Rådet för kommunal redovisning utkom 2006 och 2009 med nya rekommendationer för hur kommuner ska värdera sina anläggningstillgångars nyttjandetider. Syftet med detta arbete är att öka förståelsen för hur kommuner värderar och fastställer materiella tillgångars nyttjandetider. Arbetet syftar till att identifiera och beskriva kommuners värderingsmetoder, arbetsprocesser samt att utveckla en modell för fastställande av tillgångars nyttjandetider. Arbetets data är insamlad genom två delstudier där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Insamlad data analyserades med hjälp av teorin om ansvarsskyldighet, agentteorin, teorin om förvaltarskap, institutionell teori samt Life cycle costing teorin.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Uppsatsen är en reflekterande och behandlar ett verk som har skapats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av en datoranimerad sekvens med rytmisk sportgymnastik. Texten inleds med idén bakom verket och de mål som har satts upp för arbetet.Efter det ges en kort introduktion till rotoscoping och varför de vanliga metoderna inte fungerar i just detta fall. Därefter följer hur jag anpassat den traditionella rotoscoping-metoden till 3D-verktyget Maya och utvunnet rörelsedata för att vidare förädla rörelsen med hjälp av några av Disneys 12 animationsprinciper.Sedan tillkommer en redovisning av de estetiska moment som har ingått i framställandet av min animation och klarlägger den tekniska och kreativa processen bakom verket. Den centrala slutsatsen som presenteras i rapporten är att en utvecklad form av traditionell rotoscoping kombinerad med ett par av Disneys 12 animationsprinciper har använts och fungerat för att avbilda rytmisk sportgymnastik med band med hjälp av tekniskt låg kvalitativ referensmaterial..

I och med den nya lagen om revisionspliktens avskaffande står småföretag inför ett val att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor. En erkänd teori inom revision är förväntningsgapet och detta gap definieras som skillnaden i vad revisorn gör och förväntningarna om vad personer utanför revisionskåren tror att denne ska göra.Syftet med vår uppsats är att beskriva och analysera hur förväntningsgapet påverkar valet av att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor i ett småföretag. Vi vill vidare ge en fördjupad förståelse för vad detta gap beror på.Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat revisorer och småföretag som berörs av revisionspliktens avskaffande. Vi har arbetat med ett abduktivt tillvägagångssätt och ett hermeneutiskt synsätt.Då förväntningsgapet är stort kommer småföretaget att välja bort sin revisor och då förväntningsgapet är litet kommer de att ha sin revisor kvar. Detta gap beror framförallt på småföretagets kunskapsbrist om redovisning och revision samt revisorns dåliga engagemang..

De svenska fastighetsbolagen har under de senaste åren haft stora svängningar i resultatet. Ett exempel på detta är Hufvudstaden som andra kvartalet 2008 gjorde en vinst på 200milj vilket på endast ett kvartal utvecklade sig till en förlust på 630 milj. Tidigare redovisningsregler i Sverige har haft sin grund från försiktighetsprincipen. På senare år har redovisningsreglerna i Sverige utvecklats så att de skall följa resten av EU och bli mer internationella. Detta harpåverkat fastighetsbolagen att frångå anskaffningsvärde i balansräkningen till att använda verkligt värde istället.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka metoder det finns enligt rekommendationer och standarder för redovisning av varumärken och jämföra det med vilka metoder som används av företag i praktiken genom att studera deras respektive årsredovisningar.Metod: Studien präglas av en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där en semi-strukturerad intervju blandas med data från årsredovisningar. Resultatet från intervjun ska sedan jämföras med resultaten från studerandet av årsredovisningarna.Teori: Teorin består av en kartläggning av de värderingsmetoder som finns, definitioner av immateriella tillgångar och varumärken samt en presentation av tidigare studier inom ämnet.Empiri: Resultatet visade på att flera värderingsmetoder som finns enligt teorin inte används i praktiken. Den mest förekommande värderingsmetoden är den avkastningsbaserade värderingsmetoden och då främst royalty- relief-metoden. Företag med internt upparbetade varumärken kan inte redovisa dessa på grund av det redovisningspraxis som råder idag. Slutsats: Varumärket har fått en större betydelse ur ett finansiellt perspektiv, trots detta är det sällan varumärket redovisas som en egen post. Detta skulle kunna tyda på att det behövs en utveckling av de standarder och praxis som finns inom redovisningen i dagens läge. .

Från och med 1 januari år 2009 sker en förändring av redovisningsstandarden som innebär att man vid redovisning av nybyggnation av förvaltningsfastigheter fram till färdigställande får välja om man vill redovisa till anskaffningsvärde eller till verkligt värde. Syftet med denna uppsats är attundersöka vilka för- och nackdelar som finns med att värdera nybyggnation avförvaltningsfastigheter till verkligt värde respektive anskaffningsvärde i en stundande lågkonjunktur samt om dessa även gäller för färdigställda förvaltningsfastigheter. Undersökningen i denna uppsats kan vara av värde för fastighetsbolag för att ge en uppfattning om problem och svårigheter som kan komma att uppstå vid val av värderingsmetod. En särskilt stor svårighet medatt värdera nybyggnation visade sig vara bristen på en aktiv marknad. När fastighetsbolag väljer hur de ska värdera sina byggprojekt måste de ta i beaktning hur resultatet kan komma att påverkas av osäkerheterna i värderingsmetoderna för verkligt värde och om relevansen man kan få med verkligt värde uppväger verifierbarheten man får med anskaffningsvärde..

