Hartz-reformen inleddes 2003 och förändrade mycket i den aktiva arbetsmarknadspolitiken och systemet för den ekonomiska ersättningen vid arbetslöshet stramades till stor del åt. Många regleringar rörande låginkomsttagare skrevs om och hela arbetsmarknaden verkade vändas upp och ner. Innan den ekonomiska krisen slog till i Europa var Tyskland ett land med hög arbetslöshet och statistiken såg inte alls bra ut. Vid 2005 vände detta, och när många EU-länder såg en kraftig ökning av arbetslösheten fortsatte Tyskland att reducera sin arbetslöshet.I Sverige kan vi se många förändringar som liknar reformen eller syftar till att åtgärda samma problemområden. Exempel på detta är subventioner på vissa grupper av arbetstagare, motverkan av svart husarbete och liknande arbetsmarknadspolitiska program genom arbetsförmedlingsstjänster för att hjälpa arbetssökande in på marknaden.De mest betydande faktorerna som spelat in i Tysklands höga sysselsättning bland ungdomar, är till synes en välutvecklad övergång mellan skola och arbetsliv samt en kulturell inställning och sedvänja bland företagarna att stötta ungdomar och leda dem in på arbetsmarknaden.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka tankar som finns angående helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att få reda på detta intervjuades två rektorer och åtta lärare som fick ge sin syn på den kommande reformen. De tillhörde två olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv inställning till reformen men att det yrkesförberedande programmet är mer positivt inställda än det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka tankar som finns angående helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att få reda på detta intervjuades två rektorer och åtta lärare som fick ge sin syn på den kommande reformen. De tillhörde två olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv inställning till reformen men att det yrkesförberedande programmet är mer positivt inställda än det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..

Denna uppsats analyserar företagens förändrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Reformen 1990 innebar i stort sett en halvering av företagens vinstskattesats. Analysen görs utifrån två hypoteser där den primära av de två hävdar att aktiebolagens skattegrundande inkomst har ökat efter reformen. Den sekundära hypotesen hävdar att reformen har påverkat större företags taxerade inkomst i större utsträckning än för mindre företag. Samtliga beräkningar är inflationsrensade och korrigerade för konjunkturer med hjälp av en deflator.Med hjälp av regressionsanalys kan vi visa att företagens skattegrundande inkomst statistiskt signifikant har ökat efter skattereformen.

Syftet med denna uppsats är att redogöra för reformförslagen gällande EU: s sockerreglering och analysera vilka konsekvenser detta kan få för marknadens aktörer. För att avgränsa väljs tre aktörer som tros påverkas i hög grad. Dessa är Sverige, Moçambique samt AVS-länderna. För att besvara syftet används mikroekonomiska modeller som förklarar EU: s sockerreglering. Med hjälp av dessa analyseras konsekvenserna av reformen.

 Den här studien utreder om en successiv marknadsanpassning har påbörjats efter reformeringen av hyressättningen på bostadshyresmarknaden 2011. Med hjälp av data från Hyresgästföreningen testas två hypoteser med hjälp av regressionsmetoden difference-in-difference. För det första om det har skett en inflationsjusterad ökning av hyrorna efter reformen som är större än i perioden före. För det andra om hyrorna har ökat mer i attraktiva kommuner än i mindre attraktiva kommuner. Slutligen undersöks om hyresmarknadens parter har ändrat sina attityder efter reformen.

Reformen Snabbare lagf?ring inf?rdes f?r att p?skynda r?ttsprocessen och effektivisera hanteringen av mindre allvarliga brott. Syftet var att minska tiden mellan brott och lagf?ring samt att effektivisera resursanv?ndningen i utredningsarbetet. Samtidigt har reformen m?tt kritik f?r att inskr?nka r?ttss?kerheten, s?rskilt n?r det g?ller den misst?nktes r?tt till f?rsvar och m?jligheten att ?verklaga.

Flyktingmottagande och integration har under en längre tid ansetts fungera dåligt. Etableringen av nyanlända tog för lång tid och för få hade kontakt med arbetslivet. Det stod klart att en förändring var nödvändig. Det svenska flyktingmottagandet genomförde år 2010 en stor strukturomvandling eftersom delar av integrationen som handlar om arbetsmarknadsetablering flyttades från kommunerna till staten. Genom den nya etableringsreformen hoppas regeringen på att effektivt och snabbt kunna etablera nyanlända i arbets- och samhällslivet.

Syftet med den här uppsatsen är att ge läsaren en djupare inblick i reformen det fria skolvalet som trädde i kraft i början av 1990-talet i Sverige. Med uppsatsen skapas en kännedom för läsaren i hur reformen gick i kraft samt hur den i efterhand kan problematiseras utifrån forskning samt intervjuer med viktiga personer inom skolväsendet. Metoden som har använts i uppsatsen är en kvalitativ metod där individer subjektivt valts ut för semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och ställts i förhållande till Max Webers teori om värderationella handlande, status och klass samt Pierre Bourdieus teori om habitus, klassreproduktion och kapital. Studien visar på marginella konsekvenser av det fria skolvalet i den kommun där den är gjord, dock finns möjliga tendenser till att ett fritt skolval kommer att påverka mer i framtiden..

