År 2004 beslutade BFN att inleda en ny inriktning i sitt normgivningsarbete som kom att benämnas K-projektet. Detta projekt innefattar fyra särskilda ramverk som inkluderar kategorierna K1-K4. K-regelverken omfattar icke noterade företag som är bokföringsskyldiga och nämnda kategorier skall tillämpas beroende på företagsform och företagsstorlek. Regelverket K3 skickades ut på remiss i juni år 2010 och skall vara huvudregelverk för icke noterade företag som avslutar räkenskapsåret med en årsredovisning. IASB publicerade år 2009 ett internationellt redovisningsregelverk som erhållit namnet IFRS for SMEs.

Skulle jämförbarheten kunna öka om bolag använde sig av komponentavskrivning? Vi har valt att undersöka huruvida bolag använder sig av denna avskrivningsmetod och i så fall vilka incitament som ligger till grund för ett sådant val. Komponentavskrivning används på materiella anläggningstillgångar och innebär att en större investering delas upp i mindre delar som sedan skrivs av separat, med en avskrivningstakt anpassad till varje komponents livslängd (Lind, 2002). Syftet med uppsatsen var att undersöka om komponentavskrivning fått en sådan genomslagskraft att det mynnat ut i en bättre jämförbarhet och Harmonisering av entreprenadbranschen. Vi har använt oss av det positivistiska synsättet och uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt då vi utifrån befintliga teorier försöker finna förklarande orsaker till varför bolag väljer att redovisa på ett visst sätt.

I EU råder det idag en tänkt etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade etableringsfriheten ska ske. På grund av etableringsfriheten och EUDs praxis genom åren har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhålla den bästa lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i.Vissa förespråkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försämra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv då medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som är förmånliga för bolagen men med ett sämre skydd för arbetstagare, ett såkallat race to the bottom. Andra menar att regelkonkurrens tvärt om stärker den inre europeiska marknaden då medlemsstaterna aktivt strävar efter att utforma de bästa lagarna ur allas perspektiv och att en sådan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén på medlemsstaternas bolagsregler, ett såkallat race to the top.Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gälla inom hela EU och där bolagsreglerna är desamma i alla medlemsstater. Gemensam Harmonisering bland medlemsstaterna kan tänkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (race to the bottom med försämrat arbetstagarskydd som följd) men kan även medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna.

Bakgrund och problem: En Harmonisering inom redovisningsområdet i Sverige har skett, bland annat på grund av Sveriges inträde i EU. En av förändringarna är sättet koncerner numera redovisar goodwill. Under tidigare reglering skrevs goodwill av under en femårsperiod. I och med införandet av IAS förordningen har goodwill inte längre någon bestämd livslängd och testas istället årligen om nedskrivningsbehov föreligger. Värderingen av goodwill baseras på framtida prognoser, vilka alltid innehåller en viss osäkerhet.

Uppsatsen behandlar fusioner i helägda dotterbolag, vilket är den vanligaste formen av fusion. Arbetet syftar till en ökad förståelse av problematiken genom att se på hela livscykeln från omstrukturering, till konsolidering och vidare till själva fusionen med tillhörande problem, vilka främst inriktas på koncernmässig goodwill. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i externredovisningen och jämför hur denna samverkar med beskattningen. Inom redovisningen råder förvirring då olika regler gäller för olika typer av bolag, vägen mot internationell Harmonisering är lång och förenklingsarbetet går trögt. Harmoniseringen av skatte- och civilrätten har varit mer lyckat.

Bakgrund och problem:I Sverige har förvaltningsrevisionen varit lagstadgad sedan en lång tid tillbaka och är således en tradition. Denna del av revisionen är dock unik för Sverige och Finland och existerar ej någon annanstans i världen. Revisionen syftar till att revisorn skall granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget för att undersöka om det föreligger någon ersättnings-skyldighet gentemot aktieägarna. Revisionen utmynnar sedan i ett uttalande från revisorn i fråga om ledningen bör beviljas ansvarsfrihet eller inte. Huvudfrågan i uppsatsen är hur revisorerna ser på förslaget om att avskaffa förvaltningsrevisionen? Syfte: Syftet med studien är att klarlägga vad en förvaltningsrevision innebär praktiskt samt vad ett slopande av förvaltningsrevision skulle innebära utifrån ett revisorsperspektiv.