I och med att bokföringslagen ändrades kom alltfler ideella föreningar och stiftelser att omfattas av bokföringsskyldigheten. Lagen i sig har dock inte ändrats eller anpassats för dessa typer av organisationer vars verksamhet på många sätt skiljer sig från vinstdrivande företag. Ideella organisationer, i synnerhet biståndsorganisationer som vår studie är inriktad på, saknar ett vinstsyfte varpå begreppet resultat inte har någon större betydelse. Egentligen visar denna typ av organisationer ett bättre resultat om resultatposten i resultaträkningen dvs. årets vinst, är negativ i motsats till ett vinstdrivande företag.

Den 1 januari 2005 trädde det nya regelverket IAS/IFRS i kraft i EU. Detta regelverk reglerar hur noterade koncerner ska upprätta sin redovisning. I regelverket finns IAS 40 som är den standard som reglerar hur förvaltningsfastigheter ska redovisas. Det väsentliga med denna standard är att den tillåter värdering till verkligt värde i balansräkningen. Värderingen kan ske genom huvudregeln, den så kallade ortsprismetoden, där fastigheten jämförs med liknande objekt som avyttrats.

Studiens syfte är att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillämpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lägger fokus på konkreta undervisningsstrategier, elevens grundläggande behov som måste tillgodoses i en undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lärare upplevelser sitt yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. Några av de slutsatser som framkommer i studien är vikten av individualiserad undervisning, grundläggande anpassningsbehov av läromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev.

Ett första och centralt steg för en revisor vid revision är att samla in allmän information om det företag som ska revideras. Med den informationen till grund ska revisorn bedöma risken för väsentliga fel i redovisning och förvaltning. Ju större betydelse en årsredovisning har för dess intressenter desto viktigare är det att den speglar verkligheten och ej döljer några oegentligheter. Revisorer i Sverige har tystnadsplikt vilket innebär att de inte får lämna uppgifter de fått reda på vid revisionen vidare. Reglerna om anmälningsplikt vid misstanke om brott har luckrat upp denna tystnadsplikt lite.

Bakgrund och problem: Externredovisningens utveckling sker till stor del på internationell nivå, där organisationerna IASB och FASB genomför ett konvergensprojekt för harmonisering mellan IFRS och US GAAP. För att undersöka vilka effekter föreslagna förändringar i intäktsredovisningen kommer att få söker arbetet svar på hur svenska IT-företag tillämpar dagens rekommendationer och hur deras externredovisning är förberedd på de förändringar som normgivarna har föreslagit.Syfte: Att identifiera vilka förändringar som IASB:s och FASB:s konvergensprojekt kan komma att innebära för intäktsredovisning hos svenska IT-företag. För att skapa en bild av utgångsläget innefattar detta att kartlägga hur svenska IT-företag tillämpar IAS 18.Avgränsningar: Arbetet behandlar de IT-företag som är noterade på NASDAQ OMX Nordics Stockholmslista enligt börsens definition av IT-företag. Den del av arbetet som behandlar de föreslagna förändringarna för intäktsredovisning utgår från utkastet Exposure Draft: Revenue from Contracts with Customers som presenterades i juni 2010.Metod: Det empiriska materialet består av en praxisundersökning av noter om intäktsredovisning i årsredovisningarna hos samtliga noterade IT-företag på NASDAQ OMX Nordics Stockholmslista, samt av kvalitativa intervjuer med fyra personer med ansvar för externredovisning på IT-företag och med två redovisningsspecialister från revisionsbyråer.Resultat och slutsatser: Årsredovisningars noter saknar ofta väsentlig information om hur redovisningen av intäkter upprättas. Svenska IT-företag anser IAS 18 vara en god normgivning för intäktsredovisning och ser begränsad nytta av principerna bakom de föreslagna förändringarna.

I uppsatsen studeras finska och svenska börsnoterade företags årsredovisningar utifrån rekommendationen IAS 36: nedskrivningar Studiens vetenskapliga ansats är deskriptiv/induktiv eftersom studien utgår från empirin. Ambitionen att kunna generalisera resultaten och att ta reda på om det finns skillnader mellan Sverige och Finland angående införandet av den nya standarden IAS 36. Studiens metodansats är kvantitativ eftersom den är det mest lämpliga tillvägagångssättet vid analys av årsredovisningar. Litteraturgenomgången bygger på institutionell teori med vilken redogörs utvecklingen och regleringen av redovisning. Vidare presenteras den nationella redovisningspraxisen i både Finland och Sverige.

Forskningsfråga: Använder företagen årsredovisningens information som stöd i sin ekonomiska styrning?Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera, beskriva och analysera hur mindre aktiebolag ser på arbetet med årsredovisningen. Hur företagen använder sig av och vad de anser om den information som kan utvinnas ur en årsredovisning är också något vi syftar till att studera och analysera. Syftet är även att studera om den nytta som kan utvinnas från årsredovisningen används av företagen som beslutsunderlag.Avgränsning: Mindre aktiebolag, Kalmar kommunMetod: Vår uppsats bygger på den kvalitativa metoden, då vi valt att göra personintervjuer. Den ansats uppsatsen har är av abduktiv typ, då vi utifrån en frågeställning tagit fram en referensram som tillsammans med en undersökning ska jämföras i en analys och slutsats.Slutsats: Företagen i uppsatsen kan använda sig mer av årsredovisningens information, mer eller mindre beroende på företagets situation.