Syftets med denna uppsats har sin utgångspunkt i antagandet att globaliseringsprocessen har gett effekter i form av migration och den typ av organisation som betecknar EU och Frontex. Det huvudsakliga syftet är att utifrån en teoretisk diskussion belysa förhållandet mellan Frontex arbete och de mänskliga rättigheterna. De tre teorier som har använts är styrningsmentalitet, sociologisk globaliseringsperspektiv och mänskliga rättigheterna. Den metod som användes för att besvara undersökningens syftet har varit kvalitativ i form av textanalys. Denna teknik har gett tillfredställande resultat i besvarandet av problemformuleringen.

Bakgrund och problem: Det nya K3-regelverket är en del av Bokföringsnämndens K-projekt och ska tillämpas av svenska onoterade bolag av större storlek från och med 1 januari 2014. Regelverket är en del av det harmoniseringsprojekt som pågår i världen vilket kan göra det svårt för företag utan internationella anknytningar att se någon direkt fördel av övergången och de initiala kostnader som tillkommer. Syfte: Uppsatsen syftar till att kvalitativt utreda hur övergången till K3-regelverket berör ett onoterat koncernbolag som innehar rollen som leasegivare. Ytterligare syftar uppsatsen till att granska hur revisorer ser på denna förändring och hur eventuella problem kan undvikas. Förhoppningsvis kommer denna granskning även underlätta tillämpningen av K3 för det företag som valts för fallstudien.Avgränsningar: Denna uppsats har som syfte att belysa de förändringar som uppkommer för leasegivare vid övergången, vilket gör att de regler som skiljer sig åt från tidigare regler på detta område är mest relevanta. Vidare belyses endast ett företag som berörs av övergången i en fallstudie, vilket inte kan sägas ge en generell bild av hur alla företag påverkas av denna.Metod: Metoden som används i uppsatsen är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en fallstudie samt två intervjuer.

IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som i Sverige blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Första utkastet till IAS 40 innehöll två kontroversiella förslag, att värdering skulle ske till verkligt värde och att värdeförändringarna skulle redovisas över resultaträkningen. Vårt syfte är att beskriva redovisningen av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 och dess redovisning av värdeförändringar. Det vi fokuserar på är huruvida redovisningen av värdeförändringar enligt verkligt-värde-metoden i IAS 40 är det bästa sättet eller om omvärderingsmetoden i IAS 16 är att föredra.För att få djupgående information och åsikter i ämnet valde vi att använda oss av en kvalitativ metod.

Bakgrund och problem: Det har gjorts gällande att goodwill inte skrivs ner i erforderlig omfattning och att redovisningskvalitet därför inte föreligger. Vidare har det gjorts gällande att det finns nationella skillnader i redovisningskvalitet, att jämförbarhet inte föreligger trots att det finns enhetliga regler samt att revision och tillsyn är en förutsättning för harmonisering, redovisningskvalitet och jämförbarhet.Syfte: Att analysera om revisionen och aktiemarknadernas tillsynsorgan har betydelse för storleken på de nedskrivningar av goodwill som görs. Vidare är syftet att analysera om styrkan i denna tillsyn, ensam eller tillsammans med andra faktorer, kan förklara skillnader i nedskrivning av goodwill.Avgränsningar: Studien är begränsad till nedskrivning av goodwill under räkenskapsåren 2008 ? 2012. Vidare är studien begränsad till företag hemmahörande i 12 medlemsländer inom EU: Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Österrike, Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, Nederländerna, Spanien och Storbritannien.

Syftet med studien var att undersöka attityden till verkligt värde och hur fastighetsbolag i Västra Götaland skulle gå tillväga vid framtagandet.1 januari 2014 kommer det nya regler för svensk redovisning vid namn K-regelverket.  Det nya regelverket är framtaget av bokföringsnämnden som har influerats av det globala regelverket IFRS. Studien riktade in sig mot större onoterade fastighetsbolag i Sverige, dessa bolag berörs av huvudregelverket K3 som är principbaserat. Regelverket saknar tydliga definitioner och praxis, därför finns det en osäkerhet bland bolagen. Hittills har förvaltningsfastigheter enbart bokförts med anskaffningsvärde, K3 regelverket kräver att fastighetsbolagen även skall redovisa verkliga värdet i not.För att ta reda på vad fastighetsbolagen tyckte, utfördes både en intervju- och enkätundersökning.