Studiens syfte är att undersöka och förstå samt jämföra företagsledningars, revisorers och analytikers uppfattningar och åsikter om IASBs utkast till standard, ED 3. Uppsatsen syftar framför allt till att undersöka huruvida dessa tre aktörer tror att ett införande av utkastet kommer leda till en redovisning som ger en mer rättvisande bild av tillgången goodwill, än vad dagens svenska goodwillregler ger, samt vilka konsekvenser ett införande av ED 3 kan få för de tre aktörerna. Vi har valt en kvalitativ metod för att nå en djupare förståelse för ämnet. Vidare har vi gjort en multipel fallstudie då uppsatsens syfte, att undersöka, förstå och jämföra de tre aktörernas åsikter och uppfattningar, lättare kan uppnås vid en studie av fler fall än ett enda. Vårt angreppssätt karaktäriseras av en växelverkan mellan induktion och deduktion, det vill säga abduktion.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och jämföra hur de engelska fotbollsklubbarnas årsredovisningar ser ut. Vi har dessutom valt att undersöka om klubbarna följer de gällande regler som finns samt om deras årsredovisningar ger en rättvisande bild över klubbens ekonomiska ställning. Denna undersökning inriktar sig främst på de immateriella tillgångarna som är upptagna i årsredovisningen.Metoden vi använde oss av för att få svar på våra frågeställningar var genom att vi i vår teoretiska ansats hade ett deduktivt synsätt medan vår undersökningsansats byggde på en kvalitativ studie. Datainsamlingen har främst utgjorts av klubbarnas årsredovisningar samt gällande regelverk kring redovisningen.I vårt teoriavsnitt behandlade vi bland annat hur den ökade globaliseringen av handeln påverkat redovisningens utveckling och skapat ett behov av en global Harmonisering av redovisningen. En del av dagens fotbollsklubbar är inte längre ideella sportföreningar utan börsnoterade bolag vilket har lett till ökade krav på klubbarnas redovisning.

Sammanfattning:Sambandet mellan redovisning och beskattning har varit etablerat i Sverige sedan1928 års Kommunalskattelag. Sambandet i Sverige klassas som starkt och innebär attföretagens redovisning också är underlag till beskattningen. En stark koppling har oftainneburit att skattereglerna har haft ett stort inflytande över redovisningen. Sedaninträdet i EU har projektet för en internationell Harmonisering av redovisningsnormerpåverkat redovisningens utveckling i Sverige. 2008 kom slutbetänkandet från denstatliga offentliga utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning somföreslog en total frikoppling och att sambandet skulle ersättas med nya kapital iinkomstskattelagen som reglerade beskattningstidpunkten, det vill säga när intäkteroch kostnader skall tas upp i redovisningen.

Från 1 januari 2010 skall byggbranschen tillämpa nya redovisningsregler gällande redovisning av intäkter från försäljning av fastigheter. Denna regel, eller rättare sagt lagtolkning heter IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet och har till syfte att göra redovisningen mer enhetlig mellan företag och länder. Tidigare var det tillåtet att i högre grad tillämpa successiv vinstavräkning, vilket innebär att intäkter och tillhörande kostnader redovisas successivt under arbetsprocessen i takt med färdigställandegrad. Numera kommer det bli allt vanligare att försäljningsintäkten redovisas först när de betydande riskerna har övergått till köparen, vilket normalt sammanfaller med tillträdet till fastigheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de fyra största svenska byggbolagen påverkas av den nya lagtolkningen.

Syfte Syftet med vår uppsats är att skapa förståelse för hur ett företag kan arbeta med ett strategisk Human Resource Management (SHRM), samt hur SHRM kan fungera som ett ledningsverktyg för att frambringa överensstämmelse inom skilda kulturella grunder.Metod Vår uppsats är baserad på en kvalitativ metod där vi valt att angripa vårt problemområde via en abduktiv ansats för att kunna växla mellan empiri och teori. För att studera vårt problemområde har vi genomfört en fallstudie av ett medelstort företag inom försäkringsbranschen.Empiri Vi har valt att utgå från ett ledarperspektiv och kompletterat studien med medarbetarnas röst. Våra empiriska data har vi erhållit genom kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter.Teori Vi har valt att beröra området för organisationskultur såväl som Strategisk Human Resource Management (SHRM). I vår studie har vi belyst hur organisationers ledare kan tillämpa SHRM för att skapa en harmoniserad organisationskultur. Vi har lagt vikt vid teorier som Bang (1999), Korczynski (2002), Millmoreet al.

