psykisk och fysisk påfrestning. Deras behandling är många gånger tuff och det förändrar hela deras tillvaro. Behandlingen fokuseras på det medicinska/fysiska hälsan, barnens psykiska välmående kan ibland bli åsidosatt. Risken att drabbas av posttraumatisk stress ökar för de som drabbats av cancer.

Att leva med en livshotande sjukdom, så som cancer innebär många förändringar. För att personer som lever med cancer ska kunna känna välmående trots sjukdom måste behov personer uttrycker tillgodoses. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov i dagligt liv hos personer som lever med cancer. I litteraturstudien analyserades 14 kvalitativa empiriska studier genom en kvalitativ innehållsanalys, med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier; att vilja känna kontroll, att önska stöd och personligt bemötande från andra, att försöka omprioritera för att kunna leva normalt, att uppleva kroppsligt välmående samt att sträva efter hopp och försöka finna mening.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med huvud-halscancerpatienter som har talsvårigheter. Metod: Forskningsdesignen var kvalitativ och metoden var att spela in semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor på en öron-, näs- och halsavdelning på ett universitetssjukhus i Sverige.  Resultat: De mer erfarna sjuksköterskorna uttryckte inte några speciella känslor eller svårigheter att bedöma de omvårdnadsbehov som huvud-halscancerpatienter med talsvårigheter har, medan de mindre erfarna sjuksköterskorna uttryckte mer känsla av osäkerhet och frustration när de inte kunde förstå vad patienten försökte säga. Alla sjuksköterskorna uppgav att patienterna ofta uttryckte frustration när de inte blev förstådda. De strategierna sjuksköterskorna använde mest var att tolka kroppsspråket och att ställa ja och nej frågor. Det mest använda hjälpmedlet var papper och penna. Alla sjuksköterskorna uppgav att kommunikation med dessa patienter krävde mer tid och att tidsbrist var en stressfaktor.

Bristly swan-neck moss (Campylopus atrovirens) is in Sweden a very rare moss that only grows on a few blocks and cliffs around Gothenburg. The species can globally only be found in areas with high precipitation. Rain fall in Gothenburg has increased with a stronger greenhouse effect. Air pollution in Gothenburg has also improved. Mosses generally benefit from these conditions and this papers hypothesis is that the population of the species has grown because of these more beneficial conditions.

Literature describes what it is like to be a leader in the healthcare and what is looked upon as the most characteristic quality for female leadership. Women often use a leadership technique that motivates the employee and they allow themselves to develop a humanitarian leadership. The aim of this study was to describe female head nurses? experience of their leadership in healthcare. The collection of data has been carried out from interviews.

Breast cancer is the most common tumor disease among women in Sweden. About 7000persons, having a median age of 65, are diagnosed each year with this disease. Withmammography screening, breast cancer can be detected in an early stage which improves theoverall survival (OS). 20-30 % of the breast cancer tumors are overexpressing humanepidermal growth factor receptor 2 (HER2), which is a protein that stimulates cell proliferation.Trastuzumab (Herceptin®) is a humanised monoclonal antibody that targets the HER2-proteinand prevent the signals for cell proliferation.Trastuzumab has earlier been used for treatment of metastatic breast cancer. In the year of 2007trastuzumab was approved for adjuvant treatment of patients who has been medicated withsurgery and/or radiation.The aim of this study was to investigate the effects of adjuvant treatment with trastuzumab inHER2-positive breast cancer patients.

The purpose of this paper was that through discourse analysis look at how gender and the equality debate is created between two head debaters and commenter's on a forum. We have used Norbert Elias and John L. Scotson´s (1999) theory about Established and Outsiders to see power struggles between groups in the debate. With Jonathan Potters analysis tools in his book Representing Reality (1996) we were able to analyze the debate texts. Using discourse psychology, we were able to see how people use tactical discourse in their texts to represent themselves and the world in different ways.

Årligen insjuknar ca 300 barn i någon form av cancer i Sverigel. När ett barn drabbas av cancer, påverkar det hela familjen. Hur det påverkar och vilka erfarenheter det ger de friska syskonen finns det en okunskap om. Syfte: Att belysa erfarenheter av att vara ett syskon till barn med cancer. Metod: Systematiska litteraturstudie byggd på tre kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Sökning gjordes i Cinahl, PubMed och PsykINFO. Artiklarna har kvalitetsgranskats och inspiration av innehållsanalys anvädes. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier.

I Sverige insjuknar årligen omkring 300 barn och ungdomar mellan 0-18 år i cancer. Barn med cancer påverkas på många olika sätt och det medför ofta en långvarig sjukhusvistelse för dem. Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att leva med cancer. En systematisk litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed och 14 artiklar granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet delades in i tre teman fysiska upplevelser av behandlingen, leva med känslomässiga förändringar och önskan av att vara ?normal?.

Sexualitet kan uppfattas som obekvämt och därmed undviks det ofta att prata om det inom vård och omvårdnad. Gynekologisk cancer kan ha en stark på-verkan på kvinnors sexualitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av sexualitet vid gynekologisk cancer. En litteratursökning genomfördes och 15 vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i sex kategorier: Oro och rädsla för samlagssmärta; förändrad kroppsuppfattning och förlust av kvinnlighet; oro och sorg över risken att vara infertil; försämrade parrelationer eller oro över framtida parrelationer; oförändrad eller stärkt relation samt lättnad över att vara besvärsfri.

Varje år drabbas ca 50000 människor i Sverige av cancer. Ungefär var tredje människa kommer någon gång att få en cancersjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personer med cancer och deras upplevelse av information i samband med behandling och/eller undersökning. 11 internationella kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Betydelsen av olika informationskällor, missnöje över att inte få individuellt anpassad och relevant information från vårdpersonal och att kontrollera och hantera situationen genom att erhålla eller undvika information.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka copingstrategier föräldrar använder sig av då deras barn har cancer. Data samlades in via databaserna MedLine (PubMed) och CINAHL. Femton artiklar valdes ut och de valda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Utifrån valda artiklar framkom sju kategorier. I studiens resultat framkom det att föräldrar till barn med cancer använde sig av olika copingstrategier.