Vår studie behandlar obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning privata företag och offentliga organisationer har gentemot den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro samt att utreda om organisationer upplever någon nytta med att redovisa sjukfrånvaro enligt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro, och om denna i så fall kan anses överstiga de merkostnader som kan tänkas uppstå för organisationer vid anpassningen till lagen. Vår studie är av kvalitativ art där vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos sex utvalda organisationer. Vår slutsats är att i de offentliga organisationerna överstiger den upplevda nyttan av redovisning av sjukfrånvaro de merkostnader som uppstår. Majoriteten av de privata företagen upplever ingen särskild nytta av att redovisa sjukfrånvaro, men har heller inga särskilda merkostnader..

Under de senaste åren har det kommit fram exempel på att den ekonomiska information som företag lämnar ifrån sig inte alltid ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning och framtidsutsikter. Redovisningsskandalerna i Enron, Worldcom och Parmalat är bara några exempel. Som en följd av att finansiella rapporter ofta innehåller förfalskad eller förvanskad information har krav ställts på mer tillförlitlig och jämförlig rapportering.Detta har lett till ett behov av en internationell harmonisering av redovisningsreglerna från företagens intressenter, vilka vill ha gemensamma regler för att bland annat kunna göra jämförelser mellan företag från olika länder och branscher och på så sätt fatta välgrundade investeringsbeslut.EU har beslutat att alla noterade koncernföretag inom EU från och med 1 januari 2005 är skyldiga att upprätta sin koncernredovisning enligt de internationella redovisningsstandarderna: IFRS. De nya reglernas syfte är att skapa förutsättningar för en integrerad och effektiv kapitalmarknad genom att förbättra jämförbarheten av redovisningshandlingar på den inre marknaden. De nya reglerna ska också skapa förutsättningar för en gemensam redovisningsstandard världen över.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Bakgrund: Frivillig redovisning har blivit allt mer förekommande de senaste årtiondena. Ett problem för bolag är att veta om nyttan av denna överstiger kostnaden. Den främsta forskningen om frivillig redovisning har dock studerat vilka motiv det finns för bolag att publicera frivillig redovisning snarare än effekterna av denna. Det behövs därför forskning som fyller ut det kunskapsgap som finns. Vår studie börjar bidra med att fylla kunskapsgapet genom att studera vilken nytta bolag kan erhålla av frivillig redovisning.

Vårt syfte med den här uppsatsen är att besvara följande frågeställningar:Vilka fördelar och nackdelar ser remissinstanserna med utredningens förslag?Är det några speciella områden där åsikterna går isär eller är liknande?Vilket stöd finns för utredningens förslag? Bakgrunden till att vi valt just detta ämne är att sambandet mellan redovisning och beskattning är ett komplicerat område som är sammankopplat på olika sätt..

Problem & bakgrund: Den grundläggande problematiken med etisk redovisning är att den inte är lagstadgad, därför kan företagen själva styra hur de väljer att redovisa den samt hur de värderar informationen.  Etisk redovisning är ett viktigt och aktuellt ämne som succesivt bör utvecklas i näringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat ställa högre krav på företagen att ta sitt miljömässiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera på den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen är förklara vad etisk redovisning är samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka hur företag använder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen är en litteraturstudie som bygger på en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen är att de faktorer som påverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta är storleken på företaget, trovärdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch väljer att redovisa etisk redovisning likvärdigt det största företaget inom branschen.Det sista målet med uppsatsen var att ta reda på vad etisk redovisning är. Etisk redovisning är en icke-finansiell redovisning som företag väljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.

Vi vill presentera och jämföra svenska och amerikanska regelverk som reglerar redovisningen av bonus- och incitamentsprogram, undersöka hur redovisning av bonus- och incitamentsprogram har utvecklats i Sverige och koppla denna utveckling till det rådande läget i USA. Kärnan i vår slutsats är att Sveriges företag tenderar att utforma sin redovisning av bonus- och incitamentsprogram mer och mer i likhet med hur dessa redovisas i USA. Vi har i vår undersökning sett att skillnaderna mellan länderna, både gällande regelverk och hur redovisningen ser ut i praktiken, har minskat..

Syftet är att beskriva vilken information angående personalens sjukfrånvaro som förekommer i kommunernas årsredovisningar samt att identifiera varför denna information redovisas eller inte redovisas. Vi har dessutom som syfte att undersöka vad den kommande lagändringen angående obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro kommer att få för påverkan på kommunernas redovisning. För att uppfylla vårt syfte har vi har använt oss av en kombinationsmetod av en kvantitativ dokumentstudie av Skånes samtliga kommuners årsredovisningar och personliga intervjuer av mer kvalitativ art. Resultatet av vår undersökning visar att samtliga årsredovisningar som vi har undersökt har innehållit information om sjukfrånvaro. Att personalen anses vara kommunens viktigaste resurs samt att kommunerna i allmänhet anses vara öppna med information är säkert anledningar till att denna redovisning sker.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur företagen redovisar sitt intellektuella kapital i sina årsredovisningar. Dessutom vill vi undersöka om Konradgruppens rekommendationer har bidragit till utveckling och förändring hos företagen, med avseende på redovisning av intellektuellt kapital. Syftet är även att studera varför företagen redovisar sitt intellektuella kapital som de gör. Metod: Vi har använt oss av en deduktiv/deskriptiv undersökningsmetod där vi har gjort ett a-priori-antagande i form av tre forskningsfrågor vilka vi sedan besvarar. Undersökningen är kvantitativ då vi undersöker vilken data olika företag presenterar i sin årsredovisning.