I EU råder det idag en tänkt etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade etableringsfriheten ska ske. På grund av etableringsfriheten och EUDs praxis genom åren har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhålla den bästa lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i.Vissa förespråkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försämra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv då medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som är förmånliga för bolagen men med ett sämre skydd för arbetstagare, ett såkallat race to the bottom. Andra menar att regelkonkurrens tvärt om stärker den inre europeiska marknaden då medlemsstaterna aktivt strävar efter att utforma de bästa lagarna ur allas perspektiv och att en sådan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén på medlemsstaternas bolagsregler, ett såkallat race to the top.Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gälla inom hela EU och där bolagsreglerna är desamma i alla medlemsstater. Gemensam Harmonisering bland medlemsstaterna kan tänkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (race to the bottom med försämrat arbetstagarskydd som följd) men kan även medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna.

BakgrundUnder de senaste åren har en rad bolagsskandaler uppdagats, vilket har intensifierat diskussionerna kring corporate governance- och revisionsrelaterade frågor. I Sverige ska revisorn granska såväl bolagets årsredovisning och bokföring som styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Det lagstadgade kravet att granska förvaltningen av bolaget återfinns inte i något annat land, med undantag av Finland. Vilken innebörd förvaltningsrevisionen har är dock inte tydligt definierad i lagen och frågan är även huruvida den svenska förvaltningsrevisionen har någon framtid i den alltmer internationaliserade värld som revisorn arbetar i.SyfteUppsatsens syfte är att beskriva och analysera den svenskaförvaltningsrevisionens innebörd, de historiska orsakerna till varförförvaltningsrevisionen ser ut som den gör idag samt utreda vilken framtid den går till mötes. Inom ramen för syftet kommer följande frågor att besvaras:· Vilka är de historiska orsakerna inom revisionsområdet till varför det idag hör till den svenska revisorns uppgifter att granska företagets förvaltning och vilken innebörd har förvaltningsrevisionen?· Hur kan EU:s Harmoniseringsarbete inom såväl revisions- som corporate governance-området komma att påverka den svenska förvaltningsrevisionens framtid?GenomförandeStudien har genomförts med hjälp av 10 stycken expertintervjuer med såväl svenska som utländska respondenter, samt en enkätundersökning utskickad till 73 stycken godkända eller auktoriserade revisorer i Linköping och Stockholm.ResultatDen svenska förvaltningsrevisionen har en stark tradition och har formats genom ett antal tydliga ställningstaganden, där Sverige exempelvis har tagit avstånd från införandet av ytterligare ett kontrollorgan i corporate governance-strukturen.

Bakgrund och problem: Externredovisningens utveckling sker till stor del på internationell nivå, där organisationerna IASB och FASB genomför ett konvergensprojekt för Harmonisering mellan IFRS och US GAAP. För att undersöka vilka effekter föreslagna förändringar i intäktsredovisningen kommer att få söker arbetet svar på hur svenska IT-företag tillämpar dagens rekommendationer och hur deras externredovisning är förberedd på de förändringar som normgivarna har föreslagit.Syfte: Att identifiera vilka förändringar som IASB:s och FASB:s konvergensprojekt kan komma att innebära för intäktsredovisning hos svenska IT-företag. För att skapa en bild av utgångsläget innefattar detta att kartlägga hur svenska IT-företag tillämpar IAS 18.Avgränsningar: Arbetet behandlar de IT-företag som är noterade på NASDAQ OMX Nordics Stockholmslista enligt börsens definition av IT-företag. Den del av arbetet som behandlar de föreslagna förändringarna för intäktsredovisning utgår från utkastet Exposure Draft: Revenue from Contracts with Customers som presenterades i juni 2010.Metod: Det empiriska materialet består av en praxisundersökning av noter om intäktsredovisning i årsredovisningarna hos samtliga noterade IT-företag på NASDAQ OMX Nordics Stockholmslista, samt av kvalitativa intervjuer med fyra personer med ansvar för externredovisning på IT-företag och med två redovisningsspecialister från revisionsbyråer.Resultat och slutsatser: Årsredovisningars noter saknar ofta väsentlig information om hur redovisningen av intäkter upprättas. Svenska IT-företag anser IAS 18 vara en god normgivning för intäktsredovisning och ser begränsad nytta av principerna bakom de föreslagna förändringarna.

Ett fungerande straffr?ttsligt samarbete mellan EU:s medlemsstater ?r v?sentligt f?r att EU ska kunna erbjuda sina medborgare ett omr?de med frihet, s?kerhet och r?ttvisa. I takt med att den organiserade brottsligheten ?kar blir detta allt viktigare. Ett av de verktyg som EU implementerat f?r att fr?mja en effektiv hantering av den gr?ns?verskridande brottsligheten ?r direktiv 2014/41/EU om en europeisk utredningsorder p? det straffr?ttsliga omr?det.