Uppsatsen är en litteraturstudie och syftar till att kritiskt belysa den nu pågående gymnasiereformen ur ett utbildningshistoriskt perspektiv med särskilt fokus på enhetlighet, jämlikhet och likvärdighet, för att se likheter med och avvikelser från tidigare strävanden. Reformen analyseras sedan ur ett liberalt jämlikhetsperspektiv efter John Rawls? teori om rättvisa. I rättviseanalysen fokuserar jag särskilt differ-entieringen av gymnasiet i högskoleförberedande respektive icke högskoleförbered-ande program.    I min utbildningshistoriska analys visar jag hur reformen är ett trendbrott i svensk utbildningspolitisk tradition dels genom att ange kunskapsnivån i skolan som främsta orsak till reformen och inte sociala aspekter, dels eftersom den innebär en återgång till en differentierad gymnasieskola. Samtidigt visar det sig att utbildningspolitiken är klassiskt borgerlig och i det avseendet är reformen inte överraskande.    En rättvis skolstruktur erkänner den kultur- och kunskapstradition som eleverna är en del av, för dem tidigt in i denna tradition, och lär dem efterhand att använda sina kunskaper på ett personligt sätt.

Syftet med vår undersökning har varit att öka förståelsen för komplexiteten som skolledningen och lärarna möter när en ny reform genomförs i skolan. Vi har grundat undersökningen på hur en skola upplevde och genomförde reformen med den individuella utvecklingsplanen, IUP. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med personer från skolledningen samt en lärargrupp. I våra intervjuer har svaren från respondenterna varit att de upplevt att direktiven med reformen IUP varit otydliga. Denna otydlighet har vi sökt svar på genom att undersöka en reforms väg från regeringsbeslut till lokalt genomförande.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka den nya reformen ?En modernare rättegång?, som innebär att bevisförhör som hålls i tingsrätten normalt skall dokumenteras genom att spelas in på video (ljud- och bildupptagning). I detta syfte har också ingått att se vem som har rätt att ta del av och begära ut kopior av de videoinspelade tingsrättsförhören, samt att undersöka hur sekretesskyddet för inspelningarna ser ut. Det har kunnat konstateras att bildupptagningen är sekretessbelagd och att sekretessen endast skyddar den enskildes intresse av att inte lida men. Den som begär ut en kopia av ett videoinspelat tingsrättsförhör med stöd av handlingsoffentligheten har rätt att få en kopia om förhörspersonen eftergivit sekretessen.

Denna studie handlar om Gustav III:s dräktreform 1778. Reformen innebar att en enhetlig nationell dräkt infördes för adeln och borgarna. Dessutom infördes en nationell uniform. Uppsatsen behandlar reformen ur ett symboliskt perspektiv som utgår från Pierre Bourdieus teori om det symboliska kapitalet. Hans teori förklarar adelns och hovets åsikter om reformen. Studien ska också analysera hur uniformen m/1778 var influerad av den nationella dräkten. Metoden är litteraturstudier och teorin har sammanfattats från flera litterära källor.

Denna uppsats är kvalitativ och behandlar hur den utökade vårdgarantin implementeras i Uppsala Läns Landsting. Med hjälp av Brunsson och Olsens teori om reform implementering och Brunssons teori om organisatoriskt hyckleri har vi analyserat hur reformen implementerats och vilka faktorer som påverkar implementeringen. Reformen syftar till att minska vårdköerna genom rationalisering och effektivisering men även till att påverka organisationens omgivning så att befolkningen får en mer positiv uppfattning om sjukvården. Våra slutsatser är att den utökade vårdgarantin är en utveckling av en tidigare reform och att implementeringen påverkas av tidsaspekten, oklarhet i idé och praktik samt organisationens förhållande till dess omgivning..

Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av revisionsberättelsen och revisionen i allmänhet samt att utreda vilka konsekvenser avskaffandet av revisionsplikten har haft på små aktiebolag, små och stora revisionsbyråer, banker, Skatteverket, Företagarna och Svenskt Näringsliv. Studien har skrivits utifrån en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen belyser olika perspektiv av det undersökta fenomenet och bidrar till djupare helhetsförståelse inom området efter avskaffandet av revisionsplikten. Studiens resultat visar att revisionsberättelsen bidrar med ett mervärde för företagen och dess intressenter men samtidigt att den, som den är utformad nu, inte passar för små aktiebolag eftersom den främst är skriven för större och noterade företag. Revisionsbyråerna är en av de intressenterna som har påverkats mest av reformen. Först och främst har införandet av reformen bidragit med att samtliga revisionsbyråer i studien har förlorat ett antal kunder.