Industrialiseringen de senaste århundrandena har medfört att välståndet i många länder har ökat oerhört. Dock har utvecklingen också medfört att ekosystem, mark, luft och vatten har tagit skada. Företag som blir tillräckligt stora och mäktiga kan även skada sin sociala omgivning genom att ignorera frågor som gäller till exempel anställningsförhållanden, mänskliga rättigheter, samhällsansvar och produktansvar. Krav har därför kommit från omgivningen att företagen bör arbeta för att minimera sin skadliga inverkan på miljön och samhället. I och med detta har CSR-redovisning kommit att bli aktuellt.

Hur bör värdeförändringar på förvaltningsfastigheter redovisas? Denna studies syfte är att utreda vilken redovisningslösning som bäst lämpar sig för etablering av framtida praxis. Studien har avsett att få fram argument från tre företag som redovisar värdeförändringar på olika sätt. Intervjuer med revisorer och rådgivare har fördjupat diskussionen kring IFRS och då främst IAS 40. Studien pekar på att den lösning som bäst lämpar sig för etablering av praxis är redovisning av värdeförändringar inom rörelseresultatet. Men IFRS är ett principbaserat regelverk vilket leder till olika tolkningar.

Syfte: Syftet är att studera statligt ägda företags inställning till integrerad redovisning och <IR> ramverket som publicerades i december 2013. Vidare är syftet att undersöka vad företagen tror ligger till grund för behovet av ett nytt sätt att redovisa, samt få en insikt i hur statligt ägda företag ser på en framtid för integrerad redovisning.Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att besvara studiens syfte.Empiri: Empirin har samlats in via sju intervjuer med respondenter från statligt ägda företag. De företag som medverkat är PostNord, Samhall, Green Cargo, TeliaSonera, Svensk exportkredit, Swedfund och Almi.Slutsats: De statligt ägda företag som deltagit i studien har en övergripande positiv inställning till integrerad redovisning och till <IR> ramverket. Företagen uppger att det funnits ett behov av att redovisa och förmedla en mer rättvisande bild av organisationen som helhet. Resultatet av studien visar vidare att <IR> ramverket innebär en del utmaningar och möjligheter samt att företagen tror på en framtid för integrerad redovisning..

Bakgrund och problem: Antalet multinationella företag har stadigt ökat under 2000-talet vilket föranlett till uppkomsten av globala finansiella marknader samt en ökad internationell handel. Harmonisering av redovisningsreglering som ett kommunikationsmedel har därför fått en ökad betydelse. Sedan år 2005 är IFRS obligatoriskt för alla europeiska börsnoterade bolag, och konvergensprojektet med dess amerikanska motsvarighet FASB kommer att fortskrida. I USA kostnadsförs FoU som huvudregel medan IASB kräver aktivering när vissa krav är uppfyllda. De senaste åren har det riktas kritik mot dagens värderingsmetoder av FoU.

Uppsatsen behandlar problematiken kring implementering av personalekonomisk redovisning, i form av hälsobokslut..

Bakgrund och problem: Behovet av harmonisering på redovisningsområdet har lett till attinternationella normbildande organ har fått en större betydelse. IASB är en sådan organisationvars normer och regleringar är numer obligatoriska för noterade bolag inom EU.Medlemsländerna i EU kommer att ha nytta av denna harmonisering genom att exempelvisstandarder som behandlar värdeförändringar på materiella anläggningstillgångar är enhetliga.Materiella anläggningstillgångar behandlas omfattande bland annat i IAS 16( MateriellaAnläggningstillgångar) och IAS 36 (Nedskrivningar) . Materiella anläggningstillgångar utgören omfattande del av tillgångsmassan i svenska rederiföretag. Den nuvarande oron på denfinansiella marknaden har lett till prisjusteringar för många former av placeringar. Det ställerfrågan om hur den kommer att avspeglas i rederiernas redovisning, med andra ord omnedskrivningsbehov kommer att föreligga.Syfte: Uppsatsens syfte är att bidra till mer förståelse om vilka utmaningar som svenskanoterade rederier möter i tillämpningen av IAS 36 vid en lågkonjunktur.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på (IFRS) ? IAS 36 Nedskrivningar och vi undersökerföljaktligen endast svenska noterade rederier.