Det här examensarbetet har genomförts i samarbete med Consultec i Umeå. På företaget fanns ett behov av attredovisa programmet StatCon?s uträkningar i form av handberäkningar och att presentera vad programmeträknar. Programmet i fråga är ett dimensioneringsverktyg för balkar och pelare i olika material, det finns ävenandra funktioner som balkskor, skarvar och traversbalkar. StatCon använder sig av eurokoder och det är enligtdessa handberäkningarna har gjorts.

År 2001 antogs EU-direktiv 2001/77/EG vars syfte är att stimulera fram mer förnyelsebar el inom Europeiska Unionen (EU). Målet är att fram till år 2010 ska 22 procent av den totala användningen komma från förnyelsebar el. Under senare år har EU-kommissionen annonserat planer på att skapa ett gemensamt europeiskt stödsystem för förnyelsebar el. Inom Europa finns för närvarande fyra olika stödsystem, inmatningspriser, kvotplikt, skatter och det så kallade certifikatsystemet. Ett troligt scenario är att EU-kommissionen främjar framväxten av ett harmoniserat certifikatsystem.

Problembakgrund: Ekonomiska kriser och hållbarhetskriser har lett till förändringar i sociala, ekonomiska och ekologiska förhållanden världen över. Företag börjar ta större ansvar för hållbarhet men kan uppleva stora svårigheter att uppnå sina hållbarhetsmål. Detta beror på att det saknas förståelse för hur processen ser ut. Beslutsfattare har svårigheter med att skapa en plan som går ända från hållbarhetsvision till hållbarhetsredovisning via strategi, implementation och prestationsmätning. Textilindustrin spelar en stor roll i den globala ekonomin, och har stor påverkan på sociala och miljömässiga frågor.

Transportbranschen är en av de branscher som ofta förekommer i debatten kring klimatförändringar, men de är även en av de branscher som ligger långt fram i utvecklingen vad gäller redovisning kring hållbar utveckling. Syftet med detta examensarbete är att utreda vad som ger en lyckad eller god hållbarhetsredovisning. Med lyckad eller god menas att hållbarhetsredovisningen bidrar till att ge företaget legitimitet från sina intressenter samt att hållbarhetsredovisningen tillgodoser intressenternas informationsbehov och att företaget lyckas kommunicera sin hållbarhetsredovisning till sina intressenter. Detta skall göras genom att utifrån teorier kring intressenter, legitimitet och kommunikation analysera riktlinjer som finns för hållbarhetsredovisning samt genom att studera två fallföretag inom transportbranschen, vilka har prisats som goda förebilder. En lyckad hållbarhetsredovisning är en redovisning som följer de uppsatta riktlinjer och standarder t.ex GRI och FN:s Global Compact, som idag finns och som erbjuds till företag som vill använda sig av hållbarhetsredovisning.

Syftet med vårt examensarbete är att utreda akademiska experters inflytande i normbildningsprocessen med fokus på SOU 2008:80. Vidare syftar examensarbetet till att analysera varför endast ett fåtal akademiska experter deltar i normbildningsprocessen och undersöka bakomliggande faktorer till det låga deltagandet. Vi har främst använt oss av ett deduktivt tillvägagångssätt, men även induktivt i liten utsträckning. Vår metodansats har varit kvalitativ och vid intervjuförfarandet har vi använt öppna frågor. Vi har använt ett flertal olika studier rörande akademiska experters deltagande i normbildningsprocesser, vilka vi sedan har synkroniserat till sammanhängande texter.

