Böckerna Imperiet (2000) och Multitude (2004), skrivna av Michael Hardt och Antonio Negri, har skapat stor debatt i politiska sammanhang, i synnerhet inom den globala rättviserörelsen. I böckerna presenteras en teori som beskriver den nya världsordning som vi idag lever i. Hardt och Negri anser att världens medborgare ? mängden ? lever under en ny global självständig politisk enhet som de kallar för imperiet. De menar att nationalstaternas suveränitet har kringskurits av de trans- och övernationella institutioner och organisationer som vi ser i dagens globaliserade värld och deras suveränitet har således övergått till imperiet.Man kan se referenser till Hardt och Negris teorier i delar av den globala rättviserörelsen, där begrepp som imperiet och mängden förekommer.

Böckerna Imperiet (2000) och Multitude (2004), skrivna av Michael Hardt och Antonio Negri, har skapat stor debatt i politiska sammanhang, i synnerhet inom den globala rättviserörelsen. I böckerna presenteras en teori som beskriver den nya världsordning som vi idag lever i. Hardt och Negri anser att världens medborgare ? mängden ? lever under en ny global självständig politisk enhet som de kallar för imperiet. De menar att nationalstaternas suveränitet har kringskurits av de trans- och övernationella institutioner och organisationer som vi ser i dagens globaliserade värld och deras suveränitet har således övergått till imperiet.Man kan se referenser till Hardt och Negris teorier i delar av den globala rättviserörelsen, där begrepp som imperiet och mängden förekommer.

This essay contains a comparative analysis of Erik Olin Wrights Marxist class analysis and Michael Hardt and Antonio Negris post-Marxist class analysis as presented in their books ?Empire? and ?Multitude: War and democracy in the age of Empire?. I discuss the shift in analytical focus from state level to global level that Hardt and Negri's analysis represent and the ensuing relevance of this for contemporary class analysis. The essay also address the challenge and implications posed to class analysis by the ever increasing economic globalization, from a material production to an ever growing immaterial service economy and the decrease in state power in controlling capital and labor movement. I propose that analytical understanding of class conflict help us to a better understanding of the mechanisms and dynamics that generate social and economical inequalities and that an updated Marxist class analysis still have much to contribute to our understanding to how these issues not only shape our society but also our capacity to counteract them..

Ambitionen med denna uppsats är att förstå hur den autonoma marxismen analyserar förutsättningarna för politisk mobilisering och kamp i dagens samhälle. Det handlar om samhällets förändringar, det vill säga förändringar i produktionsordningen och processen i största allmänhet. Både hur yrken till sin natur har förändrats, och vad detta får för konsekvenser ur ett ontologiskt och politiskt perspektiv.Uppsatsen kommer sedan att föras mer explicit i förhållande till begreppet mängden, och undersöka huruvida detta är ett begrepp som är relevant som ett "motståndssubjekt" mot den rådande kapitalismen, eller om det inte är det.Jag förväntar mig att finna mer styrkor än svagheter som talar för att mängden är just det politiska subjektet som, så att säga, tar över efter folket, som var alltför knuten till staten och nationen för att kunna fungera i en globaliserad värld.Detta är först och främst ett försök till en positiv analytisk förståelse, som försöker förklara och positionera mängdbegreppets härkomst bland den autonoma marxismens teoretiker, och försöker förstå dess funktion i dagens sociala rörelser och dess roll i villkoren för social förändring med hjälp av rörelseforskare som Melucci, Della Porta och Diani. Uppsatsen har således både sina idéhistoriska drag då den försöker söka mängdens begreppsmässiga härkomst, och sina sociologiska drag, då den försöker koppla ihop mängdbegreppet med rörelseforskningen. Den använder sig dock i större utsträckning av Hardt och Negris analys av samhällets förändring än av sociologiska teoretiker.