Syftet med vår studie är att synliggöra och problematisera dels hur förskollärare tolkar och förstår uteslutning i leken, men också hur förskollärare arbetar för att förebygga uteslutning i barngruppen, detta för att skapa en god och trygg miljö för barnen i förskolan. Vi ville undersöka hur förskollärare tänker kring uteslutningar i barngruppen samt hur och varför det uppstår. Den aktuella och tidigare forskningen i ämnet har bidragit till att bygga vår teoriram samt ge oss en djupare förståelse för processerna som uppstår vid uteslutning. Valet att arbeta utifrån en kvalitativ forskningsansats beslutades då vi ansåg att detta var mest passande för syftet då vi vill ta reda på förskollärares tankar och reflektioner. Fokusgruppsintervju och observation nyttjades som kvalitativa datainsamlingsmetoder.