Ett av huvudmålen med års- och hållbarhetsredovisningar har tidigare konstaterats vara att skapa förtroende för och att legitimera ett företags handlingar. Vid studier av redovisning utifrån ett retoriskt perspektiv blir därför ethosbegreppet särskilt intressant. Denna uppsats behandlar användandet av förtroendeskapande medel med särskilt fokus på ethosargumentation. Uppsatsen bygger vidare på tidigare forskning inom legitimitetsskapande och retorisk kommunikation i års- och hållbarhetsredovisning. VD-ord i fem hållbarhetsredovisningar från svenska företag framgångsrika inom CSR studeras och argumenten kodas med teoretisk utgångspunkt i Aristoteles strategier för skapandet av förtroende (uppfyllandet av ethos), fronesis, arete och eunoia.

De flesta är överens om medarbetarnas viktiga roll i ett företag. Det är personalen som kan påverka företagets ekonomiska situation, då personalens välmående på arbetsplatsen påverkar företagets lönsamhet och effektivitet. Många ställer sig frågan varför inte personalen tas upp i redovisningen? Den här uppsatsens syfte är att undersöka vad som gjorts inom redovisning av personalhälsa samt diskutera en ny infallsvinkel i arbetet med hälsa i företag..

Syfte: Syftet är att analysera konsekvenserna av nedskrivningstestet och om detta kommer att leda till en mer rättvisande bild. För att uppnå detta ger vi en deskriptiv bild av förslaget samt redogör för skillnaderna gentemot det rådande redovisningssättet i Sverige. Metod: För att få en förståelse för uppsatsområdet har vi utgått från befintlig teori, genom att huvudsakligen undersöka lagar, rekommendationer samt förslaget ED 3. Vi har även gjort intervjuer med personer som har kunskap inom området. Intervjuerna gjordes med utgångspunkt från en kvalitativ metod på grund av att uppsatsen i första hand förespråkar ett förstående syfte.

                               SAMMANFATTNINGDatum: 2008-10-02Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15hp, VT 2008, Mälardalens högskolaFörfattare: David Levin och Per ErikssonHandledare: Ulla PetterssonTitel: Värdering av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 ? Till fördel eller nackdel föraktieägare?Problem: Vi har valt att undersöka IAS 40 vilket innebär att förvaltningsfastigheter ska redovisas till verkligt värde, det pris bolaget kan sälja fastigheten för på en aktiv marknad. Vi har undersökt vilken effekt redovisning enligt IAS 40 har för småsparare på aktiemarknaden, t.ex. om det blir enklare eller mer komplicerat att analysera årsredovisningen. Har det blivit mer komplicerat för aktieägare och placerare att analysera årsredovisningen då företag tillämpar IAS 40?Ger IAS 40 en mer rättvisande bild för aktieägare av det ekonomiska nuläget i företaget?Syfte: att undersöka om och vilka fördelar/nackdelar det finns med redovisning enligt IAS 40 utifrån aktieägarens perspektiv.Metod: För att uppnå undersökningens syfte har vi genomfört två intervjuer, undersökt två bolags årsredovisningar före och efter införandet av IFRS/IAS och studerat litteratur.Resultat: Vår slutsats är att IAS 40 innebär både fördelar och nackdelar för aktieägarna.

Från och med den första januari 2005 ska svenska företag följa en ny internationell redovisningslagstiftning, IFRS/IAS, och därmed även IFRS 2, som reglerar hur företagen ska behandla aktierelaterade ersättningar i sin redovisning. Denna standard kräver att företagen ska ta upp dessa ersättningar som en kostnad i resultaträkningen till dess verkliga värde och med en direkt effekt på eget kapital. Ekonomiskt deltagande kan exempelvis ske i form av vinstutdelning, bonus eller tilldelning av aktier. Aktiebaserade incitamentsprogram är en relativt ny ersättningsform där det ekonomiska deltagandet är särskilt stort, eftersom ersättningsnivån direkt avspeglas i aktiekursens utveckling. Motivet för dessa ersättningsformer är i ett bredare perspektiv att förena företagets, arbetstagarnas och aktieägarnas intressen i ett trepartsförhållande, och i ett snävare att attrahera, behålla och motivera personalen, ofta placerad i ledningsposition.